Det är det här många icketroende och kritiska verkar har svårt för att förstå. De har mött någon som prackat på dem tro någon gång och tar nu för givet att varenda troende kotte beter sig likadant. Dessutom så pratar präster enbart om Gud och Bibeln.
Det är så trist med fördomar. Präster är ju utbildade i viss samtalsstöd. Det är något som tillhör deras vardag, att kunna möta människor i kris i olika situationer. Att inte förstå detta utan fortfarande sitta fast i fördomar att det enda präster gör är att prata om Gud och pracka på en sin tro, bevisar för mig att en del ateister har vägrat utvecklas från dåtid jämfört med kristendomen i Sverige, de sitter fortfarande fast i hur det var "förr" hellre än att se att även religioner kan utvecklas.
Jag, som ju har varit i kristna sammanhang lite fler gånger än en hel del av de som inte tror, är konfirmerad och har varit konfirmandledare, sjungit i kör osv. Prästen pratar om Gud allra mest på en gudstjänst. På konfirmandtimmarna handlade en del om att jämföra vissa punkter av Bibeln mot hur man lever i dag. Hur man ska vara mot varandra. Vad betyder de 10 budorden egentligen för vårt samhälle osv. Det var inte att pracka Gud på ungarna, snarare att visa vad kristendomen är i dag.
Fördomar? Du tror verkligen att alla som inte vill prata med en präst om en livskris inte vill det p.g.a. fördomar? Det är att nedvärdera vårt synsätt och vår ståndpunkt i frågan. Jag bad en gång när jag inlagd på sjukhus om att få prata med en kurator eller psykolog. Det fick jag inte för alla hade semester. Men det fanns en präst jag kunde få prata med! Inte en chans! Jag är ateist. Jag har ingen som helst lust att prata om min kris med en person som var där för att hen är troende. Bara ordet själavård får det att vända sig i magen på mig! Jag är så totalt allergisk mot allt vad religion heter. Inte för att jag inte har erfarenhet av det. Utan just för att jag HAR erfarenhet av det (en hel uppväxt). Jag tycker att det är förjävligt och borde vara förbjudet för sjukvården att ens erbjuda en präst istället för en utbildad kurator! Om en patient själv efterfrågar det så tycker jag att sjukvården ska kunna hjälpa till att organisera det om inte patienten själv kan. Men att erbjuda det som alternativ till en patient i kris, en patient som efterfrågade kurator eller psykolog är uselt tycker jag!
När jag var 6-7 år gammal så berättade en präst för mig att djur inte har nån hjärna. Där och då insåg jag att allt han sa var en bluff. Han hade ju inte ens koll på att djur har hjärnor! På min mormors begravning pratade prästen mer om Jesus än om mormor. Jag satt där och blev argare och argare och undrade varför jag hade gått dit. Jag gick dit för att säga farväl till min mormor (som inte var speciellt religiös alls). Inte för att höra om Jesus större delen av tiden. Dopet är till för att rena det nyfödda barnet från synd, förutom att det fungerar som en initieringsrit till kyrkan (nåt som enligt mig borde vara förbjudet att bestämma åt minderåriga). Ett nyfött barn har inte gjort något som kan vara en synd! Osv osv osv.
Det är helt enkelt mot mina principer att tro på något som dels har den människosynen och dels är så glad för att ignorera fakta och lära ut att man inte ska ifrågasätta, bara tro, så löser sig allt.