stjarnhimmel
Trådstartare
Jag har funderat en hel del på svenskars relation till religion och speciellt kristendom. Jag vill först säga att jag inte lägga några värderingar eller bedömningar i hur folk väljer att göra själva utan jag tycker bara att frågan är intressant.
Den allmänna uppfattningen i sverige brukar vara att ”i sverige är vi inte religiösa” eller ”det minst religiösa landet i världen.”
Men jag funderar på om det inte är lite mer komplext än så? Nedan är några av mina tankar och det kanske därför framstår som lite rörigt.
Jag har läst ett antal undersökningar där majoriteten av svenskar säger att man anser sig inte vara religiösa och inte tror på någon gud eller att man är tveksam till ”religiösa institutioner”. I en undersökning svarade många också saker som att ”man tror på något men inte någon gud”. I en undersökning som jag läste så hade de ställt samma frågor till folk i olika europeiska städer och enligt den undersökningen så var det fler personer i sverige än andra länder som svarade ”att man tror på något men inte någon gud”
Jag ser att svenska kyrkan har mer än 50 procent av svenskarna som medlemmar vilket innebär att man betalar en del av sin inkomst till kyrkan. Så uppenbarligen tycker många det är viktigt att svenska kyrkan finns kvar även fast man inte regelbundet går i kyrkan. Samtidigt har jag genom åren träffat på många personer som gifter sig i kyrkan, döper sina barn etc. I många fall är det personer som säger att de inte är religiösa och inte heller deras släkter men de säger att det är viktigt för dem att gifta sig i en kyrka eller döpa sina barn där. Ibland har jag fått svar att ”det är tradition men vi är inte religiösa”.
Jag tycker också det är intressant att vi säger att vi ska ha en kommunal skola som är religiöst obunden. På samma gång har jag nyligen varit på luciafirande och skolavslutning där man sjunger julsånger. Och många av de populäraste julsångerna innehåller jesus, gud etc. Jag har också sjungit i många körer genom åren och vet att det har funnits många som inte alls är troende och ibland även kritiska mot religion som även deltar i kyrkokörer och sjunger kristna julsånger. Jag tycker också det är intressant med en debatt som uppstod när en skola jag känner till inte längre ville fira skolavslutningar i en kyrka pga att man inte ansåg att detta överensstämmer med att vara religiöst obunden. Många föräldrar blev riktigt upprörda över detta beslut. Föräldrar som blev intervjuade och som sa att det var viktigt att ha en kommunal skola som inte är religiös ville absolut att skolavslutningen skulle fortsatt ske i en kyrka.
Jag kan tycka att allt detta blir väldigt dubbelt. Många säger att de inte är religiösa eller till och med är negativ till religion men samtidigt så verkar dessa tycka att en viss del av religion är tradition? Att det hör till? Är det så att sjunga kristna julsånger eller en skolavslutning i en kyrka inte betraktas som religiöst? Att man inte anser sig religiös men ändå vill vara medlem i svenska kyrkan- att det fyller någon funktion hos oss att svenska kyrkan finns kvar? Att man vill stötta deras arbete och vill att kyrkorna ska tas om hand och finnas kvar?
Den allmänna uppfattningen i sverige brukar vara att ”i sverige är vi inte religiösa” eller ”det minst religiösa landet i världen.”
Men jag funderar på om det inte är lite mer komplext än så? Nedan är några av mina tankar och det kanske därför framstår som lite rörigt.
Jag har läst ett antal undersökningar där majoriteten av svenskar säger att man anser sig inte vara religiösa och inte tror på någon gud eller att man är tveksam till ”religiösa institutioner”. I en undersökning svarade många också saker som att ”man tror på något men inte någon gud”. I en undersökning som jag läste så hade de ställt samma frågor till folk i olika europeiska städer och enligt den undersökningen så var det fler personer i sverige än andra länder som svarade ”att man tror på något men inte någon gud”
Jag ser att svenska kyrkan har mer än 50 procent av svenskarna som medlemmar vilket innebär att man betalar en del av sin inkomst till kyrkan. Så uppenbarligen tycker många det är viktigt att svenska kyrkan finns kvar även fast man inte regelbundet går i kyrkan. Samtidigt har jag genom åren träffat på många personer som gifter sig i kyrkan, döper sina barn etc. I många fall är det personer som säger att de inte är religiösa och inte heller deras släkter men de säger att det är viktigt för dem att gifta sig i en kyrka eller döpa sina barn där. Ibland har jag fått svar att ”det är tradition men vi är inte religiösa”.
Jag tycker också det är intressant att vi säger att vi ska ha en kommunal skola som är religiöst obunden. På samma gång har jag nyligen varit på luciafirande och skolavslutning där man sjunger julsånger. Och många av de populäraste julsångerna innehåller jesus, gud etc. Jag har också sjungit i många körer genom åren och vet att det har funnits många som inte alls är troende och ibland även kritiska mot religion som även deltar i kyrkokörer och sjunger kristna julsånger. Jag tycker också det är intressant med en debatt som uppstod när en skola jag känner till inte längre ville fira skolavslutningar i en kyrka pga att man inte ansåg att detta överensstämmer med att vara religiöst obunden. Många föräldrar blev riktigt upprörda över detta beslut. Föräldrar som blev intervjuade och som sa att det var viktigt att ha en kommunal skola som inte är religiös ville absolut att skolavslutningen skulle fortsatt ske i en kyrka.
Jag kan tycka att allt detta blir väldigt dubbelt. Många säger att de inte är religiösa eller till och med är negativ till religion men samtidigt så verkar dessa tycka att en viss del av religion är tradition? Att det hör till? Är det så att sjunga kristna julsånger eller en skolavslutning i en kyrka inte betraktas som religiöst? Att man inte anser sig religiös men ändå vill vara medlem i svenska kyrkan- att det fyller någon funktion hos oss att svenska kyrkan finns kvar? Att man vill stötta deras arbete och vill att kyrkorna ska tas om hand och finnas kvar?
