Svårigheter i undervisningen (Utbruten från Vad gör vi nu då? XCIV)

[lizan]

Jag har ingen aning nu- men kan det även vara någon typ av dyslexi inblandad? Jag vet studenter hos oss som inte klarar att svara på skriftliga frågor, men som kan svara på samma frågor om de ställs och svaras på muntligt.

 

[mandalaki]

Detta är inte ämnet men det skaver om Sverige bara slänger in alla oavsett nivå på samma SFI och så ska läraren förväntas lösa det. Analfabeter borde väl få specialundervisning av specialutbildade?

Jag misstror inte dig alls @tanten men vilka jäkla förutsättningar vi ger kvinnor som den här.

 

[escodobe]

Om det inte bara tar för mycket tid/ansträngning så hon inte hinner förstå och se ett sammanhang i texten?
Fast hon svarar ju nästan rätt om exemplet är representativt (svarar med veckodag, inte "sol").

Hon verkar ju helt klart leta efter ord som ÄR relaterade till frågan. Kan det vara så att hon inte är säker på att den skriftliga frågan kräver det "korrekta" svaret och inte bara är en övning där man kan ange ett svar vilken veckodag som helst för övningen skull.

Det ringer någon klocka i bakhuvet gällande kopplingen mellan läskunnighet och abstrakt tänkande...

 

[hastflicka]

a undervisa de svagaste eleverna är en tankekullerbytta som min skola gör. Precis som så många andra skolor.

Det ar nog en av de vansinnigaste tanke looparna jag hort.

Hon läser frågan men förstår på något sätt inte att de ljud hon läser är samma ljud som när jag läser frågan.

Jag har testa att hon läser frågan och jag svarar på den. Men hon kopplar inte ihop det.
Det är för befäst i hennes hjärna att de där krumelurerna på papperet är en sak. Det jag säger är en annan värld på något vis.

Har du provat att ljuda nar du skriver, och sedan be henne gora samma sak? Som man gor med smabarn nar de lar sig alfabetet, att bokstaverna LATER inte som de heter.
Nar jag undervisade i ESL (English as a second language) var det problem, framfor allt for vissa med sprak fran Asien, att forsta att bokstavs namn och ljud ofta ar tva olika saker. Jag ljudade nar jag skrev, uppmanade mina elever att ljuda, och aven ofta pratade som om jag ljudade.
"I dag ar det ffffrreedaag. Hur skulle du skriva ffffrreedaag?"

Skriv stort och ljuda hogt ... pa tavlan, pa papper, las skyltar med pekfinger och ljudning ...

 

[Koltrast]

...(att jag som saknar lärarutbildning ska undervisa de svagaste eleverna är en tankekullerbytta som min skola gör. Precis som så många andra skolor. Analfabeter anses vara på en så låg nivå att det är plättlätt att undervisa dem....)

Finns det inga krav på behöriga lärare i Sfi? Det låter ju komplett vansinnigt att du förväntas trolla fram metoder och kunskap om situationer som denna ur rockärmen. Jag avundas dig inte. Som @mandalaki skriver är det ju väldigt ojuste mot individer som den här kvinnan att kunna erbjuda pedagoger med specialkunskaper. Missförstå mig inte, jag tror säkert att du är duktig på ditt jobb och jag vill verkligen inte klandra dig, men det känns så taskigt mot både dig och henne, alltihop!

 

[tanten]

@tanten kan hon skriva på sitt eget språk? Jag misstänker att hon inte kan det heller och det kanske är det bästa sättet att komma vidare, att ge henne undervisning i sitt eget språk. Men det kanske inte är så lätt att lösa det heller.
Explicit undervisning i varför man skriver är nog ett bra första steg, brev eller inköpslistor kanske är en ingång? Be henne skriva upp vad som behövs handlas till fikat nästa vecka, någon som inte är där ska gå och handla. (Jag bygger mest upp scenariot, inte att ni faktiskt har fika. )

Nej. Hon är analfabet och i mogen ålder.

Tanken att ge hennes skrivna text till någon annan som ska utföra det som står är är en spännande tanke. Kanske något att pröva.

 

[tanten]

Detta är inte ämnet men det skaver om Sverige bara slänger in alla oavsett nivå på samma SFI och så ska läraren förväntas lösa det. Analfabeter borde väl få specialundervisning av specialutbildade?

Jag misstror inte dig alls @tanten men vilka jäkla förutsättningar vi ger kvinnor som den här.

Du kan lugna dig

SFI är uppdelat i tre "spår".
Grovt beskrivet: Spår 1 är elever med noll till någon liten skolgång. Spår 2 är "normal"skolgång. Typ grundskola och högst gymnasium. Spår 3 är akademiker.

Inom spåren är det nivåer. A är nybörjare. De som inte har latinska alfabetet och inte kan läsa eller skriva alls ens på sitt språk.
D är sista steget. Efter det ska man kunna gå vidare till annan utbildning eller jobba. Utbildningen är uppbyggd runt kunskap, inte antal lektioner. Man läser på sin nivå tills man är färdig att gå upp ett steg.

Jag jobbar med spår 1, nivå A. Det betyder att alla i klassrummet är på ungefär samma nivå och med likvärdiga bakgrundskunskaper.

För det mesta går det strålande. Det är makalöst så mycket man kan begripa oh förmedla med kroppsspråk och ritande på tavlan Men vissa personer har hinder som jag inte klarar att definiera. Och därmed inte lösa.

 

[tanten]

Har du provat att ljuda nar du skriver, och sedan be henne gora samma sak? Som man gor med smabarn nar de lar sig alfabetet, att bokstaverna LATER inte som de heter.
Nar jag undervisade i ESL (English as a second language) var det problem, framfor allt for vissa med sprak fran Asien, att forsta att bokstavs namn och ljud ofta ar tva olika saker. Jag ljudade nar jag skrev, uppmanade mina elever att ljuda, och aven ofta pratade som om jag ljudade.
"I dag ar det ffffrreedaag. Hur skulle du skriva ffffrreedaag?"

Skriv stort och ljuda hogt ... pa tavlan, pa papper, las skyltar med pekfinger och ljudning ...

Vi ljudar hela dagarna

 

[mandalaki]

@tanten Jag var jättelugn! Fast nu är jag ännu jättelugnare

 

[Snurrfian]

Nej. Hon är analfabet och i mogen ålder.

Tanken att ge hennes skrivna text till någon annan som ska utföra det som står är är en spännande tanke. Kanske något att pröva.

Vi har inte haft mycket undervisning om elever med svenska som andra(eller tredje och fjärde som det är för en del) men det som det har tryckts på är att det bästa sättet att lära sig ett andra språk är att lära sig mer om sitt första språk. Jag vet att det inte lärs ut något hemspråk på SFI men i framtiden hoppas jag att man kommer längre i sitt tänk om utbildning.

Sen håller jag med föregående talare att det är miserabelt att man sätter den med minst utbildning att utbilda de som inget kan. Men å andra sidan så sker det även på ridskolor, nybörjarna får nöja sig med den med lägst utbildning och de duktigaste ryttarna får den som är mest utbildad när de är nybörjarna som verkligen behöver den med kunskap att sätta grunderna. När man sen ska traggla det man redan kan, så kan man klara sig med någon som är på en lägre nivå.

Hoppas att mitt tips kan hjälpa henne att förstå varför man behöver skriva ner saker.

 

[tanten]

Finns det inga krav på behöriga lärare i Sfi? Det låter ju komplett vansinnigt att du förväntas trolla fram metoder och kunskap om situationer som denna ur rockärmen. Jag avundas dig inte. Som @mandalaki skriver är det ju väldigt ojuste mot individer som den här kvinnan att kunna erbjuda pedagoger med specialkunskaper. Missförstå mig inte, jag tror säkert att du är duktig på ditt jobb och jag vill verkligen inte klandra dig, men det känns så taskigt mot både dig och henne, alltihop!

Jo självklart finns det krav!!
Men kruxet är att det fattas ett par tusen SFI-lärare.

Jag ska inte försvara min tjänst - men jag har ett antal års erfarenhet av att undervisa invandrare. Normalt sett har jag snabb progression bland mina elever. Ibland bättre än utbildade lärare.
Det är när det krånglar som det blir svårt.

Det är världens bästa jobb. Det är fantastiskt att möta männisor som jag mötte för många år sedan och vägledde de första stegen in i Sverige och det svenska språket. Elever som jobbar, lever goda liv och som det på det stora hela gått jättebra för. Det är ibland så man blir gråtmild.

Plus att jag inte på någon form av jobb tidigare i livet skrattat så mycket och fått så många kramar och så mycket värme.

 

[Koltrast]

Jo självklart finns det krav!!
Men kruxet är att det fattas ett par tusen SFI-lärare.

Jag ska inte försvara min tjänst - men jag har ett antal års erfarenhet av att undervisa invandrare. Normalt sett har jag snabb progression bland mina elever. Ibland bättre än utbildade lärare.
Det är när det krånglar som det blir svårt.

Det är världens bästa jobb. Det är fantastiskt att möta männisor som jag mötte för många år sedan och vägledde de första stegen in i Sverige och det svenska språket. Elever som jobbar, lever goda liv och som det på det stora hela gått jättebra för. Det är ibland så man blir gråtmild.

Plus att jag inte på någon form av jobb tidigare i livet skrattat så mycket och fått så många kramar och så mycket värme.

Det låter verkligen som ett fantastiskt jobb, roligt, belönande och omväxlande, rikt! Jag menade vad jag skrev om att jag inte tvivlar på att du gör ett bra jobb.

 

[tanten]

Kul att det blev en rejäl tråd om mitt desperata inlägg. En hel del tänkvärt som jag tar med mig.


(Om jag lyckas etablera mig så jag får vara kvar (de får bara anställa obehöriga på 6-mnaderskontrakt) so ska jag försöka få en "högre" klass. Det är så mycket enklare...).

 

[mandalaki]

Den här var förstås det första du läste? https://www.bokus.com/bok/978912772...MI667j0ruV3gIVgY2yCh3X4wDVEAAYASAAEgK8QfD_BwE

 

[tanten]

Den här var förstås det första du läste? https://www.bokus.com/bok/978912772...MI667j0ruV3gIVgY2yCh3X4wDVEAAYASAAEgK8QfD_BwE

Inte just den. Men författaren har skrivt en del i ämnet.

 

[Lager]

Detta är inte ämnet men det skaver om Sverige bara slänger in alla oavsett nivå på samma SFI och så ska läraren förväntas lösa det. Analfabeter borde väl få specialundervisning av specialutbildade?

Jag misstror inte dig alls @tanten men vilka jäkla förutsättningar vi ger kvinnor som den här.

Det gör man iofs inte normalt, det finns en kategorisering i SFIn där bakgrundskunskaper ingår.

Högutbildade (akademiker) går ex rakt in på nivå C, medan de med kortare utbildning går in på nivå B, och analfabeter på nivå A. Så tanken är inte att alla ska blandas hejvilt... sedan hur det de facto går till skolorna/i fördelningen av eleverna från utbildningsförvaltningen till skolorna - det kan ibland vara ngt annat.

 

[Lager]

Inte just den. Men författaren har skrivt en del i ämnet.

Mörling är duktig! Tycker absolut att du ska titta på hennes böcker, eller be att få gå på någon av hennes utbildningsdagar om det finns möjlighet.

Funderar på detta med veckodagarnas namn. Har du pratat om tid generellt? Det är / det var / idag / imorgon / igår / i övermorgon / i förrgår, etc. Att sätta veckodagarnas namn i relation till konkreta saker som händer/ska hända/har hänt är ett sätt att markera varför det är viktigt att ha olika namn för olika dagar.

Jag måste veta när mitt barn ska till tandläkare, det är på onsdag. Onsdag är i övermorgon.

Dagkort och tidsangivelsekort tycker jag varit användbart. Ha dem utklippta på bordet och flytta dem fram och tillbaka i samtalet för att koppla ihop ordbilden med ljudet och händelsen som beskrivs.

Igår var det torsdag då läste vi.

Idag är det fredag idag ska vi öva.

Imorgon är det lördag då ska jag....

Du förstår upplägget. Det är smart att använda korten varje dag, ex i början vad lektionen både för språket, men även för att repetera vad som ska hända, väldigt bra för elever med lättare PTSD eller liknande.

Jag har jobbat en del med analfabeter men är på KomVux nu. Man glömmer sina små trixs efter ett tag. Men jag var på Mörlings utbildning för några år sedan, ska se om jag hittar anteckningarna därifrån.

 

[tanten]

Mörling är duktig! Tycker absolut att du ska titta på hennes böcker, eller be att få gå på någon av hennes utbildningsdagar om det finns möjlighet.

Funderar på detta med veckodagarnas namn. Har du pratat om tid generellt? Det är / det var / idag / imorgon / igår / i övermorgon / i förrgår, etc. Att sätta veckodagarnas namn i relation till konkreta saker som händer/ska hända/har hänt är ett sätt att markera varför det är viktigt att ha olika namn för olika dagar.

Jag måste veta när mitt barn ska till tandläkare, det är på onsdag. Onsdag är i övermorgon.

Dagkort och tidsangivelsekort tycker jag varit användbart. Ha dem utklippta på bordet och flytta dem fram och tillbaka i samtalet för att koppla ihop ordbilden med ljudet och händelsen som beskrivs.

Igår var det torsdag då läste vi.

Idag är det fredag idag ska vi öva.

Imorgon är det lördag då ska jag....

Du förstår upplägget. Det är smart att använda korten varje dag, ex i början vad lektionen både för språket, men även för att repetera vad som ska hända, väldigt bra för elever med lättare PTSD eller liknande.

Jag har jobbat en del med analfabeter men är på KomVux nu. Man glömmer sina små trixs efter ett tag. Men jag var på Mörlings utbildning för några år sedan, ska se om jag hittar anteckningarna därifrån.

Ja, Mörings böcker står i våra hyllor och vi använder dem. Just den som länkades har jag skummat men inte läst eftersom jag inte tyckte den sa något jag inte redan begripit.

Jag begriper hur du tänker och upplägget är absolut aktuellt - för elever som kommit aningen längre än de jag har nu. Tidsbegreppet förutsätter att vi kommit längre än till ord i presens. Vi kommer dit. Det gör vi.

Hittar du anteckningarna så är jag högst intesserad.

 

[Brandgul]

Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller egentligen inte passar under den ursprungliga trådrubriken.
Det här första inlägget är alltså ingen vanlig trådstart av den här användaren. Efterföljande inlägg kan komma från den gamla tråden eller vara svar som skett i denna utbrutna tråd.

Grunnar och funderar. Jag undervisar ju vuxna analfabeter. De har levt sitt liv i en tilvaro där text inte har funnits och där de inte behövt text eller läsning för att klara sig.

En kvinna som studerat länge utan några stora språng i sin utveckling gav mig rejäla bryderier igår. Hon kan stava sig igenom en kort fråga. Men när hon ska svara på frågan förstår hon inte. Hon kopplar helt enkelt inte ihop texten med talat språk. Det är en abstraktion som inte kopplar.

Hon läser "vilken dag är det idag?" och provar med att skriva idag, torsdag osv - testar det mesta och hoppas att svaret ska vara rätt.

När jag vänder på hennes papper och tittar henne i ögonen och glatt frågar -vilken dag är det idag? svarar hon tvärsäkert och snabbt "fredag".

Hon förstår och hon kan. Men att texten är detsamma som kommer ur min mun - den kopplinen går inte in. Text är något abstrakt som inte är kopplat till hennes verklighet.

Jag sliter mitt hår och försöker komma på sätt att koppla ihop så det där "klicket" kommer och hon inser att text är skrivet prat.

Och nej, hon är inte svagbegåvad eller funktionshindrad. Hon har bara levt ett isolerat liv i en annan del av världen. Och jag förmår inte hjälpa henne.

Är hennes läsning automatiserad? Om hon måste ljuda för mycket läser hon förmodligen inte ord utan ljud och då hinner hon nog inte uppfatta att det är ord.

Innan läsning är automatiserad är högläsning i mängder något jag skulle jobba med. Alltså eleverna läser ett stycke många gånger på en vecka. Varje dag. Sen efter r vecka gå vidare till nästa stycke. Tex i en enkel kapitelbok.

 

[tanten]

Är hennes läsning automatiserad? Om hon måste ljuda för mycket läser hon förmodligen inte ord utan ljud och då hinner hon nog inte uppfatta att det är ord.

Innan läsning är automatiserad är högläsning i mängder något jag skulle jobba med. Alltså eleverna läser ett stycke många gånger på en vecka. Varje dag. Sen efter r vecka gå vidare till nästa stycke. Tex i en enkel kapitelbok.

Svar nej.
De här eleverna kan inte läsa stycken. De kan läsa enkla treordsmeningar. De har stannat på den nivån under väldigt lång tid.

Kan de läsa stycken så har de passerat nivå A och ska vidare till B. Kravet för att uppnå målet för A är att kunan skriva av enkel information.
De här är i början av A. Vi ljudar bokstäver och stavelser. Inte meningar.