Stör mig på att jag 1. Inte kan släppa detta och att det 2. Finns människor som riskerar både sina egna liv och andras bara för att jävlas.
På väg hem igår längs en vilttät 90-väg. Kändes lämpligt att inte hålla högre hastighet än just 90 av många anledningar. Blev ifattkörd av en bil som verkligen inte höll ett vettigt avstånd till mig. Visade med diverse små tecken att jag ville att bakomvarande bil skulle ta ut ett bättre avstånd. Passerade flera ställen där det gick att göra en säker omkörning för bakomvarande. Körde tom in till sidan och saktade ned betydligt för att underlätta omkörning där det var lämpligt. Men nej, den andra bilisten låg fortsatt som klistrad tätt bakom min bil. När jag efter några mil svängde av och den andra bilisten fortsatte framåt visade hen med all önskvärd tydlighet att det bara varit för att jävlas som hen legat så nära. Igår hade jag min son i baksätet, en annan dag hade jag haft hunden i bilbur ännu längre bak. Vad fan hade hänt om jag behövt panikbromsa?! Då hade jag alldeles säkert haft den andra bilen inpressad i bakdelen på min egen. Alltså, jag blir så jävla arg. Vad fan är det för fel på folk? Handlar det om begåvning (brist på), övertro på den egna förmågan? Avsaknad av självbevarelsedrift?
Detta kändes utstuderat och obehagligt. Jag önskar att jag sett regnumret. Och jag önskar att jag bara kört in till sidan och stannat. För mitt barns skull om inte annat.