#stoppahältan

Jag är tävlingsryttare.

Jag har haft en hel del "hag-hältor", men aldrig behövt spruta en led. Jag har haft Hälta på 0,5-1 grad. Då oklart om jag kan skylla på hagen, eller ridningen. Men en sån liten hälta har bara behandlats med vila och metacam och inget som jag fått ut pengar från något försäkringsbolag för.

Men hagskadorna däremot, jag har haft vrickningar, ett antal muskelskador, ligamentskada, hovböld som krävt utredning. Att min häst är ett pucko är svårt att göra något åt :p

Hältor är så brett. Ont i ryggen kan visa sig som hälta, sträckningar i rumpan, bogen osv är också hälta. Så visst måste hästar få vara halta!

Sen det där med folk som aldrig har varit till Veterinären, har dom upptäckt 0,5-1 grads hälta? Det har jag åkt och utrett, trots att ingen i omgivningen har trott på hälta.

Detta hade lika gärna kunnat vara skrivet av mig. Håller med varenda ord.

Vi har råkat ut för vrickningar/stukningar/hovbölder/trauman det senaste året. Alla har kommit under hagvistelse i normalstor gräshage. Jag har varit på klinken för utredningar 5 ggr i år för dessa saker. Varje gång har hon varit 0,5-1grads halt, varje gång har många i stallet tyckt att hon både sett fräsh ut och känts fräsh.

Med risk för att bli halshuggen så får jag känslan av att det är väldigt få tävlingsryttare som "aldrig gjort en hältutredning".
Om detta beror på överansträngda tävlingshästar, eller okunniga hobbyryttare är ju svårt att avgöra, då skulle man behöva sortera ut alla hagtrauman och liknande hältor ur statistiken för att bara se faktiska ansträngningsskador och då har jämför man ändå äpplen med päron.
 
Herr Häst diagnosticerades med artros i nedersta hasled/höger bak-kota februari 2015. Då var han knappt 13 år gammal och hade en tävlingskarriär på LA/LB/H90 nivå i bagaget.
Efter dess har han gått upp t.om. LA dressyr och 50 cm hoppning.
Han är behandlad sammanlagt 3 gånger för artrosen - februari-mars 2015, november-december 2016, april-maj 2017. I april 2017 konstaterades det också att han hade artros i kron- och hovleden på samma ben - detta har dock (peppar, peppar!) hittills inte gett några symptom. Han är också väldigt gallig i båda bakkotorna och ringbandsförtjockad i höger, vilket konstaterades "officiellt" november 2016.
Vänster bak är också röntgat, men märkligt nog helt "rent".

Innan 2015 hade han mig veterligen aldrig några problem med hältor, men däremot har hans bakkotor alltid varit väldigt galliga och förtjockade (särskilt höger!), enda sedan han var unghäst. Varför vet man inte. Och som sagt, i nästan 13 år var det bara ett kosmetiskt fel.

Jag har frågat om orsakerna till hans artros, men det är tydligen svårt att ge något exakt rätt svar. Två möjliga anledningar som lyfts är:
- Han växte väldigt mycket och snabbt som unghäst. Med hans stam (Tinkerpappa och Connemara/Fullblod/Welsh Mountain-mamma på 129 cm) "borde" han ha slutat som D-ponny. I verkligheten föddes han som 87 cm - var 131 cm redan som 5 månaders, 155 cm som 2.5 åring, 160 cm som 3 åring och 162 cm som 4 åring. Att han blev så stor, men framförallt att det gick så fort, kan ha påverkat skelettet negativt tydligen. Mig veterligen började han på allvar bli gallig i bakkotorna kring 2.5 år ålder.
- Att han hoppats och gått rätt mycket terräng. Hans hoppteknik är nämligen..."lite speciell". Han tar sig över hindrena, men det är inte vackert för 5 korvören. Han hoppar som en korsning mellan helikopter och kanin. Det kan ha gjort ett visst litet slitage.

Jag blev nyfiken, så ta inte illa upp av frågan :) Men har inte du skrivit att din häst är andra raser förr? Har för mig att jag läst nåt om halvblod/nånting och även tinker/nånting (annat än den korsning du skrev här alltså) och att han har okänd stam?
Men jag kan blanda ihop dig med nån annan.
 
Men vaddå, man gör ju inga hältutredningar om det inte finns några fel? Eller menar ni att ni åker och gör hältutredningar bara för att?

Jag har verkligen inte för vana att åka på hältutredningar och då har jag haft ett antal hästar i träning på varierande nivå upp till svår klass i ft. . Ingen har varit halt någonsin. En häst blev skadad. Min profilbild, dock hade han en del outredda skador i bagaget när han kom till mig men han blev rehabad och sen var han inte skadad mer under de fem åren han var hos mig.

Jag gör inget speciellt förutom att jag alltid försöker rida i balans och aldrig pusha dom ur rytmen. Jag har stått på ställen med kasst underlag och kassa små hagar liksom jag har haft bra underlag och större hagar.
 
Intressant reflektion! Jag har dålig insikt i ponnysporten.

Jag tänkte mig även att man skulle titta främst på sin egen häst och sin egen hästhållning i denna tråd, för att undvika pajkastning och att personer känner sig påhoppade.

Det är inte bara ponny kunde lika gärna stått häst och ägaren ridit lektioner något år och köper häst, Det är inte helt ovanligt.

Jag själv har haft en halt häst de senaste 4 åren, med en skada på annuarligament(stavas? ) tog 6 månader innan det läkt och ytterligare två innan det var ok att ha hag kompis. Sen var det var försiktig i gångsättning. Skadan skedde i hagen.
 
Jag tittade på denna länk och funderar på vad ni tänker om den:
https://www.tidningenridsport.se/heimdahl-vi-har-tappat-den-allmanna-hastkunskapen/

Efter (bara) sex år i ridsporten så ser jag tydliga trender. Vissa ägares hästar är på hältutredning varje till vartannat år. Vissa ägares hästar blir aldrig halta.

Vad tror ni detta beror på? Vågar man prata om detta? Skulle vara särskilt intressant att få svar från personer som har FRISKA hästar som inte varit på hältutredning de senaste fyra åren... men även från de personer som ofta besökt veterinärkliniken på grund av hältor. Hur gör vi våra hästar hållbara?

24550604_10214354318642058_2117522251_n.jpg

Min häst (f. 2009) och hans medryttare. Vi vinner inga tävlingar och tar inga stilpoäng, men han har aldrig varit på en hältutredning...
Inte för att kritisera dig och din hästhållning, men har man tävling som mål så blir man petigare med hältor. Det kan var en delförklaring. Och sen är vissa hästar mer känsliga än andra så det krävs lite mer hästmaterial att jämföra med om man håller sig på individuell nivå. I princip håller jag dock med.
 
Men vaddå, man gör ju inga hältutredningar om det inte finns några fel? Eller menar ni att ni åker och gör hältutredningar bara för att?

Jag har verkligen inte för vana att åka på hältutredningar och då har jag haft ett antal hästar i träning på varierande nivå upp till svår klass i ft. . Ingen har varit halt någonsin. En häst blev skadad. Min profilbild, dock hade han en del outredda skador i bagaget när han kom till mig men han blev rehabad och sen var han inte skadad mer under de fem åren han var hos mig.

Jag gör inget speciellt förutom att jag alltid försöker rida i balans och aldrig pusha dom ur rytmen. Jag har stått på ställen med kasst underlag och kassa små hagar liksom jag har haft bra underlag och större hagar.

Är det inte så generellt sett att ft-hästar är friskare och mer hållbara än hopp/dressyrhästar? Nu tänker jag inte på lägsta nivåerna utan typ msv och uppåt.
Har för mig att jag läst något om det, ingen forskning men nån statistik på det.
Ft-hästarna skulle vara friskare just pga att de behöver så varierad träning och extremt god kondition, och att deras ryttare ofta har bättre koll på hur man får en hållbar häst.
 
rider mycket ut, har hästen måååånga timmar i hagen, rider jag på ridbana/ridhus leder jag hästen fram i skritt i början av passet och likadant efter passet, bygger upp hästarna långsamt, vågar tänka att det går inte alltid och rida igenom en häst just den dagen och går det inte backa i utbildning eller ta en skogstur den dagen istället.Bra hovslagare, läser av mina hästar i all hantering, har koll på hur de står och hur de belastar. Ständigt kritiskt till min sits.Rider inte direkt hästen i form utan vill ha en varm häst först
 
Knapplån (allmän fundering i sammanhanget)

Jag har reflekterat över den artikeln på sociala media tidigare.

Jag tror det beror på många variabler.
Vi har en sort hästägare som vill väl, har försäkring och vet att försäkringen täcker och gärna åker in direkt för minsta lilla, och inte ens väntar en vecka även om det inte finns någon anledning i sak att åka akut .

Sen har vi många som inte kan känna, inte reflekterar eller kan så göra alls utifrån känsla/kunskap , som helt enkelt inte vet bättre och inte då kontaktar veterinär annat än då på möjligtvis telefon och får ett allmänt råd att ”är det inte akut så håll koll och avvakta” .

Jag tror inte ”hältor som ökat” enl FB är så enkelt som deras statistik visar utan det handlar om många olika variabler.

Om jag rent krasst ska reflektera över rena belastningsskador och ledinflammationer pga det .., då måste jag nog säga av erf genom många år att största gruppen ang det är den tävlande hobbyryttaren...

Många har inte kunskap nog att rida sina hästar i vettig form/balans generellt . Samtidigt har de utöver det låg kunskap om hållbar sund ridning/hållning av häst generellt.

Väldigt många i denna kategori tävlar samtidigt sina hästar och tycker utifrån det att ”de är tävlingsryttare ” .
Det är vad jag erfar inte sällsynt att denna kategori ryttare dessutom gärna ställer av sina hästar längre perioder mer eller mindre under de tråkigare vintermånaderna, men sen ”dammas de av” ganska fort för att sen ut och tävla lokalt direkt ... :(

Personligen sällar jag mig till de många i tråden som aldrig haft ledinflammationer pga ridrelaterat på mina hästar genom alla år inkl tävlingshästar . Det är jag otroligt tacksam för !
 
Senast ändrad:
Just antal hältutredningar kan ju vara väldigt felvisande i frågan. Finns både människor som åker och kollar upp hästen vid minsta skrapsår och de som inte märker att något är fel så det tar år innan problem kollas upp - och allt möjligt däremellan.

Är övertygad om att hästar är väldigt olika "tåliga" och har olika förutsättningar för att hålla i längden. Har man både hittat en i grunden hållbar häst och har vettig hästhållning/träning är ju chansen stor att det funkar bra. Är man riktigt duktig kan man få de allra flesta hästar att hålla, även de som är känsligare. Olyckor och/eller akuta skador i hage kan man väl aldrig eliminera risken för helst. Men tror absolut även det går att förebygga/minska riskerna i stor utsträckning.

Själv har jag haft frisk och fräsch ponny snart två år nu. Varit och kollat honom en gång då han blev lite svullen av att ha sparkat sig själv i somras, aldrig halt men jag var rädd att senan kunde ha blivit påverkad - men allt såg fint ut. Men om han är skadefri tack vare att han är en tålig individ rent fysiskt eller om det beror på mig är ju omöjligt att veta. Mest troligt lite av båda.
 
Min första häst var halt en gång under de 20 år vi hade ihop. Då hade han slagit sönder sig mot en boxvägg. Han bytte box och läkte sen och var aldrig mer halt(utom någon hovböld och ett skärsår).
I det fallet var det utan tvekan pga att hästen var så enormt stryktålig i sin konstruktion.
Jag kunde inte tillräckligt för att hjälpa honom jobba korrekt under många av våra år ihop.

Nuvarande har varit halt 2 ggr. En gång pga pinne i hoven som sen ledde till att vi upptäckte att han hade ett bakknä som är defekt i skelett(leden är för öppen utan knäskål sas). När han avlastade onda foten brakade knäet sönder. Han hade stått flera månader och var lite för fet..
Samma knä har pajat en gång till när han vrickade ena bak och avlastade.
Båda gånger oriden häst som blev 0,5 grad halt och bra med en behandling(sprutning i knäleden).
Nuvarande häst är överrörlig så in i helsike, svår mentalt och mkt känslig.
Honom skulle man nog lätt kunna rida sönder iom det.

Jag tycker det finns en obehaglig övertro till att om man bara varierar underlag, rider ut etc får man en frisk häst.
För mig som jobbat mkt med rehab och har vänner och kille som gjort det än mer är ju det helt åt helsike. Hade det hjälpt hade det inte funnits hästar som rids sönder med de förutsättningarna. Och de som bara red i ridhus hade inte haft fräscha hästar.

För mig handlar det om att jobba i balans och lösgjordhet. Där ser jag brister från blåbär till vissa i eliten.
Rider man i balans och lösgjordhet kan man hålla hästar friska trots kasst underlag och noll uteritter. Man kan tom rehaba hästar så.

Jag tror man gör sig själv och sin häst en jävla otjänst i att lägga sån enorm tilltro till att variation av underlag, sadel på/av, inte rida i form alls etc skulle vara receptet.
För mig är receptet balans och lösgjordhet, oavsett underlag.
För att få balans måste både ryttare och häst vara symmetriskt rörliga och starka. Det är vad jag tycker folk bör träna på för att lyckas hålla hästar friska.

Jag tror att vi idag får fler hältor iom att vi avlat fram känsligare hästar. De är större, tyngre, rör sig större, är rörligare, har svårare munnar etc. Allt det är saker som gör ridningen svårare.
Många har idag mer häst än man klarar egentligen.
Samtidigt som kunskapen i hur man tränar hästar för hållbarhet liksom verkar ersättas av diverse hjälpmedel sas(inspänningar, longeringssystem, equiband, lämna på vattenträning etc).

I min värld är det märkligt att hästar ska behöva rundsmörjas en gång per år. Då hade jag funderat över vad fasen jag gör för fel i min träning. Det är tyvärr många idag som mer ser det som lite spa-vistelse och semester bara att lämna bort sin häst för sprutning och sen rehab i vattenträning tex.

Jag tycker jag möter många som har fina ambitioner. Men som tyvärr har hästar som inte riktigt är så pass gröna i kroppen att de tål att lyftas i klasserna så som ryttaren vill med den ridningen ryttaren förmår eller vill lägga tid på(kan ta mer tid att få dem korrekta nog i form ur hållbarhetssynpunkt, med stark bål och buk och rygg upp). Och då pajar de ofta, i ryggar eller i form av hältor.
Det finns en frustration ang detta hos många inom diverse vård- och rehab-yrken inom häst.

Men jag förstår också att det är svårt att veta tillräckligt. Och då tro att det är bra nog för hästen och inte förstå varför den får symptomen den får.
 
Sen ett tillägg:

När man tränar sjukgymnastik så är man noga med att utföra träningen i vinklar och rörelser som är rätt för lederna och musklerna för att bygga rätt muskulatur.
När vissa rider så tränar man lite i rätt läge. Men sen ska man liksom flänga runt i lägen där lederna rörs i vinklar som är rätt osunda för att hästen "ska få vila/inte bli överansträngd etc".
DET sliter och ger överansträngningar betydligt mer än att arbeta korrekt.
Jag har hittills aldrig mött en människa som arbetar med träning och rehab av människor som tycker man ska bara röja runt lite i helfel vinklar så som många gör med sina hästar för att de är rädda för att träna för mkt. Men man reflekterar inte över VAD man tränar som är så himla bra när man flänger runt i obalans i fel form. Man tycker bara det är bra för att man hört att man ska variera..

Och samling är inte slitsamt. Det är slitsamt när det inte utförs korrekt utan någon led är för lite vinklad sas och andra måste vinkla sig mer etc. Men korrekt utförd samling är som sjukgymnastik så länge hästen inte är rent trasig i bakkärran.

Jag vill gärna skyffla bak vikt för att undvika slitage på frambenen som inte kan svikta så som bak.
Hittills har varken jag eller de jag känner som samlar mer än normalt haft halta hästar, tvärtom.

Så jag tror man skulle behöva mer kunskap generellt om vilken träning som faktiskt är uppbyggande och vad som ger slitage. Och fundera över vad man faktiskt gör när man sitter på hästen/tränar avsuttet. Vad ska bli bättre och hur?
Och inte lägga så enormt mycket tilltro till allt varierande av underlag, sadel, bett etc där ngt bara ska bli av sig självt.
 
För att folk skyller på sin sadel och benskydd och sen köper ny trendig utrustning för alla pengar och sedan försöker lära sig rida genom att skapa trådar på buke för tydligen hjälpte inte det nya dynamiska tränset med special-metall-bettet,, istället för att lägga pengar på ridlektioner och lära sig rida på ett följsamt och hållbart vis :angel:
 
Jag har två islandshästar, varav jag haft den äldre i snart 17 år, han blir 21 till våren. Under våra 17 år ihop har han enbart varit halt av hovböld och stentramp, aldrig vrickningar, överbelastningar etc. Jag tror att det beror delvis på mig och delvis på honom. Min del i det hela är ett väldigt långsamt och regelbundet uppbyggnadsarbete från det att han reds in som fyraåring fram tills nu. Jag har försökt att alltid arbeta honom i korrekt form och i balans, ridit för instruktörer som hjälpt mig bygga upp från grunden snarare än att ta genvägar och erbjuda "quick fixes". Jag har också ridit varierat - vi har stora möjligheter till det där jag har hästarna, det finns paddock, ovalbana, travbana, skogsterräng och grusvägar. Jag tror också det har viss betydelse för min hästs hållbarhet att jag nog aldrig riktigt belastat honom till 100% av hans förmåga, åtminstone inte långa perioder i taget. Han har förvisso tävlat en hel del - både med mig och med min dotter - men vi har också gjort mycket annat, sällan försökt toppa prestationen maximalt utan nöjt oss med "bra" (vilket inte nödvändigtvis varit ett val, utan kanske snarare bristande förmåga att få ut det där allra sista av en maximal prestation).

Sedan tror jag också att jag haft turen i det här fallet att köpa en häst med "bra grundkonstruktion". Han är ju islandshäst och därmed inte jättestor (ca 145 cm, 380 kg), men ganska "rejält" byggd utan att vara direkt grov. Bra ben, bra hovar, bra rygg.
 
Jag tror en orsak till hälta och att hästar döms ut kan vara alla unghästtävlingar som finns nuförtiden. Unghästarna börjar ridas tidigare för att visa upp sig på 3-årstest och sedan rids unghästarna kontinuerligt med mer träning och mindre tid för vila för att vara i fas och helst kvala till unghästtävlingarna. Proffsen har säkert mer känsla för hur hårt de kan träna och deras mål är svår klass så för dem är det kanske inte lika viktigt med unghästtävlingar, speciellt som hästarna inte är deras egna. Men för amatören så kan unghästtävlingarna vara ens chans att få rida på falsterbo för att inte tala om de ekonomiska intressen som finns i att unghästen ska prestera. Ska man sälja hästen så kanske man får 100 000 kr extra om den är i fas och har tävlat championaten. Jag undrar som sagt om dessa unghästar får tillräcklig tid att stärka sig eller om det är här som de ledproblem, pålagringar och liknande uppkommer och gör att hästen döms ut innan den fyllt 15.
 
Funderar på alla hästar jag haft genom åren.

Ponnyer - aldrig halta kanske någon lättar vrickning/feltramp vilket innebar en veckas vila/skritt innan de var ok igen
Stora hästar - Vi har haft diverse skador en med cystor på livmodern som tog sån tid till att komma fram till och hon hade ont så det blev en kronisk inflammation i ett bakknä.
Min mors häst märkte vi tappade ena bakbenet ibland vid en veterinärkoll så visade det sig att hon hade artros och höll inte för annat än lite enklare skogsridining då och då Hon hade inte ont av det och var inte halt men det hadfe börjat urholkas ite och det gjorde att ena bak "släppte"

Mina hästar är igång och jag tävlar och tränar med. Småskador som orsakat hälta men aldrig varit på en enda hältutrednig.
Samma som ponnyerna känns som om de ibland trampat snett/trampat på en sten och då har man gått över samt gett dem lite vila. Brukar aldrig ge dem boxvila om inte absolut nödvändigt.
Hästen jag haft längst nu snart 12 år (blir 17 nu) har haft diverse skador, sömtryck, liten hovböld, tand som gått sönder, pinne inne i munnen, sticksår. En vinter gick hon väldigt länge med brodd vilket gjorde att hon blev aningens överansträngd i framkotorna vilket visade sig i hoppningen. Hon blev ovillig. Åkte in blev behandlad och 2 veckors vila sen var det bara att köra på som vanligt. Vetrinären sa att det var knappt märkbart men jag valde behandling. Detta var för ca 6 år sedan aldrig varit några problem.

Haft otur med en häst som pga av skada fick rörelsestörning och i slutändan fick vandra vidare.

Jag har kunnigt folk omkring mig, tränare, veterinärer, hovslagare så jag har alltid folk att rådfråga och jag går mycket efter magkänsla. Tar gärna ut equiteraphet/laser/kiropraktor för genomgång.

Har som sagt aldrig behövt åka in för en hältutredning men som jag nämnt för lite andra skador. (blev föga imponerad av förra veterinären som undersökte ena hästen för kraftig mugg. kom ut och de stod på gången och vet sa att ja vi har ju konstaterat att hon är halt. No shit Sherlock, Missar du att det är sårigt i karleden och svullet så det gör ont för hästen att sträcka ut ordentligt. Hästen fick sömtryck, hovis kom ut direkt och lättade på det och då blossade muggen upp. Nu är hon nästan helt muggfri igen)
 
Senast ändrad:
Många av de hästarna som "aldrig varit halta" har vid veterinärbesiktning inför försäljning, varit halta på flera ben, skapligt rejält, inget som bara har vilats bort. Det har jag personligt erfarenhet av, av stallkompisar, klubbkompisar etc. Har varit allt från skogsmullehästar, ponnyer och hopphästar på högre nivå. Däremot de som har varit ganska noga med att kolla upp sina hästar vid minsta lilla och varit ganska hönsiga, har alltid varit rena. Det är min erfarenhet!
 
Många av de hästarna som "aldrig varit halta" har vid veterinärbesiktning inför försäljning, varit halta på flera ben, skapligt rejält, inget som bara har vilats bort. Det har jag personligt erfarenhet av, av stallkompisar, klubbkompisar etc. Har varit allt från skogsmullehästar, ponnyer och hopphästar på högre nivå. Däremot de som har varit ganska noga med att kolla upp sina hästar vid minsta lilla och varit ganska hönsiga, har alltid varit rena. Det är min erfarenhet!

Där vill jag bara flika in att det absolut inte alltid är så. Mina ponnyer har gått igenom veterinärbesiktningar ua, både inför försäljning och för att höja försäkring. Den som röntgats gick även igenom det med rena plåtar :)
Men så är jag även ganska hönsig, även om jag varit förskonad från hältor.
 
Jag tittade på denna länk och funderar på vad ni tänker om den:
https://www.tidningenridsport.se/heimdahl-vi-har-tappat-den-allmanna-hastkunskapen/

Efter (bara) sex år i ridsporten så ser jag tydliga trender. Vissa ägares hästar är på hältutredning varje till vartannat år. Vissa ägares hästar blir aldrig halta.

Vad tror ni detta beror på? Vågar man prata om detta? Skulle vara särskilt intressant att få svar från personer som har FRISKA hästar som inte varit på hältutredning de senaste fyra åren... men även från de personer som ofta besökt veterinärkliniken på grund av hältor. Hur gör vi våra hästar hållbara?




24550604_10214354318642058_2117522251_n.jpg

Min häst (f. 2009) och hans medryttare. Vi vinner inga tävlingar och tar inga stilpoäng, men han har aldrig varit på en hältutredning...

Jag läste artikeln i Ridsport lite snabbt och vad den säger är ju att försäkringsbolaget ser ett ökat antal skador. Det beror säkert på en mängd faktorer, inte minst på att det går att behandla en hel del nu som man inte kunde eller gjorde tidigare.

Jag har köpt mina (tre) senaste ridhästar som äldre och de har då redan haft en del skador som jag inte var medveten om, dvs inget som vi såg vid besiktningen. De har alla utretts varsinn gång för hälta, och ponnyn får träffa veterinären för behandling av sitt bakknä årligen, men hon är ju 23 år. Av de två andra visade sig en ha en kronisk skada som gjorde att jag inte ville rida henne längre, så hon fick bli avelssto. Tredje damen hade en typisk ridrelaterad kotledsinflammation vid 14 års ålder, hon hade gått hårdare än vanligt under en period när jag lämnat henne på utbildning. Hon behandlades men vilade aldrig och har varit bra i ett år nu.

Mina hästar går ganska varierat, inte särskilt hårt men de är utbildade och rids en hel del i samling. Den stora skillnaden mot när jag var ponnybarn för 100 år sen är väl att det finns mycket mera ridbanor och ridhus nu, så visst rids det mera på bana. Jag tror dock inte alls att det i sig är skadligt, men det är sannolikt större risk att rida sönder en häst där än i skogen.

Jag håller med dem som säger att man måste skilja på skador och förslitningar, men också vid vilken ålder hältor uppstår. det är ju skillnad att behöva utreda en 8-åring och en 18-åring. Eftersom det finns många möjligheter att behandla nu finns det säkert fler än jag som behåller en äldre häst - eller en häst med en kronisk skada - trots att den behöver lite veterinärt underhåll. Jag tror också att ribban för att ta sin häst till klinik har sänkts, vilket jag tycker är sunt.

Sen finns det ju faktiskt ridskolehästar som går kanske 15 pass på banan i veckan på samma underlag (och i varierande balans;)) och de kan hålla för det livet i 10 eller 15 år... Enligt resonemanget om hur viktigt det är att variera underlag och träning låter det ju omöjligt.....
 
Där vill jag bara flika in att det absolut inte alltid är så. Mina ponnyer har gått igenom veterinärbesiktningar ua, både inför försäljning och för att höja försäkring. Den som röntgats gick även igenom det med rena plåtar :)
Men så är jag även ganska hönsig, även om jag varit förskonad från hältor.

Ja, det finns ju hästar som faktiskt har en helt vansinnigt bra exteriör hållbarhetsmässigt sett. Min ponny tex tyckte jag och min tränare borde ha lite bättre framben pga sin då rätt höga utbildning vid 26-27 års ålder. Men iom åldern tänkte vi att det kunde vara lite stelhet eller så utan smärta.
Iom att vi är lite hysteriskt lagda båda två och hästen så gammal ville jag kolla så han verkligen inte hade ont.
Han böjdes ua, kollades av equiterapeut ua och iom att jag trots det inte var helt säker sattes han på butta en sväng för att se om det blev skillnad, bättre framben. Det blev det inte. Och han tuffade på några år till.

Sen ser ju jag ganska många i olika stall som rider på orena hästar. Och det tror jag inte de gör med flit för att plåga hästen. Men det går heller oftast inte att få till någon förändring genom att tala med såna. Deras tränare måste lära sig se sånt och våga vara obekväma och säga till.

Jag har mer än en gång hamnat i diskussioner med de tränarna när man sagt att hästen nog bör träffa vet.
Det är ju pinsamt för dem att de låtit folk rida på halta alt rörelsestörda hästar utan att reagera.
Då heter det ju oftast att det inte är ngt fel på hästen. Som sen efter ett tag till pajar rejält.

Tyvärr finns det ju precis som det finns tränare, vanligt folk etc som inte ser otydligare smärt-reaktioner/symptom även vet som bara har för dåligt öga/feeling. Och det är ju inte sällan de drar ett visst lite okunnigt klientel.
Och man missar en del saker. Som hästarna får betala för.
 
Ja, det finns ju hästar som faktiskt har en helt vansinnigt bra exteriör hållbarhetsmässigt sett. Min ponny tex tyckte jag och min tränare borde ha lite bättre framben pga sin då rätt höga utbildning vid 26-27 års ålder. Men iom åldern tänkte vi att det kunde vara lite stelhet eller så utan smärta.
Iom att vi är lite hysteriskt lagda båda två och hästen så gammal ville jag kolla så han verkligen inte hade ont.
Han böjdes ua, kollades av equiterapeut ua och iom att jag trots det inte var helt säker sattes han på butta en sväng för att se om det blev skillnad, bättre framben. Det blev det inte. Och han tuffade på några år till.

Sen ser ju jag ganska många i olika stall som rider på orena hästar. Och det tror jag inte de gör med flit för att plåga hästen. Men det går heller oftast inte att få till någon förändring genom att tala med såna. Deras tränare måste lära sig se sånt och våga vara obekväma och säga till.

Jag har mer än en gång hamnat i diskussioner med de tränarna när man sagt att hästen nog bör träffa vet.
Det är ju pinsamt för dem att de låtit folk rida på halta alt rörelsestörda hästar utan att reagera.
Då heter det ju oftast att det inte är ngt fel på hästen. Som sen efter ett tag till pajar rejält.

Tyvärr finns det ju precis som det finns tränare, vanligt folk etc som inte ser otydligare smärt-reaktioner/symptom även vet som bara har för dåligt öga/feeling. Och det är ju inte sällan de drar ett visst lite okunnigt klientel.
Och man missar en del saker. Som hästarna får betala för.

Ja, jag har nog haft väldig tur som har/haft så friska ponnyer :) Och som tur är har jag både tränare som jag VET säger till även om det "bara" är något litet hen reagerar på, och använder mig bara av veterinär, hovslagare och eauiterapeut som allmänt (bland de lite mer insatta) ses som väldigt kompetenta. Både hovis och et har jobbat många år på och i nära samarbete med olika kliniker. Just för att jag vet att jag inte kan allt, så jag vill känna att jag kan lita på den jag anlitar, och ta åt mig av dennes kunskap :)

Sen känner jag även till en veterinär som gärna anlitas för besiktningar (ffa från försäljningsstall och av de med billigare hästar eftersom hen också är den billigaste) eftersom hen släpper igenom det mesta. Där kan man ju börja fundera :cautious:
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 386
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 185
Senast: Gunnar
·
Hästmänniskan Hej! Jag är en 21-årig tjej som är enormt enormt ridsugen igen, men vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga som återfallsryttare...
Svar
8
· Visningar
2 708
Senast: Ramona
·
Hästvård För ett år sedan köpte vi vår 15-åriga d-ponny, som hopponny åt dottern. Hon var lite "bökig" redan från början, lite svårt i ridningen...
Svar
7
· Visningar
1 885

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp