Nja, poängen jag ville ge var just att avdramatisering skall givetvis ske som grundläggande sten i ett grundstadie, och det bygger på och befäster ett beteende där hästen helt enkelt blir väldigt o-tittig, och som du säger - tycker det är okej att ryttaren lotsar den dvs om en otäck situation uppstår där hästen tvekar, och ryttaren då säger att "nej, det är okej, du behöver inte titta eller tveka" - så tar hästen detta, för den har lärt sig att ryttaren aldrig har "lurat" den tidigare, eller "svikit" den i fråga om saker den varit orolig för, i det grundläggande skedet. I det grundläggande skedet har man avdramatiserat i fråga om att man låtit hästen övertyga sig om att det den trott varit otäckt, faktiskt inte varit det, - utan att forcera för tidigt. Detta har befäst en tillit i hästen till att det som regel inte FINNS ngt att vara rädd över.
om du förstår vad jag menar.....
jag vill betona att det jag avser när jag pratar om detta, är att det är ungefär lika stor skillnad mellan avdramatisering och mesande, som mellan en sko och en julgran! : ) Det är en metod, som därmed är fullt medveten och planerad - det är inte hästen som styr situationen, utan det är ryttaren som jobbar medvetet med metoden.
