Sv: Spinoff på annan tråd, varför är vi här??
Det här är nog det klokaste jag läst i den här tråden...
Har följt diskussionen, och känner mig bara uppgiven. Att ni orkar! Båda sidor är lika goda kålsupare i den här soppan!
Jag vände mig en gång bort från vad jag upplevde var en "Håll-i-och-sparka-på-ridning", genom åren har jag passerat flera olika ridstilar och idag är jag tillbaka nästan där jag började - med den stora skillnaden av insikten av att det jag lärde mig när jag var ung var en förvanskad version av den goda, gamla dressyren.
När det kommer till AR ser jag än idag samma insnöade argument - "AR-är-bra-och-TR-är-dåligt" - som när jag började med AR för åtta år sedan. Allt baserat på okunskap och fördomar om att den dåliga ridning man ofta ser på "ridhus och ridskolor" är samma försvanskade version jag själv upplevde som ung och som har mycket lite att göra med god "tävlingsdressyr".
Och nu frångår jag mina vanliga principer att hålla tand för tunga, men Sveas inlägg skriver jag under på vartenda ord på!
Jag kan dessutom visa ett ridderskap som intyg på att jag satt mig in hyffsat djupt i filosofi och praktik.
Det är med sorg jag ser hur det här forumet enbart utvecklats negativt de senaste åren, ibland frågar folk varför jag inte är så aktiv i diskussionerna. Det enkla svaret är att sånt här tjaffs ids jag inte ägna mig åt i all oändlighet.
Det går att diskutera med oliktänkare utan att hävda att "mitt-är-rätt" eller "ditt-är-fel". Det går att konstatera hemma i sin egen kammare att "det där låter ju befängt" och sedan med öppen attityd fråga "kan du fördjupa det där så jag förstår hur du menar". Blir sedan svaret sådant att man befästs i sin tanke att det var befängt måste man inte trycka ner det i halsen på varandra, det går att konstatera att "jag förstår vad du säger men jag håller inte med".
Man kan argumentera och diskutera utan att utgå ifrån att allt annat är helt fel.
Det här är nog det klokaste jag läst i den här tråden...
Har följt diskussionen, och känner mig bara uppgiven. Att ni orkar! Båda sidor är lika goda kålsupare i den här soppan!
Jag vände mig en gång bort från vad jag upplevde var en "Håll-i-och-sparka-på-ridning", genom åren har jag passerat flera olika ridstilar och idag är jag tillbaka nästan där jag började - med den stora skillnaden av insikten av att det jag lärde mig när jag var ung var en förvanskad version av den goda, gamla dressyren.
När det kommer till AR ser jag än idag samma insnöade argument - "AR-är-bra-och-TR-är-dåligt" - som när jag började med AR för åtta år sedan. Allt baserat på okunskap och fördomar om att den dåliga ridning man ofta ser på "ridhus och ridskolor" är samma försvanskade version jag själv upplevde som ung och som har mycket lite att göra med god "tävlingsdressyr".
Och nu frångår jag mina vanliga principer att hålla tand för tunga, men Sveas inlägg skriver jag under på vartenda ord på!
Jag kan dessutom visa ett ridderskap som intyg på att jag satt mig in hyffsat djupt i filosofi och praktik.
Det är med sorg jag ser hur det här forumet enbart utvecklats negativt de senaste åren, ibland frågar folk varför jag inte är så aktiv i diskussionerna. Det enkla svaret är att sånt här tjaffs ids jag inte ägna mig åt i all oändlighet.
Det går att diskutera med oliktänkare utan att hävda att "mitt-är-rätt" eller "ditt-är-fel". Det går att konstatera hemma i sin egen kammare att "det där låter ju befängt" och sedan med öppen attityd fråga "kan du fördjupa det där så jag förstår hur du menar". Blir sedan svaret sådant att man befästs i sin tanke att det var befängt måste man inte trycka ner det i halsen på varandra, det går att konstatera att "jag förstår vad du säger men jag håller inte med".