Haha ja, något känner de helt klart av! Den andra katten har inte ändrat sig nämnvärt, så det verkar ändå vara lite individuellt, båda är steriliserade så vet inte hur mycket hormoner som kan vara i omlopp heller.
Hästarna har jag inte märkt nåt på, de borde ju definitivt ha märkt mer eftersom alla utom en gått i avel. Hunden är också sig lik (för tillfället skitjobbig eftersom hon är i höglöp och ingenting duger...). Däremot brukar både hunden och hästarna vara _väldigt_ rara när det kommer små barn till stallet, bebisar är de extra försiktiga med.
Jaa, jag tror att de känner av något
Min häst och min ena katt är också väldigt fina mot småbarn. Hästen är det nog mest på grund av att han tycker att de är lite konstiga och verkar tänka att det är bäst att inte röra sig så mycket så att man uppmuntrar dem på något sätt
så han står snällt och håller sig lugn kring barn. Katten tycker att de är ooooerhört spännande! Men lite läskiga ändå. Han vill gärna leka med dem (och med deras leksaker
). Den andra katten tycker, som sagt, inte att barn är så värst spännande..
På tal om hästen.. Ska man orka ta sig iväg till stallet idag?! Borde ju definitivt. Eller..?
Har helinackordering på ett superbra ställe, vet att han får den bästa omvårdnaden. Hans schema denna vecka har sett ut som följande: Måndag: Jag löslongerade. Tisdag: Medryttaren (har nyss skaffat, känns jättebra
) tömkörde, han hade varit rätt jobbig men hon är noggrann och hade jobbat sig igenom det. Onsdag: Vilodag (han fick en ny kompis i hagen så jag ville inte ta honom därifrån direkt för att motionera, utan ville att de skulle få vänja sig vid varandra). Torsdag: Medryttaren red ut en sväng i skogen.
Och nu är det fredag då. Jag har jobbat över ALLA dagar denna vecka och är helt slut. Imorgon tänkte jag antingen rida ut eller köra ett pass på banan, jag är ledig och kan alltså ta mig ut medan det är ljust, känns så mycket lättare då.
Detta dåliga samvete alltså!
Och blir så leds på mig själv, det låter verkligen som att stallet/hästen är en sån stor börda när jag pratar om det och inte som att det är mitt största intresse. Jag älskar mitt häst över allt annat
, men har så svårt att ta mig iväg och göra något vettigt med honom nu!
Vet inte riktigt vad jag ville med detta inlägg, skriva av mig kanske, hoppas det är ok.