Sommarföräldrar 2015

[Mauen]

He he, när jag väntade mina tvillingar så råkade jag också ut för att någon försa sig - den sa att här ligger ena lille kkkkkkk-ompisen. Så jag var 100% säker på minst en kille. Men det var två flickor - jag kände mig nästan chockad när jag inte fick någon pojke.

Så jag tror att i din situation är det nog ganska bra att veta könen, det gör nog som du säger att barnen blir verkligare och du kan knyta an på ett sätt som gör din situation kanske lite mera uthärdlig.

Jag tänker så mycket på dig och hoppas att mina hejarop och förslag till aktiviteter utan att du rör dig inte känns alltför hurtfriska och jobbiga.

Så du har också fått tvillingar? Allt gick bra? Intensivt i början?
Svärmor som irriterande nog har döpt barnen till Kurt och Nisse tittar bara överseende på mig när jag varje gång säger att jag tror att det är en av varje (har jag gissat på ett tag). Idag när hon som vanligt pratade om hur vilda tvillingpojkarna kommer bli var jag sugen på att berätta. Men det blir nästan roligare att vänta till de kommet ut och se hennes min Så jag lät bli.
Och även om jag inte verkar så entusiastisk över idéer om vad jag ska använda tiden till härinne är det tröstande på något sätt att andra bryr sig.

Idag har min lilla fina femåring flyttat....

 

[cirkus]

Så du har också fått tvillingar? Allt gick bra? Intensivt i början?
Svärmor som irriterande nog har döpt barnen till Kurt och Nisse tittar bara överseende på mig när jag varje gång säger att jag tror att det är en av varje (har jag gissat på ett tag). Idag när hon som vanligt pratade om hur vilda tvillingpojkarna kommer bli var jag sugen på att berätta. Men det blir nästan roligare att vänta till de kommet ut och se hennes min Så jag lät bli.
Och även om jag inte verkar så entusiastisk över idéer om vad jag ska använda tiden till härinne är det tröstande på något sätt att andra bryr sig.

Idag har min lilla fina femåring flyttat....

japp (för 25 år sen iår - så det är länge sedan)

Till saken hör att han som är pappa bestämde sig för att lämna oss redan när jag var gravid så jag var helt ensamstående med dom redan från start. Det var intensivt men inte så intensivt som man hade kunnat tro. Dels var det nog de mest lättskötta små varelser som nånsin fötts (enlingen som jag fick med nya sambon var mycket krångligare av sig).

 

[Mauen]

Usch, vilken sits att hamna i som gravid! Skönt att de var "samarbetsvilliga" då.....

 

[Amha]

japp (för 25 år sen iår - så det är länge sedan)

Till saken hör att han som är pappa bestämde sig för att lämna oss redan när jag var gravid så jag var helt ensamstående med dom redan från start. Det var intensivt men inte så intensivt som man hade kunnat tro. Dels var det nog de mest lättskötta små varelser som nånsin fötts (enlingen som jag fick med nya sambon var mycket krångligare av sig).

Det är ingen rolig sits att bli ensam men tror du att du hade en fördel i att de var två och kunde roa varandra när de blev äldre?

 

[Mauen]

Gahh! Nu har den dåliga, leende läkaren varit här. Hon får mig verkligen att må sämre! Hon lyssnar inte, ler bara och skiter i vad jag säger!
Läkaren: - Du ler, skönt att du mår bättre!
Jag: - Tycker att det är jobbigt....
Läkaren: - Vad bra att det är bättre! (Glädjestrålande leende)
Läkaren: Och, nytt rum har du fått! Mycket trevligare!!!!
Jag:jo, det kanske är lite bättre....
Läkaren: Så skönt att du börjar finna dig till rätta här hos oss nu!!!! (Skiner som en sol)
Jag: Vad händer nu?
Läkaren: Vi mäter kanske en gång i veckan.
Jag (panikslagen): Men läkaren som mätte sist sa ju att de skulle ske i början av veckan (nära till tårarna)
Läkaren: Det står det inget om..... (Stort leende)
Jag: Men det sa han!!!!
Läkaren: Då får vi mäta någon dag....
Jag: Men jag blev lovad att få vara uppe mer och gå runt om läget var oförändrat (det lilla hopp jag klamrar mig fast vid)
Läkaren: nej, nej. Jag tycker bara du ska ligga. Bättre för barnen. Det är väl det viktigaste? (Lämnar leende rummet)

Så nu ligger jag här med gråten i halsen igen......

 

[cirkus]

Gahh! Nu har den dåliga, leende läkaren varit här. Hon får mig verkligen att må sämre! Hon lyssnar inte, ler bara och skiter i vad jag säger!
Läkaren: - Du ler, skönt att du mår bättre!
Jag: - Tycker att det är jobbigt....
Läkaren: - Vad bra att det är bättre! (Glädjestrålande leende)
Läkaren: Och, nytt rum har du fått! Mycket trevligare!!!!
Jag:jo, det kanske är lite bättre....
Läkaren: Så skönt att du börjar finna dig till rätta här hos oss nu!!!! (Skiner som en sol)
Jag: Vad händer nu?
Läkaren: Vi mäter kanske en gång i veckan.
Jag (panikslagen): Men läkaren som mätte sist sa ju att de skulle ske i början av veckan (nära till tårarna)
Läkaren: Det står det inget om..... (Stort leende)
Jag: Men det sa han!!!!
Läkaren: Då får vi mäta någon dag....
Jag: Men jag blev lovad att få vara uppe mer och gå runt om läget var oförändrat (det lilla hopp jag klamrar mig fast vid)
Läkaren: nej, nej. Jag tycker bara du ska ligga. Bättre för barnen. Det är väl det viktigaste? (Lämnar leende rummet)

Så nu ligger jag här med gråten i halsen igen......

Fyfan vilken inkompetent idiot!

jag blir rent förbannad.

Du är väl förfan inte dum i huvudet. Du vet precis vad som är bäst för barnen, men du måste ju överleva mentalt också - fyfan så arg jag blir

 

[cirkus]

Det är ingen rolig sits att bli ensam men tror du att du hade en fördel i att de var två och kunde roa varandra när de blev äldre?

Ja det skulle jag nog säga.
Min erfarenhet är att de hade glädje av varann redan tidigt.

 

[Mauen]

Fyfan vilken inkompetent idiot!

jag blir rent förbannad.

Du är väl förfan inte dum i huvudet. Du vet precis vad som är bäst för barnen, men du måste ju överleva mentalt också - fyfan så arg jag blir

Tack. Du förstår precis hur jag känner.

 

[Rosen-Knoppen]

Gahh! Nu har den dåliga, leende läkaren varit här. Hon får mig verkligen att må sämre! Hon lyssnar inte, ler bara och skiter i vad jag säger!
Läkaren: - Du ler, skönt att du mår bättre!
Jag: - Tycker att det är jobbigt....
Läkaren: - Vad bra att det är bättre! (Glädjestrålande leende)
Läkaren: Och, nytt rum har du fått! Mycket trevligare!!!!
Jag:jo, det kanske är lite bättre....
Läkaren: Så skönt att du börjar finna dig till rätta här hos oss nu!!!! (Skiner som en sol)
Jag: Vad händer nu?
Läkaren: Vi mäter kanske en gång i veckan.
Jag (panikslagen): Men läkaren som mätte sist sa ju att de skulle ske i början av veckan (nära till tårarna)
Läkaren: Det står det inget om..... (Stort leende)
Jag: Men det sa han!!!!
Läkaren: Då får vi mäta någon dag....
Jag: Men jag blev lovad att få vara uppe mer och gå runt om läget var oförändrat (det lilla hopp jag klamrar mig fast vid)
Läkaren: nej, nej. Jag tycker bara du ska ligga. Bättre för barnen. Det är väl det viktigaste? (Lämnar leende rummet)

Så nu ligger jag här med gråten i halsen igen......

Men vilken okompetent knäppgök som inte förstår att ditt mentala mående är precis lika viktigt..!

håller tummarna och hoppas att du får komma upp lite snart.. Åtminstone en liten stund varje dag! Kram!

 

[Amha]

Gahh! Nu har den dåliga, leende läkaren varit här. Hon får mig verkligen att må sämre! Hon lyssnar inte, ler bara och skiter i vad jag säger!
Läkaren: - Du ler, skönt att du mår bättre!
Jag: - Tycker att det är jobbigt....
Läkaren: - Vad bra att det är bättre! (Glädjestrålande leende)
Läkaren: Och, nytt rum har du fått! Mycket trevligare!!!!
Jag:jo, det kanske är lite bättre....
Läkaren: Så skönt att du börjar finna dig till rätta här hos oss nu!!!! (Skiner som en sol)
Jag: Vad händer nu?
Läkaren: Vi mäter kanske en gång i veckan.
Jag (panikslagen): Men läkaren som mätte sist sa ju att de skulle ske i början av veckan (nära till tårarna)
Läkaren: Det står det inget om..... (Stort leende)
Jag: Men det sa han!!!!
Läkaren: Då får vi mäta någon dag....
Jag: Men jag blev lovad att få vara uppe mer och gå runt om läget var oförändrat (det lilla hopp jag klamrar mig fast vid)
Läkaren: nej, nej. Jag tycker bara du ska ligga. Bättre för barnen. Det är väl det viktigaste? (Lämnar leende rummet)

Så nu ligger jag här med gråten i halsen igen......

Men på allvar?! Vad är det för idiot som norpat åt sig ett sådant jobb? Finns det inte möjlighet att byta läkare så du slipper den där?

 

[superstar]

Gahh! Nu har den dåliga, leende läkaren varit här. Hon får mig verkligen att må sämre! Hon lyssnar inte, ler bara och skiter i vad jag säger!
Läkaren: - Du ler, skönt att du mår bättre!
Jag: - Tycker att det är jobbigt....
Läkaren: - Vad bra att det är bättre! (Glädjestrålande leende)
Läkaren: Och, nytt rum har du fått! Mycket trevligare!!!!
Jag:jo, det kanske är lite bättre....
Läkaren: Så skönt att du börjar finna dig till rätta här hos oss nu!!!! (Skiner som en sol)
Jag: Vad händer nu?
Läkaren: Vi mäter kanske en gång i veckan.
Jag (panikslagen): Men läkaren som mätte sist sa ju att de skulle ske i början av veckan (nära till tårarna)
Läkaren: Det står det inget om..... (Stort leende)
Jag: Men det sa han!!!!
Läkaren: Då får vi mäta någon dag....
Jag: Men jag blev lovad att få vara uppe mer och gå runt om läget var oförändrat (det lilla hopp jag klamrar mig fast vid)
Läkaren: nej, nej. Jag tycker bara du ska ligga. Bättre för barnen. Det är väl det viktigaste? (Lämnar leende rummet)

Så nu ligger jag här med gråten i halsen igen......

Vet inte vad jag ska säga. Katastrof. Finns det ingen barnmorska du kan prata med som kan prata med läkaren? För det där är inte ok.

 

[Mauen]

Men på allvar?! Vad är det för idiot som norpat åt sig ett sådant jobb? Finns det inte möjlighet att byta läkare så du slipper den där?

Funderar på att säga till att jag inte vill att hon kommer mer... Ska jag det? Det känns så drastiskt på något sätt. Jag kanske överreagerar? De andra två jag träffat är helt ok. Sakliga och tar mina frågor på allvar. Överläkaren jag träffade i helgen redogjorde noga för hur han tänkte och hur planen såg ut. Sitta uppe lite mer i helgen, ut med rullstolen i solen, mäta igen i början av veckan, oförändrat då - upp och gå lite på avdelningen några dagar, mäta igen, oförändrat -ev permission någon dag, tillbaka och mäta. Första delmålet är v 32. Nu känns det som den leende idioten ändrade allt i en handvändning. Nu kommer jag bli liggande till v 34. Måste nog få klart för mig vem som fattar besluten kring det här. För någon röd tråd måste det ju finnas...

 

[Mauen]

Vet inte vad jag ska säga. Katastrof. Finns det ingen barnmorska du kan prata med som kan prata med läkaren? För det där är inte ok.

Jo, borde nog försöka. Men jag kommer ju bara sitta och gråta som en idiot när jag försöker och är då rädd att de kommer tassa runt med vänliga leenden och att ingen vågar berätta sakligt hur det är. Nej, jag behöver inte medlidsamma leende, 20 frågor om dagen om hur det är och om det inte känns lite bättre, om jag vill prata med en kurator ("Åhh, du är orolig för barnen, du ska få prata med en kurator") eller känslan av att de låter bli att säga som det är för att de är rädda att göra mig upprörd. Jag vill veta hur det ligger till, vad man vill se vi mätningarna som kan förändra läget, hur det kan påverka barnen att födas nu, om det verkligen finns några vetenskapliga belägg för att sängläge har effekt (de studier jag har hittat menar att sängläge inte har någon bevisad effekt) etc. Varför håller man på och mäta om de ändå tänkt behålla mig till v 34? Jag är naturvetenskapligt lagd och inte van vid att inte sitta still en minut, men behandlas som en gråtande, hormonfylld, gravid, orolig blivande mamma som inte förstår vad som är bäst. Och ska skyddas från sanningen. Och det får mig att gråta ännu mer i frustration.

 

[Mauen]

Ok, nu har jag pratat med en av barnmorskorna (utan att gråta!!). Jag sa att att jag inte vet vad som kommer att hända och får olika information av läkarna hela tiden. Hon berättade då att en ny mätning var beställd till fredag. Fredag?!?! Idioten imorse har ju inte lyssnat alls på vad jag sa?!? Bara kört vidare som hon tänkt från början, men utan att säga det. Barnmorskan sa att hon ska framföra det jag sagt imorgon på ronden. Får se vad som händer imorgon. Kommer idioten in ska jag nog be att få prata med någon annan.

 

[Lime]

Jo, borde nog försöka. Men jag kommer ju bara sitta och gråta som en idiot när jag försöker och är då rädd att de kommer tassa runt med vänliga leenden och att ingen vågar berätta sakligt hur det är. Nej, jag behöver inte medlidsamma leende, 20 frågor om dagen om hur det är och om det inte känns lite bättre, om jag vill prata med en kurator ("Åhh, du är orolig för barnen, du ska få prata med en kurator") eller känslan av att de låter bli att säga som det är för att de är rädda att göra mig upprörd. Jag vill veta hur det ligger till, vad man vill se vi mätningarna som kan förändra läget, hur det kan påverka barnen att födas nu, om det verkligen finns några vetenskapliga belägg för att sängläge har effekt (de studier jag har hittat menar att sängläge inte har någon bevisad effekt) etc. Varför håller man på och mäta om de ändå tänkt behålla mig till v 34? Jag är naturvetenskapligt lagd och inte van vid att inte sitta still en minut, men behandlas som en gråtande, hormonfylld, gravid, orolig blivande mamma som inte förstår vad som är bäst. Och ska skyddas från sanningen. Och det får mig att gråta ännu mer i frustration.

Jag vill bara skicka ett stor styrkekram till dig! Förstår att situationen är väldigt frustrerande och jobbig - och vilket nöt till läkare!
Jag tycker du ska säga precis som du skrivit i ditt inlägg och berätta hur du vill bli bemött, vad du kunnat läsa dig till och vad läkaren i helgen pratade om. Låt tårarna rinna och säg ifrån om de börjar tassa på tå. Jag håller tummarna för att du får komma hem en sväng!

 

[Amha]

Kan din partner hjälpa dig att få fram det utan tårar? Jag förstår att du i kombinationen hormoner, frustration osv får problem att få fram vad du faktiskt vill. Självklart ska du be att få slippa läkaren och kanske även berätta varför så läkaren får veta att denne agerar helt vansinnigt. Överläkaren måste ju också kunna prata med den andra läkaren och att ni tidigarelägger mätningarna. Du måste ju få komma ut och det är ju, precis som någon av läkarna sagt, helt och hållet ditt val att ligga inne.

Lider verkligen med dig.

 

[Kaki]

Ok, nu har jag pratat med en av barnmorskorna (utan att gråta!!). Jag sa att att jag inte vet vad som kommer att hända och får olika information av läkarna hela tiden. Hon berättade då att en ny mätning var beställd till fredag. Fredag?!?! Idioten imorse har ju inte lyssnat alls på vad jag sa?!? Bara kört vidare som hon tänkt från början, men utan att säga det. Barnmorskan sa att hon ska framföra det jag sagt imorgon på ronden. Får se vad som händer imorgon. Kommer idioten in ska jag nog be att få prata med någon annan.

Be att få överläkaren att titta in hos dig igen när den har tid den verkade ju ha en superbra plan! Och man blir inte överläkare utan att man är bra och har ansvar! Den kanske kan stå på sin plan
Du får tycka att den leende läkaren är en idiot, hon verkar ju inte alls fatta vad det är du tycker är jobbigt!

 

[superstar]

Jo, borde nog försöka. Men jag kommer ju bara sitta och gråta som en idiot när jag försöker och är då rädd att de kommer tassa runt med vänliga leenden och att ingen vågar berätta sakligt hur det är. Nej, jag behöver inte medlidsamma leende, 20 frågor om dagen om hur det är och om det inte känns lite bättre, om jag vill prata med en kurator ("Åhh, du är orolig för barnen, du ska få prata med en kurator") eller känslan av att de låter bli att säga som det är för att de är rädda att göra mig upprörd. Jag vill veta hur det ligger till, vad man vill se vi mätningarna som kan förändra läget, hur det kan påverka barnen att födas nu, om det verkligen finns några vetenskapliga belägg för att sängläge har effekt (de studier jag har hittat menar att sängläge inte har någon bevisad effekt) etc. Varför håller man på och mäta om de ändå tänkt behålla mig till v 34? Jag är naturvetenskapligt lagd och inte van vid att inte sitta still en minut, men behandlas som en gråtande, hormonfylld, gravid, orolig blivande mamma som inte förstår vad som är bäst. Och ska skyddas från sanningen. Och det får mig att gråta ännu mer i frustration.

Det där tänkte jag på, finns det belägg bakom detta med sängläge? Spontant känns det som att kommer de så kommer de, men det måste ju finnas studier på det. Vården är trots allt skyldig att arbeta evidensbaserat.

 

[Mauen]

Det där tänkte jag på, finns det belägg bakom detta med sängläge? Spontant känns det som att kommer de så kommer de, men det måste ju finnas studier på det. Vården är trots allt skyldig att arbeta evidensbaserat.

Jag har letat på nätet utan att hitta något som stödjer det (bara att det står att man inte har bevisad effekt av sängläge). Eftersom de inte svarar på vanliga frågor så kommer de knappt bemöda sig om jag påpekar det heller....

 

[Mauen]

Be att få överläkaren att titta in hos dig igen när den har tid den verkade ju ha en superbra plan! Och man blir inte överläkare utan att man är bra och har ansvar! Den kanske kan stå på sin plan
Du får tycka att den leende läkaren är en idiot, hon verkar ju inte alls fatta vad det är du tycker är jobbigt!

Jo, det var min plan att prata med honom igen. Men han är inte så ofta på den här avdelningen sa barnmorskan när jag frågade.