Sommarföräldrar 2015 del 2

Alltså, vi har jättesvårt att komma på 1-årspresent. Vad har era fått/ska få?

Leksaker finns här till förbannelse, och jag vet att hon lär få en del av släkten. Har iallafall köpt sängkläder till hennes docksäng, sen ska hon få en bok och två Babblar av storebror.

Av mormor och morfar får hon en stor Maileg-kanin, och jag tror hon får en av farmor och farfar med, annars hade det varit ett bra alternativ.

Jag funderar på en stringhylla till hennes rum, men sambon tittade på mig som om jag var galen när jag sa det. Är det så galet?
Har även tittat på en luftballonglampa eller ett smyckeskrin.

Dockvagn och gunghäst och sånt tycker jag hon är för liten för.

Och hon fyller imorgon!!! :eek:

Mvh Ute i god tid och hjärnsläpp
Jag har medan min äldsta var i den åldern tänkt att prylar är det ingen brist på. Folk köper saker ofta och gärna och vi köper ibland utan några speciella tillfällen i tanken för att vi ser något vi vet att de skulle bli glada av osv. Vardagspaket helt enkelt. Så om vi inte fått någon "wow-idé" har det blivit pengar på sparkontot i så fall.
 
Alltså, vi har jättesvårt att komma på 1-årspresent. Vad har era fått/ska få?

Leksaker finns här till förbannelse, och jag vet att hon lär få en del av släkten. Har iallafall köpt sängkläder till hennes docksäng, sen ska hon få en bok och två Babblar av storebror.

Av mormor och morfar får hon en stor Maileg-kanin, och jag tror hon får en av farmor och farfar med, annars hade det varit ett bra alternativ.

Jag funderar på en stringhylla till hennes rum, men sambon tittade på mig som om jag var galen när jag sa det. Är det så galet?
Har även tittat på en luftballonglampa eller ett smyckeskrin.

Dockvagn och gunghäst och sånt tycker jag hon är för liten för.

Och hon fyller imorgon!!! :eek:

Mvh Ute i god tid och hjärnsläpp

Jag tycker stringhylla låter som en jätte fin idé :)

T ska få en tjocktröja från mini rodini och en barnpool av oss, det är det vi vet hittills. Kommer säkert bli lite annat smått också.
Av mormor och morfar ska han få en sandlåda.

Sen vet vi inte vad det blir mer för nåt :)

Vi har lagt hans kalas veckan innan han fyller år i och med att han fyller år midsommardagen. Så då kan vi se vad han får på kalaset och köpa utifrån det.
Har köpt en hög med kläder på rean nu så det blir nog inte så mycket mer kläder till födelsedagen iaf.
 
Det är helt livsfarligt att titta på två veckor gamla kattungar :love:
Speciellt när vår katthatande hund inte finns i livet och det är så tomt hemma utan husdjur.

Ska inte ha katt, ska inte ha katt, ska inte ha katt :banghead::angel::love:
 
Det är helt livsfarligt att titta på två veckor gamla kattungar :love:
Speciellt när vår katthatande hund inte finns i livet och det är så tomt hemma utan husdjur.

Ska inte ha katt, ska inte ha katt, ska inte ha katt :banghead::angel::love:
Jag förstår dig. Bor du nära grannar kan jag ge dig flera anledningar till att låta bli :angel:
 
Jag förstår dig. Bor du nära grannar kan jag ge dig flera anledningar till att låta bli :angel:

Jag lär träffa kattungarna flera gånger i sommar då jag ska få rida (yay!) ägarens quartersto, förutsatt att hon blir dräktig. Annars kommer hon vara hos hingsten. Ägaren har ett nordsvenskt ungsto också och behöver ridsällskap.

Jag är uppväxt med katter så jag vet att de kan leva i 18år, klösa sönder tapeterna, håra ner alla möbler, få ungar i garderoben om man inte kastrerar dem i tid, väcka en mitt i natten för att de håller på att svälta ihjäl, vill gå ut, har släpat in en mus de vill visa... Och vara allmänt underbara :love:

Men som sagt, jag ska inte ha katt, jag ska inte ha katt, jag ska inte ha katt....
 
Jag lär träffa kattungarna flera gånger i sommar då jag ska få rida (yay!) ägarens quartersto, förutsatt att hon blir dräktig. Annars kommer hon vara hos hingsten. Ägaren har ett nordsvenskt ungsto också och behöver ridsällskap.

Jag är uppväxt med katter så jag vet att de kan leva i 18år, klösa sönder tapeterna, håra ner alla möbler, få ungar i garderoben om man inte kastrerar dem i tid, väcka en mitt i natten för att de håller på att svälta ihjäl, vill gå ut, har släpat in en mus de vill visa... Och vara allmänt underbara :love:

Men som sagt, jag ska inte ha katt, jag ska inte ha katt, jag ska inte ha katt....
Vi har det förjävligt med katterna i vårt område. Jag har råkat säga kattjävel lite för många gånger åt grannens katt som spatserar omkring utanför och inne i vårt hus i hopp om att få en chans att spöa på vår katt så jag startade helt enkelt krig. Började kasta bollar efter katten som nu springer så fort den ser mig och ännu fortare om jag knackar på rutan. Mindre kul bonus är att äldsta barnet ute på gatan inom hörhåll för kattens ägare säger kattjävel :o var lite svårt att radera det ordet ur hennes hjärna sen :o

Problem 2 är all denna kattskit i rabatterna.

3 är katter som revirpissar eller hårar ner kattlösa människors barnvagnar. Vår katt hatar barn och andra människor, ändå är det vi iom att vi är kattägare som får höra.

Ja. Listan kan göras lång. Jag kommer inte skaffa ny katt efter att vår dör, åtminstone inte så länge man bor såhär tätt. Som upplagt för konflikter. Och nästa gång grannkatten kommer in i huset åker den in i transportbur och raka vägen till farbror blå. "Nä jaaag har aldrig sett katten innan.." ;)
 
Vi har det förjävligt med katterna i vårt område. Jag har råkat säga kattjävel lite för många gånger åt grannens katt som spatserar omkring utanför och inne i vårt hus i hopp om att få en chans att spöa på vår katt så jag startade helt enkelt krig. Började kasta bollar efter katten som nu springer så fort den ser mig och ännu fortare om jag knackar på rutan. Mindre kul bonus är att äldsta barnet ute på gatan inom hörhåll för kattens ägare säger kattjävel :o var lite svårt att radera det ordet ur hennes hjärna sen :o

Problem 2 är all denna kattskit i rabatterna.

3 är katter som revirpissar eller hårar ner kattlösa människors barnvagnar. Vår katt hatar barn och andra människor, ändå är det vi iom att vi är kattägare som får höra.

Ja. Listan kan göras lång. Jag kommer inte skaffa ny katt efter att vår dör, åtminstone inte så länge man bor såhär tätt. Som upplagt för konflikter. Och nästa gång grannkatten kommer in i huset åker den in i transportbur och raka vägen till farbror blå. "Nä jaaag har aldrig sett katten innan.." ;)

Jadu, ska man skratta eller gråta åt eländet. Jag förstår att det måste orsaka en massa problem med katter som får springa fritt i tät bebyggelse. Vi bor inte med så mycket grannar, så jag tror inte att det skulle bli så mycket problem här. Jag märker inte av närmsta grannens tre katter alls. Visserligen jagade hunden dem ur trädgården raskt om han fick chansen, så de är kanske lite rädda än.
Vi lär dock flytta inom kattens levnadstid och det kan ju vara lite knepigt.
 
A verkar ha gått över till att sova en gång om dagen istället för två. Förra helgen så blev hans sovtider helt knasiga när vi inte var hemma. Powernap kl 18 resulterade i att han somnade för natten 23.30 och vaknade 9.30, rena tonårsfasonerna :D. När han vaknade 9 dagen efter så testade jag att bara låta honom sova en gång efter lunch. Nu så har han gjort det resten av veckan. Men han verkar inte vara särskilt mer kvällstrött av det. Idag somnade han 22 :cautious:
Vi kommer nog få ett helvete när han ska gå i skolan med att få liv i honom på mornarna, definitivt hans mammas gener :o
 
A verkar ha gått över till att sova en gång om dagen istället för två. Förra helgen så blev hans sovtider helt knasiga när vi inte var hemma. Powernap kl 18 resulterade i att han somnade för natten 23.30 och vaknade 9.30, rena tonårsfasonerna :D. När han vaknade 9 dagen efter så testade jag att bara låta honom sova en gång efter lunch. Nu så har han gjort det resten av veckan. Men han verkar inte vara särskilt mer kvällstrött av det. Idag somnade han 22 :cautious:
Vi kommer nog få ett helvete när han ska gå i skolan med att få liv i honom på mornarna, definitivt hans mammas gener :o

Vi har också försökt med 1 sovstund men T fixar inte det än. Han blir helt rabiat, gnäller som om det inte finns nån morgondag och tvärslocknar innan 18 och vaknar därför vid en helt okristlig tid på morgonen :cautious:
Så han får helt enkelt sova två gånger men inte senare än 16 andra tillfället, så han somnar lagom för natten..
 
Vi har haft bara 1 sovstund i ett par månader nu. Oftast sover hon runt 1-2 timmar, lägger sig vid 20-21 ungefär och sover till nån gång mellan 8 och 10. Skönt!
 
Min unge ligger i riskzonen för stereo på timer under tonåren. Slocknar 20-21 kanske. Vaknar minst en gång under kvällen. Brukar vilja ha välling ungefär när vi går i säng. Sen ska hon någon gång mitt i natten komma över till vår säng. Somnar om för att vakna vid 5-6. Då åker hon ner på golvet och får roa sig bäst hon kan, kommer tillbaka efter en timme och är trött och gnällig, hamnar i sängen. Är förbannad en stund för att hon är trött, somnar om, sover en stund och så ringer min klocka för att det är dags för förskola, morgonmedicin eller gud vet vad och så är bebisen igång igen. Frukost och tandborstning för att sedan, vid 10-11, behöva sova middag. Suveränt när både jag och maken äter mediciner som gör oss slitna :p

Har vi glömt att stänga dörren till storasysters rum när bebis går ner på golvet första gången hör man en morgontrött och arg röst säga "låt bli! Den är min! Jaaaag viiiill inteeeee!!" Så då får man kliva upp och rädda henne från bebisen med.
 
Våra lägger sig 19 (tar ofta lite tid för henne att somna) och vaknar 5,30-6,30. Hon kan vara vakna några gånger på natten och vilja ligga hos oss. De sover två gånger på dagen, fm 20-30 min, efter lunch 40 min - 1,5 h.
 
Jag har funderat på om det skulle vara möjligt att få ihop en lyckad cykelsemester med barnen relativt snart. Förmodligen själv. Kanske någon natt som test bara på en camping inom ett par-tre mil från hemmet. Vad tror ni? Hade ni vågat? Finns det någon möjlighet att man kommer hem i någorlunda skick? :nailbiting:
 
Jag har funderat på om det skulle vara möjligt att få ihop en lyckad cykelsemester med barnen relativt snart. Förmodligen själv. Kanske någon natt som test bara på en camping inom ett par-tre mil från hemmet. Vad tror ni? Hade ni vågat? Finns det någon möjlighet att man kommer hem i någorlunda skick? :nailbiting:
Aldrig i livet!
:p
 
Det är nog hjärntumören! (Hoppas du inte tar illa upp av galghumor :o)
Hahaha! Nä, tumören, eller rättare sagt epilepsin den ger, har faktiskt hållit mig tillbaka från galenskaper :D innan hade jag inte ens tänkt utan bara gjort. Nu är ju orken lite utav en bristvara egentligen så det är därför jag öht tänker ;)
 
Usch, jag ligger vaken och tänker för mycket.
Sambon har tackat ja till en ny tjänst som långsiktigt kommer bli bra. Men kortsiktigt så grusar det våra planer en hel del och det kommer leda till att A inte kommer träffa sin pappa så mycket på vardagarna.

Sambons nya tjänst är baserad i kommunen vi båda är uppväxta i och vill återvända till, men det är en timmes bilfärd enkel resa dit. Jobbet i sig blir ett rätt rejält lönelyft men också mer ansvar och ''resultatstyrd'' arbetstid. Vilket jag tror snarare kommer innebära en massa övertid för sambon eftersom han är för lojal för sitt eget bästa mot sin arbetsgivare. Det lilla positiva är att han kommer att få jobba hemifrån en dag i veckan och kommer då hämta A kl14. Tanken är att A ska gå på förskolan 8-14, mån-fre.

Jag känner mig inte färdig på mitt jobb och trivs väldigt bra. Jag har dessutom äntligen fått lite mer närma kollegor i min egen ålder. En av de närmsta är dessutom en tjej vars ena barn är lika gammal som A. Jag har sett fram emot att börja jobba igen. Jag vill absolut inte pendla, jag gjorde det i två år innan vi flyttade hit och jag hatade det. Nu med barn känns det ännu mindre lockande och rent av korkat att jag som ska jobba minst skulle pendla. Jag känner att det sätter en press på mig att sluta på mitt jobb så att vi kan flytta och jag är rädd för att det kommer innebära mycket mer ensam tid för mig med A än vad vi hade tänkt. Tanken var att vi bägge skulle jobba mindre och att A skulle få mer tid med oss båda, inte bara med mig.

Jag tänker mig att jag vill jobba ett år innan vi startar bebisverkstaden för ett syskon och sen hade jag helst velat flytta ner några månader innan bebisen föds. Det skulle innebära att vi skulle behöva sälja huset mitt i vintern och köpa ett nytt, när det är som sämst att sälja. Förutsatt att jag blir gravid lika lätt igen. Det gååår ju inte att planera livet såhär i minsta detalj känns det som. Jag brukar dessutom leva efter devisen det löser sig, men just nu känns det inte så bra.

Vi har pratat om det här, jag och sambon men jag tror att vi behöver göra det mer. Jag har så mycket blandade känslor inför det här att jag vet inte riktigt vad jag ska tycka och känna. I vilket fall var det skönt att bara få skriva ner mina känslor för att bena lite i det och vädra huvudet. Hoppas att jag kan somna lite lättare nu.
 
Usch, jag ligger vaken och tänker för mycket.
Sambon har tackat ja till en ny tjänst som långsiktigt kommer bli bra. Men kortsiktigt så grusar det våra planer en hel del och det kommer leda till att A inte kommer träffa sin pappa så mycket på vardagarna.

Sambons nya tjänst är baserad i kommunen vi båda är uppväxta i och vill återvända till, men det är en timmes bilfärd enkel resa dit. Jobbet i sig blir ett rätt rejält lönelyft men också mer ansvar och ''resultatstyrd'' arbetstid. Vilket jag tror snarare kommer innebära en massa övertid för sambon eftersom han är för lojal för sitt eget bästa mot sin arbetsgivare. Det lilla positiva är att han kommer att få jobba hemifrån en dag i veckan och kommer då hämta A kl14. Tanken är att A ska gå på förskolan 8-14, mån-fre.

Jag känner mig inte färdig på mitt jobb och trivs väldigt bra. Jag har dessutom äntligen fått lite mer närma kollegor i min egen ålder. En av de närmsta är dessutom en tjej vars ena barn är lika gammal som A. Jag har sett fram emot att börja jobba igen. Jag vill absolut inte pendla, jag gjorde det i två år innan vi flyttade hit och jag hatade det. Nu med barn känns det ännu mindre lockande och rent av korkat att jag som ska jobba minst skulle pendla. Jag känner att det sätter en press på mig att sluta på mitt jobb så att vi kan flytta och jag är rädd för att det kommer innebära mycket mer ensam tid för mig med A än vad vi hade tänkt. Tanken var att vi bägge skulle jobba mindre och att A skulle få mer tid med oss båda, inte bara med mig.

Jag tänker mig att jag vill jobba ett år innan vi startar bebisverkstaden för ett syskon och sen hade jag helst velat flytta ner några månader innan bebisen föds. Det skulle innebära att vi skulle behöva sälja huset mitt i vintern och köpa ett nytt, när det är som sämst att sälja. Förutsatt att jag blir gravid lika lätt igen. Det gååår ju inte att planera livet såhär i minsta detalj känns det som. Jag brukar dessutom leva efter devisen det löser sig, men just nu känns det inte så bra.

Vi har pratat om det här, jag och sambon men jag tror att vi behöver göra det mer. Jag har så mycket blandade känslor inför det här att jag vet inte riktigt vad jag ska tycka och känna. I vilket fall var det skönt att bara få skriva ner mina känslor för att bena lite i det och vädra huvudet. Hoppas att jag kan somna lite lättare nu.
Oj, bökig situation.

När vi precis skulle få vårt första barn fick min partner mail från ett större företag som för många i branschen är ett drömföretag. De undrade om han ville komma och jobba hos dem. Han ältade det med tid osv hemma och jag kände att är det den här rollen och kanske det här företaget du haft sikte på när du pluggade så kör! I värsta fall får man väl lösa eventuella problem längs vägen. De vill ha honom på plats helt skumma tider. 9-18.

Ett år senare letade vi hus. I sthlms län är det ju som bekant inte helt gratis så vi hamnade en bit utanför. Det är ca 40 min på pendel plus en liten bit att gå så han är borta ca 8-19. Inte så mycket tid på vardagar för barnen men rutinen är att vi båda lägger barnen. Han är alltid delaktig och har sina rutiner så att säga. Det ger ju honom ett värde både för mig och barnen även om man kanske kunde önska mer. Övertid har jag lagt fram att jag vill att han tar hemifrån om det handlar om längre tider just för att då går det att göra efter att barnen sover. Första året han jobbade var det kaos under ett par månader och de ville att han var där till 21 på kvällarna men den extra tiden la han hemifrån.

Det är kanske inte optimalt men vi får det att fungera hyfsat. Ärligt talat, vår äldsta dotter går 9-15 måndag-torsdag och efter fsk är hon helt slut och vill inte umgås med sin lillasyster så hon hamnar någon timme eller två framför tv på en annan våning. Det är vad hon orkar med och med barn runt sig hela dagen förstår jag henne. Försöker man få henne att vara med på andra aktiviteter är det kört, dvs hon blir gnälltrött/irriterad och med syskon i familjen är man ju lite begränsad vad gäller mys. Mycket slutar med att mini blir förbannad när man försöker pyssla t.ex. just vad gäller tiden på så sätt tänker jag att vi i vår familj inte får jättemycket tid på vardagar ändå iom att hon är trött efter förskolan. Det är helgerna vi har tid att vara en familj.
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
74 093
Gravid - 1år Scrollade i gamla tråden och tror att jag hittade sista listan. Ber om ursäkt om det fanns en senare och någon är missad. September 9/9...
18 19 20
Svar
391
· Visningar
28 206
  • Låst
Gravid - 1år Eftersom vi fyllt den gamla tråden startar jag en ny. Kopierar in vad jag tror är den senaste listan. Mars 28/2, KarinStarfighter, 33...
102 103 104
Svar
2 071
· Visningar
117 816
Senast: lillebill
·
  • Låst
Gravid - 1år Återigen dags för en ny tråd för vinterföräldrar (som autocorrect vill ha till vinterförvaring :p ) och vinterbarn. Lägger in listan...
99 100 101
Svar
2 003
· Visningar
97 824
Senast: YaHilweh
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp