Sommarföräldrar 2014 - tråd 2

[DarkInNight]

Grattis @supersonic. !

 

[supersonic]

Grattis @supersonic. !

Tack! Känns lite spännande att se hur den här graviditeten blir jämfört med den första

 

[Pilo]

@supersonic Stort grattis! Så roligt! Vi försöker vi med. Vi får se om det om det blir något, men vi planerar för syskon iaf =)

@hjärter_dam Jag tycker det låter klokt att byta då, är det någon gång man ska göra det så är det bättre efter uppehåll. Hur ser er semester ut mot hur den nya förskolan är öppen? Har ni pratat med personalen som jobbar där? Ni kanske kan komma på besök några gånger innan? En halvtimme räcker ju bara för att han ska få se stället. Och inskolning är nog klokt, en kort bara för se och vara med om deras rutinsituationer.

 

[Pilo]

@DarkInNight hur går det med dig? har du fått någon hjälp?

 

[DarkInNight]

@DarkInNight hur går det med dig? har du fått någon hjälp?

Jajamen
Ringde VC och fick träffa min läkare en vecka senare. Hon tyckte att javisst, vi kan ju prova.
Så jag åt medicin mellan ÄL och mens och det var nog den lugnaste månaden på lääääänge. Helt ärligt, så här jämn i humöret har jag inte varit någonsin. Urskönt
Jag var supertrött timmarna efter intag, hade väldigt lätt för huvudvärk och relativt mild (allting är ju relativt, men om jämför med innan) ångest. Men inga nattsvarta tankar eller panikångest.
Jag tog bara en tablett/dag eftersom jag är sådär skitfånigt rädd för biverkningar, så jag fick nog inte full effekt, men tillräckligt för att livet skulle vara bra
Nu är det dags igen att börja äta tabletter men jag hittar inte min burk *världensdåligasteminne...*
Har lite lätt panik, men om jag inte hittar den ikväll får jag nog ringa VC igen.

 

[DarkInNight]

Nu är det dags igen att börja äta tabletter men jag hittar inte min burk *världensdåligasteminne...*

Jag la den på ett sånt där bra ställe där jag verkligen skulle förstå vart jag lagt den till nästa gång...

 

[supersonic]

Jag la den på ett sånt där bra ställe där jag verkligen skulle förstå vart jag lagt den till nästa gång...

*Stor igenkänningsfaktor*

 

[DarkInNight]

*Stor igenkänningsfaktor*

Hittad! Den låg på översta hyllan i min mans garderob

 

[DarkInNight]

@DarkInNight hur går det med dig? har du fått någon hjälp?

Sitter på jobbet nu, och märker av att jag är extremt snurrig med enorma koncentrationssvårigheter. Det är jättesvårt att jobba faktiskt (sitter på kontor så tyvärr inget fysiskt jobb). Hjärnan går i vågor, flyter runt. Typ. Mycket svårt att förklara.
Har du märkt av några sådana biverkningar?

 

[Pilo]

Sitter på jobbet nu, och märker av att jag är extremt snurrig med enorma koncentrationssvårigheter. Det är jättesvårt att jobba faktiskt (sitter på kontor så tyvärr inget fysiskt jobb). Hjärnan går i vågor, flyter runt. Typ. Mycket svårt att förklara.
Har du märkt av några sådana biverkningar?

Nej, för mig är det faktiskt bara tillbaka till det normala, till det bättre. Jag har citalopram, men jag gick med i fbgruppen, tack för tipset här, och där läste jag att många har annan medicin. Premalex? Så det finns ju kanske hjälp utav annat om du nu har biverkningar.
Usch, så jobbigt =(

Jag känner dock igen mig i beskrivningen... brukar känna sån hjärndimma när min hypo inte ligger så bra.

 

[DarkInNight]

Nej, för mig är det faktiskt bara tillbaka till det normala, till det bättre. Jag har citalopram, men jag gick med i fbgruppen, tack för tipset här, och där läste jag att många har annan medicin. Premalex? Så det finns ju kanske hjälp utav annat om du nu har biverkningar.
Usch, så jobbigt =(

Jag känner dock igen mig i beskrivningen... brukar känna sån hjärndimma när min hypo inte ligger så bra.

Men så skönt att vara utan biverkningar!
Nu tar jag detta hellre än det svarta hålet. Och jag läste att det kunde ta några mensperioder innan biverkningarna ebbade ut så jag får stå ut och se om det blir bttre

 

[hjärter_dam]

Förra veckan hade lilleman virusinfektion med feber. Var helt aptitlös och drack minimalt. Piggnade till i lördag men har gått ner ordentlig i vikt och väger nu återigen under 10 kilo Vad ger man en unge som är helt ointresserad av mat att äta som är kaloririkt och bra näring i? Han äter pasta, korv och köttbullar med visst intresse, samt oliver, allt annat är ointressant inklusive glass. Dessutom gör han allt i 120 knyck och springer ju av sig allt han stoppar i sig och lite till.

Han har dessutom, för första gången någonsin, blivit ordentligt mammig. Han har aldrig förut gjort skillnad på mig och sin pappa men nu är det bara jag som gäller Han klänger och drar och ropar på mig oavbrutet när jag är hemma. Är han och pappan hemma själva funkar det bra, men om vi är tillsammans alla tre väljer han mamma vid 90% av tillfällena. Jag tycker synd om pappan som gärna vill trösta/leka/gosa lika mycket som jag vill och tycker också att det är jobbigt att han är så bunden till mig, känner mig jagad och låst. Har era barn också haft sådana här perioder och hur länge har de varat?

 

[supersonic]

Förra veckan hade lilleman virusinfektion med feber. Var helt aptitlös och drack minimalt. Piggnade till i lördag men har gått ner ordentlig i vikt och väger nu återigen under 10 kilo Vad ger man en unge som är helt ointresserad av mat att äta som är kaloririkt och bra näring i? Han äter pasta, korv och köttbullar med visst intresse, samt oliver, allt annat är ointressant inklusive glass. Dessutom gör han allt i 120 knyck och springer ju av sig allt han stoppar i sig och lite till.

Han har dessutom, för första gången någonsin, blivit ordentligt mammig. Han har aldrig förut gjort skillnad på mig och sin pappa men nu är det bara jag som gäller Han klänger och drar och ropar på mig oavbrutet när jag är hemma. Är han och pappan hemma själva funkar det bra, men om vi är tillsammans alla tre väljer han mamma vid 90% av tillfällena. Jag tycker synd om pappan som gärna vill trösta/leka/gosa lika mycket som jag vill och tycker också att det är jobbigt att han är så bunden till mig, känner mig jagad och låst. Har era barn också haft sådana här perioder och hur länge har de varat?

Inte alls roligt när de är "kräsna" med maten. Vi försökte ge mat ofta och prova allt vi kunde komma på (oftast utan resultat) och en dag bara släpper det. Min tös får för sig i perioder att hon inte kan äta saker hon älskat innan. Bara att duka av och försöka med något annat lite senare. Det har iaf funkat för oss. Många gånger vill hon helst ha från våra tallrikar trots att hon får samma sak. Men hennes ser inte likadant ut eftersom det ju är skuret i småbitar. Och jag står inte och skär i min egen mat för att det ska se likadant ut...

Hon var fruktansvärt klängig och mammig de första 9 månaderna av sitt liv. Kunde inte ens hållas av sin pappa förrän hon var 6 månader och då var han ändå hemma hela dagarna de första två månaderna. Hon är extremt rädd för okända människor, kommer det in nytt folk (vuxna) på dagis backar hon så långt hon kan och börjar stortjuta. Detta har vi diskuterat med personalen och de försöker i möjligaste mån se till att det alltid finns en vuxen i hennes närhet som hon känner väl. Behöver jag nämna att hon fortfarande gråter på morgnarna vid lämning trots ett halvårs vistelse? Och det är såklart värre när jag är med och lämnar än när min sambo är själv. Nu är hon två. Hon har precis börjat acceptera att grannarna (de manliga) pratar och busar med henne, vi har bott här i 1, 5 år och umgås ganska mycket med våra grannar. Om inte annat träffas vi varje dag på gården . Så jag kan väl säga att jag fortfarande väntar på att det ska gå över även om det avtagit en hel del. Nu kan jag åtminstone få duscha utan att hon skriker efter mig

 

[DarkInNight]

Apropå lämning vid dagis har jag hittat ett sätt som fungerar toppen för oss

Jag lämnar vid 7:30. Eller rättare sagt, vi ankommer vid 7:30.
Då sätter jag mig på stora mattan som är centrum på Vidars avdelning. Ofta sitter Vidar i mitt knä men ibland går han iväg och leker. Jag känner av honom och om han är på Bra humör kan jag ta avsked annars sitter jag kvar tills det är dags för frukost kl 8.
8:00 följer jag med honom och de andra barnen in till köket där han får lassa på själv med gröt, sylt, russin, solrosfrön och kokos.
Mjölk och haklapp.
När han börjat äta är han redo för avsked och jag brukar få mjölkblöta syltpussar från en nöjd liten kille
Så lämningarna kan ta en stund för oss men det är det verkligen värt all tid att få lämna med ett leende istället för en klump i magen.

 

[sandra87_]

Våran tjej tokälskar dagis. I bästa fall hinner hon med att ge mamma en snabb hejdå puss och kram i farten innan hon ropar hejdå och spurtar in till alla kompisar.
Vi var iväg på semester i maj och då var hon borta 2 veckor totalt. Trodde nog att hon skulle knorra lite första lämningen efter det, men det gick hur bra som helst.
Första månaderna var det tufft för då var hon superledsen just när jag lämnade men det gick över snabbt när jag försvann.
Gällande mammigheten.. Väntar än på att det ska gå över.. Hon blir 2 i mitten på juli.
Pappa går hur bra som helst när dom är ensamma, men finns jag i närheten då är det mest mamma som gäller. Den enda som kan trumfa mamma på riktigt är morfar. Vilket morfar är mkt nöjd över såklart.
Är lite nervös över hur hon ska reagera på lillebror som kommer i september och inkräktar på hennes mammatid, men det ska nog gå bra hoppas jag.

 

[Madick]

Förra veckan hade lilleman virusinfektion med feber. Var helt aptitlös och drack minimalt. Piggnade till i lördag men har gått ner ordentlig i vikt och väger nu återigen under 10 kilo Vad ger man en unge som är helt ointresserad av mat att äta som är kaloririkt och bra näring i? Han äter pasta, korv och köttbullar med visst intresse, samt oliver, allt annat är ointressant inklusive glass. Dessutom gör han allt i 120 knyck och springer ju av sig allt han stoppar i sig och lite till.

Han har dessutom, för första gången någonsin, blivit ordentligt mammig. Han har aldrig förut gjort skillnad på mig och sin pappa men nu är det bara jag som gäller Han klänger och drar och ropar på mig oavbrutet när jag är hemma. Är han och pappan hemma själva funkar det bra, men om vi är tillsammans alla tre väljer han mamma vid 90% av tillfällena. Jag tycker synd om pappan som gärna vill trösta/leka/gosa lika mycket som jag vill och tycker också att det är jobbigt att han är så bunden till mig, känner mig jagad och låst. Har era barn också haft sådana här perioder och hur länge har de varat?

Smör går hem här, antingen i små kuber eller tjockt tjockt lager på macka (där bara smöret slickas av...). Gräddfil eller Creme Fraiche är också höjdare.

Supermammig tjej här och då har hon ändå varit helt obrydd tidigare, pappa kan plötsligt inte natta om jag finns hemma vilket funkat hur lätt som helst tidigare. Men det går väl över det här också. Tänder och förkylningar här.

Hon börjar på förskolan 1 september och än så länge längtar hon, vi bor precis bredvid och hon vill så gärna gå in och leka med barnen. Vi får väl se hur det blir.

 

[Hjartagna]

Måste få gnälla lite någonstans.

Jag behöver barnfri semester från föräldraledigheten!

Sambon har en firma vid sidan av heltidsjobbet. Den här veckan har han behövt lägga flera timmar per kväll 4 kvällar. Då han inte slutar förrän 17.35 på ord jobbet innebär det att jag haft båda barnen själv hela kvällarna.

Gösta är i en fas då han absolut inte ska gå och lägga sig. Han sover en timme på dagen, går upp kl 8 och somnar någon gång runt 22-23. Från ca 19 är han stissig, skriker, gör sånt han vet att han inte får osv. Men helt omöjlig att få att lugna ner sig och därför helt dödfött att försöka lägga honom. När han väl lugnar ner sig och sätter sig med mig i soffan och varvar ner så innebär det bara att han vilar för att kunna röja järnet när jag tar med honom upp till sängen. Välling gör honom inte sömnig utan ger bara mer energi att busa på....

Dessutom är han så mammig att pappa bara duger att busa med. Blir Gösta det minsta pipig, trillar eller av annan anledning blir ledsen är pappa inte vatten värd utan bara mamma duger.

Tur att lillasyster Josephine är gudasnäll.

 

[Pilo]

Det låter kämpigt @Hjartagna, finns ingen som tillfälligt kan komma och avlasta? Så du får vila nått själv?

Hoppas att ni har en härlig sommar annars!

Gabriel har precis fyllt två, tyvärr hann han inte öppna så många paket då äldre kusiner (och mindre) ville hjälpa till. Men det var mycket roligt att fylla år. Och några dagar innan lärde han sig att blåsa ut ljus!! och för några dagar sen ville han göra detsamma som kusin och dricka ur sugrör på en festis... och han gjorde det!! Han var så förvånad och glad
Så glad för hans skull!
Sedan han hade 40 dagars feber så är han så mammig, jag vabbade då. Är jag ensam så är det bara "mammamammamammamamma".... han stänger diskmaskinen, även om jag bjuder in honom till att hjälpa till mm. Men han säger bara leka tecken och drar i mina kläder och händer. Ger jag förslag på saker att leka med skriker han nej och blir så upprörd.
Annars så är hans världens underbaraste, och det kommer så mycket ord, och tecken. Inga meningar direkt, men han blandar tecken och ord. Konsonanter är svårast.

Och peppar, peppar att allt är bra... så blir han storebror i Februari Men vi ropar inte hej förrens vi sett att allt är bra på UL i v12.

 

[Madick]

Det är nån fas nu absolut. Ju längre kvällen lider desto mer bus blir det här, trött men full fart. Bäst är om hon får busa järnet och sen måste jag knyta upp henne och gå ut med hunden, då brukar hon somna i sjalen när hon liksom sitter fast och måste lugna ner sig. Igår på fest så gick vi ut med vagnen, mötte festdeltagare som skulle bada så vi hakade på. Bad i kallt vatten är sövande så på vägen hem somnade hon så sött i vagnen :-)

 

[supersonic]

Hu det låter jobbigt @Hjartagna ! Säger som Pilo, finns det någon i er närhet som kan hjälpa?

Vad härligt att han är så framåt @Pilo Ska han opereras nåt mer?

Jag har ringt och jagat sjukhuset som vår dotter är remitterad till för operation. I mars började vi läkarbesöken för att personalen på dagis tyckte att hon snarkade oerhört mycket. Inget vi reflekterat över (har ju inget att jämföra med heller, för oss har det varit normalt) och efter sista läkarbesöket där jag fick fylla i papper och svara på frågor från läkaren insåg jag hur illa det faktiskt är. Tack och lov för att personalen uppmärksammade oss på detta. Hon sover i eget rum sen ett år tillbaka så vi hör ju inte henne heller, men nu är jag mer medveten och hör att hon har svårt att andas, hör hennes andningsuppehåll och hör hur hon kippar efter andan för att hon har så stora mandlar och polyper. Men idag fick vi äntligen en tid, tyvärr inte förrän i september men det är klart bättre än ingen tid alls.