Länge sedan jag skrev nu, så tänkte komma med lite uppdatering, samt kanske få höra hur era småan mår nu
Vi skolade in för en månad sen nu, fast varit en vecka i Sälen nu, och så var han sjuk andra inskolningsveckan, så han har inte hunnit vara där så mycket. Och just nu vabbar jag
Vi trivs med förskolan, två förskollärare och en outbildad personal på 12 barn. Alla barn runt 1,5 år. Han har ändå redan hittat några som han leker mest tillsammans med. Allt har varit jättebra förutom en idé som ena fskläraren har vid läggning. En spegel som hade en ram med blinkande ljus i, och discolampa (roterande ljus), samt rix fm i vilorummet. Mattis var där ena inskolningsdagen med läggning och hörde utifrån hur hysteriskt ledsen Gabriel var, då han gick in i rummet förstod han varför. Fler barn var visserligen ledsna, men med allt blinkande och ljud så orkade inte Gabriel komma till ro. Han sa att Gabriel var van vid mörker vid läggning, och Mattis fick lägga honom efter 10 minuters tröstande. Och när jag var där dagen efter så var det samma disco igen och hysteriskt ledsen son då dom hämtade mig. Vi tog med vagnen sen och han sover länge och bra i den i ett annat rum. Dom svarade att de hade barn som var mörkrädda och att de roterande ljusen hjälper barnen att bli trötta och somna, samt att radion tar bort annat ljud dom kan vakna av.
Jag har aldrig hört om discolampa i nattningsrum, men nattlampa. Och inte rix Fm, men saga. Men men... vagnen ska dit varje dag ändå.
Annars så har jag gått ner i tid så jag är hemma två dagar i veckan... såå skönt efter att arbetat heltid. Så skönt att få flera dagar med honom. Han är så pigg och alert, ska vara med och göra allt. Köksstolarna skjuver han runt på till alla bänkar så att han får vara med, vår maine coon Pussel är Gabriels katt,och han är med Gabriel jämt. Så ofta åker katten med på stolen, som åker från höger till vänster när man lagar mat.
Han säger Ga till Gabriel och mamma, och pruttljud när han måste på toaletten. Och Grr till bilar/arga djur. Och momo till mormor. Annars talar vi bra med tecken. Så han är bra på att göra sig förstådd, fast många tecken är motoriskt svåra för honom då dom liknar varandra.
Efter förlossningen hade jag några jättejobbiga svackor, kunde vara superdeprimerad en period och sedan blev jag hög som på moln. Innan min man såg ett mönster, jag mådde alltid askasst innan mens. Jag bokade tid hos läkare och tydligen har jag pmds, asjobbig pms from hell. Men nu får jag ta antidepressiva dagarna innan och all deppression är som bortblåst. För när mensen kommer så är livet bra igen. Aldrig haft pms innan i livet.
Sen har även jag rectocele, min läkare har inte sagt det och tyckte efter undersökningen att det inte fanns några problem heller. Men jag googlade mig till det, jag fick Lactulose utskrivet av läkaren och att om jag tyckte att jag hade problem kunde jag få remiss till att lära mig gå på toaletten igen... Jahopp så var det med det. Oftast går det bra, men inte om jag druckit för lite. Men jag är rädd för att ev framtida graviditet kan förvärra. För jag har också läst att operationen inte är en quick fix.
Nu har jag skrivit en novell tror jag
Hoppas att ni mår bra allihop!
Vi skolade in för en månad sen nu, fast varit en vecka i Sälen nu, och så var han sjuk andra inskolningsveckan, så han har inte hunnit vara där så mycket. Och just nu vabbar jag
Vi trivs med förskolan, två förskollärare och en outbildad personal på 12 barn. Alla barn runt 1,5 år. Han har ändå redan hittat några som han leker mest tillsammans med. Allt har varit jättebra förutom en idé som ena fskläraren har vid läggning. En spegel som hade en ram med blinkande ljus i, och discolampa (roterande ljus), samt rix fm i vilorummet. Mattis var där ena inskolningsdagen med läggning och hörde utifrån hur hysteriskt ledsen Gabriel var, då han gick in i rummet förstod han varför. Fler barn var visserligen ledsna, men med allt blinkande och ljud så orkade inte Gabriel komma till ro. Han sa att Gabriel var van vid mörker vid läggning, och Mattis fick lägga honom efter 10 minuters tröstande. Och när jag var där dagen efter så var det samma disco igen och hysteriskt ledsen son då dom hämtade mig. Vi tog med vagnen sen och han sover länge och bra i den i ett annat rum. Dom svarade att de hade barn som var mörkrädda och att de roterande ljusen hjälper barnen att bli trötta och somna, samt att radion tar bort annat ljud dom kan vakna av.
Jag har aldrig hört om discolampa i nattningsrum, men nattlampa. Och inte rix Fm, men saga. Men men... vagnen ska dit varje dag ändå.
Annars så har jag gått ner i tid så jag är hemma två dagar i veckan... såå skönt efter att arbetat heltid. Så skönt att få flera dagar med honom. Han är så pigg och alert, ska vara med och göra allt. Köksstolarna skjuver han runt på till alla bänkar så att han får vara med, vår maine coon Pussel är Gabriels katt,och han är med Gabriel jämt. Så ofta åker katten med på stolen, som åker från höger till vänster när man lagar mat.
Han säger Ga till Gabriel och mamma, och pruttljud när han måste på toaletten. Och Grr till bilar/arga djur. Och momo till mormor. Annars talar vi bra med tecken. Så han är bra på att göra sig förstådd, fast många tecken är motoriskt svåra för honom då dom liknar varandra.
Efter förlossningen hade jag några jättejobbiga svackor, kunde vara superdeprimerad en period och sedan blev jag hög som på moln. Innan min man såg ett mönster, jag mådde alltid askasst innan mens. Jag bokade tid hos läkare och tydligen har jag pmds, asjobbig pms from hell. Men nu får jag ta antidepressiva dagarna innan och all deppression är som bortblåst. För när mensen kommer så är livet bra igen. Aldrig haft pms innan i livet.
Sen har även jag rectocele, min läkare har inte sagt det och tyckte efter undersökningen att det inte fanns några problem heller. Men jag googlade mig till det, jag fick Lactulose utskrivet av läkaren och att om jag tyckte att jag hade problem kunde jag få remiss till att lära mig gå på toaletten igen... Jahopp så var det med det. Oftast går det bra, men inte om jag druckit för lite. Men jag är rädd för att ev framtida graviditet kan förvärra. För jag har också läst att operationen inte är en quick fix.
Nu har jag skrivit en novell tror jag
Hoppas att ni mår bra allihop!