Solsemester med spädbarn?

Vad tycker du föräldrarna skulle gjort? klivit av? det var säkert jobbigt för dig men troligtvis hade föräldrarna "fått tyst" på bebisen om de inte var så sjukt jävla stressade över vad alla andra tyckte. Jag satt i 11 timmar hem från Shanghai bredvid en man som åt saker med lukt som fick mig att kväljas. Life in economy seats liksom.

De kanske inte skulle åkt överhuvudtaget. Alla barn är inte lämpade att resa med. Om föräldrarna var stressade eller ej är irrelevant. Deras barn - deras ansvar.

Det är ju just det här som är frågan. Hur mycket har föräldrar rätt att utsätta sin omgivning för med ursäkten "det är ett barn"?
 
Mitt barns hälsa går före en semester. Livet går inte under för att man inte reser någonstans varje år.
Det var värst vad vi som har rest eller kommer att resa med små barn måste uppfostras!

Om jag inte redan vore så väluppfostrad, skulle jag nog svara dig med något ganska oartigt i stil med att jag ser en skuldbeläggande samtalsstil - som den du ger uttryck för i det citerade - som ett värre hälsohot för barn än vad en normalt genomförd utlandsresa någonsin kan innebära.

Du tvingar ju helt enkelt in diskussionen på din planhalva, där man för att möta dig skulle behöva säga att man tycker att semestern är viktigare än barnets hälsa. Ser du inte hur fult det är?
 
Det var värst vad vi som har rest eller kommer att resa med små barn måste uppfostras!

Om jag inte redan vore så väluppfostrad, skulle jag nog svara dig med något ganska oartigt i stil med att jag ser en skuldbeläggande samtalsstil - som den du ger uttryck för i det citerade - som ett värre hälsohot för barn än vad en normalt genomförd utlandsresa någonsin kan innebära.

Du tvingar ju helt enkelt in diskussionen på din planhalva, där man för att möta dig skulle behöva säga att man tycker att semestern är viktigare än barnets hälsa. Ser du inte hur fult det är?
:bow::bow::bow:

I stil med "har du slutat slå din fru?"
 
Hahaha! Det kan jag tänka mig :-) Min upplevelse av Grekland är också att de är väldigt sociala på ett sätt som folk inte är i Sverige. Kyparna är väldigt trevliga och sociala.

Olika länder är olika positiva till barn på restauranger. Det kan också vara värt att kolla upp om man tycker om att äta på lite finare restauranger.
Ja, i Grekland är barn aldrig ett problem. Restaurangerna är ett jättebra exempel, barn är välkomna överallt.

Men svenska småbarn som är vana vid typ mitt barn-mina regler kan få chocken när de har tre farbröder och tanter som nyper dem i kinderna samtidigt, eller bara plockar upp dem i famnen och går iväg.
 
Det finns inte många grupper av människor som är i så stort behov av solsemester som småbarnsföräldrar, skulle jag säga. Vi ska till Kanarieöarna med vår då 8-månadersbebis nu i slutet av februari. Står vi ut utan resan? Ja. Höjer den vår livskvalitet nåt enormt? JA. Bara vetskapen om att sol, värme och varm pool väntar gör allt så mycket lättare.

Jag misstänker att det är betydligt lättare att resa med barn under 1 år än äldre barn, just pga kraven på stimulans som är rätt små för en pyttis. Och jag kan förstås också reta mig på föräldrar med gallskrikande barn, men nu är det ju så att här i världen har både gallskrikande barn, sura gubbar, skällande hundar, hårande katter och pensionärer som går långsamt och hostar en i ansiktet rätt att existera. De har till och med rätt att åka på semester.
 
Jag hade inte oroat mig så mycket för smittor.

Mer att man ska jaga skugga hela tiden med en bebis. Jag behöver inte ligga och pressa i en solstol med en bok på min semester men att åka till ett varmt land och akta sig för solen hela tiden, det låter ologiskt.
Hade hellre väntat till barnet blev i allafall 1 år.
 
Jag satt bredvid en man som i "nu-kvävs-han-snart"-stil snarkade hela vägen från London till Singapore. Hur mycket störning ska man behöva tolerera från snarkande gubbar egentligen?

Precis lika mycket eller lite som man kan kräva av en vuxen människa i vilket sammanhang som helst.
 
Sen är det ju så att människor slutar ju inte vara människor bara för att de får barn. En del människor är gärna hemma och har inte så stort behov av resor. Då är det ju lätt för dem att stanna hemma även när barnen kommer. Jag behöver resa, och min partner också, gärna två men minst en gång per år, när ekonomin tillåter. Sån var jag innan barn och sån är jag efter barn. Att sluta resa för att skydda barnet mot "farliga utländska smittor" (jag trodde det var därför det fanns vaccin? Och RS kan man få i Sundbyberg också, tyvärr) eller bespara flygresenärer eventuellt ledset barn på flyget, minskar helt enkelt min livskvalitet för mycket, ställt mot den lilla risken för sjukdomar eller risken för störande beteende. Jag försöker oroa mig så lite som möjligt för saker och ting och tänka att det mesta löser sig rätt så bra. Sjukdomar finns överallt, men det finns sjukhus och läkare överallt också.
 
Sen är det ju så att människor slutar ju inte vara människor bara för att de får barn. En del människor är gärna hemma och har inte så stort behov av resor. Då är det ju lätt för dem att stanna hemma även när barnen kommer. Jag behöver resa, och min partner också, gärna två men minst en gång per år, när ekonomin tillåter. Sån var jag innan barn och sån är jag efter barn. Att sluta resa för att skydda barnet mot "farliga utländska smittor" (jag trodde det var därför det fanns vaccin? Och RS kan man få i Sundbyberg också, tyvärr) eller bespara flygresenärer eventuellt ledset barn på flyget, minskar helt enkelt min livskvalitet för mycket, ställt mot den lilla risken för sjukdomar eller risken för störande beteende. Jag försöker oroa mig så lite som möjligt för saker och ting och tänka att det mesta löser sig rätt så bra. Sjukdomar finns överallt, men det finns sjukhus och läkare överallt också.
Amen! :bow:
 
@Jadzia Har inte vi käbblat om det här innan under åren? Vill minnas en diskussion för jättelängesedan där du var fullständigt rabiat.

(Själv är jag aldrig rabiat, jag är alltid nyanserad och högst resonabel :angel:)

Frågan har uppkommit med jämna mellanrum och tidvis har jag deltagit i diskussionerna. Jag kan dock inte minnas att jag någonsin varit rabiat. Jag är dock fortfarande oerhört fascinerad över att inställningen att barn ska tillåtas störa i obegränsad omfattning och det ska alla bara tåla.

Jag är inte främmande för att barn kan ha episidoder av missnöje under en flygning, men om jag inte vore tämligen övertygad om att mitt barn skulle vara nöjd och glad under majoriteten av resan skulle jag stanna hemma.
 
Jag har två gånger åkt på en klassisk all inclusive charter med allt vad det innebär. Fullt med barnfamiljer på flyget, barnfamiljer på hela hotellet (extremt barnvänligt hotell) och dessutom ett rätt trångt och litet hotell utan stora öppna ytor. Men inte vid ett enda tillfälle har ett barn skrikit eller på annat sätt stört mig och jag tillhör nog inte de mest tåliga personerna när det gäller barn. Inte en enda av de fyra flygresorna stördes av ett barn. Vid en av flygningarna var det en mycket liten bebis som skrek lite men den var så liten att röstresurserna inte var så stora och skrek inte så länge. Så det störde inte. På hotellet har barn varit livliga och glada men uppfört sig alldeles utmärkt utan undantag. Detta gäller alla barn jag såg på hotellet under dessa totalt två veckor.

Så jag förstår faktiskt inte de som säger att man ska undvika att resa med barn för att det stör andra. Sen kan ju ett barn som aldrig flugit innan få ont i öronen under flygning men det kan man ju inte veta på förhand.
 
Frågan har uppkommit med jämna mellanrum och tidvis har jag deltagit i diskussionerna. Jag kan dock inte minnas att jag någonsin varit rabiat. Jag är dock fortfarande oerhört fascinerad över att inställningen att barn ska tillåtas störa i obegränsad omfattning och det ska alla bara tåla.

Jag är inte främmande för att barn kan ha episidoder av missnöje under en flygning, men om jag inte vore tämligen övertygad om att mitt barn skulle vara nöjd och glad under majoriteten av resan skulle jag stanna hemma.

Men alltså. Tillåtas störa? Tror du inte föräldrarna gör precis ALLT de kan för att barnet ska störa så lite det bara är möjligt?
 
Frågan har uppkommit med jämna mellanrum och tidvis har jag deltagit i diskussionerna. Jag kan dock inte minnas att jag någonsin varit rabiat. Jag är dock fortfarande oerhört fascinerad över att inställningen att barn ska tillåtas störa i obegränsad omfattning och det ska alla bara tåla.

Jag är inte främmande för att barn kan ha episidoder av missnöje under en flygning, men om jag inte vore tämligen övertygad om att mitt barn skulle vara nöjd och glad under majoriteten av resan skulle jag stanna hemma.
Äh, så funkar det inte. För det första kan man varken tillåta eller förbjuda barn att störa, för det andra kan du i normalfallet aldrig vara tämligen övertygad om att ditt barn kommer att vara glatt och nöjt.
 
Jag är inte främmande för att barn kan ha episidoder av missnöje under en flygning, men om jag inte vore tämligen övertygad om att mitt barn skulle vara nöjd och glad under majoriteten av resan skulle jag stanna hemma.

Hur ska någon kunna veta det innan man flyger med ett barn? Är det första gången kan man ju aldrig veta hur de reagerar på tryckskillnaden till exempel. Och även om du är övertygad om att ditt barn skulle vara nöjd och glad kan du ju aldrig garantera det och det finns ju inte så mycket att göra åt saken.

Precis lika mycket eller lite som man kan kräva av en vuxen människa i vilket sammanhang som helst.

Min poäng var att det finns andra som också stör, inte bara barn. Skulle jag ha väckt gubben varje gång han snarkade under den 14 timmar långa flighten? Eller ska inte gubbar som snarkar få flyga långflygningar?
 
Ja, i Grekland är barn aldrig ett problem. Restaurangerna är ett jättebra exempel, barn är välkomna överallt.

Men svenska småbarn som är vana vid typ mitt barn-mina regler kan få chocken när de har tre farbröder och tanter som nyper dem i kinderna samtidigt, eller bara plockar upp dem i famnen och går iväg.
För att inte tala om svenska föräldrar som TILLÄMPAR mitt barn-mina regler!

Min erfarenhet är att de har större problem än barnen, och att de gör vad de kan för att projicera de problemen.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Jag vet inte om det är hormoner som spökar, men jag har börjat längta efter att få barn. Fler och fler av våra vänner får barn (minst...
6 7 8
Svar
153
· Visningar
10 330
Senast: skiesabove
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp