Jag är praktexemplet på en introvert, ändå är det alltid jag som får ta hand om eventuella elever och/eller ny personal på jobbet. Anledning: jag blir paniktrevlig. Tycker att det är jättejobbigt när det blir tyst och besvärligt med nya personer, så jag håller låda hela tiden och uppfattas nog som väldigt social. Kompenserar gör jag med skumma fobier när jag är hemma.
Lägenheten är helig mark, till exempel, där får ingen komma in som inte förvarnat minst ett par veckor i förväg. En gång firade jag födelsedag i trappuppgången när en gammal klasskamrat inte ringt innan och sagt att hon skulle titta förbi..
Vi är nog lite knäppa allihopa, och ganska vanliga.