Sv: Snacktråden (troligtvis nummer 126 eller nåt)
Tack så hemskt mycket för den kommentaren.
Jag försökte verkligen inte vara spydig vad synd att jag uppfattades så var inte alls meningen.
svarar till muninn här med.
Alla gör ju precis så som de vill men jag menade bara på att förklara hur jag gör och vad som funkar som jag tror funkar för de flesta hästar om man ger sig hän och vågar lita på hästen, för det är just det, man måste våga lita på att inget ska hända(även om man i bakhuvudet vet att det kan hända saker så är jag mer i ridningen, mer osäker och tänker på att jag kan ramla av och bryta nacken osv och det resulterar i att jag blir sittande och bromsar lite inte alls bra försöker jobba bort det och våga lita på hästarna).
Men hästarna behöver ju en stark ledare som är självsäker och visar vi den attityden så känner de sig också lugna för då har vi med vårt kroppsspråk osv visar för dem att det finns inget att vara rädd för.
Och man får ett tryggare förhållande sen kan de givetvis bli rädda men då kan man lugna dem också.
Man kan faktiskt lugna en häst med panik har varit med om det flera gånger(kunde stanna en skenanade lös träningshäst med enbart rösten en gång bland annat) och (muninn) tro mig jag har sätt hästar med panik i olika situationer som sitter på haserna och sliter och drar även kor i sådana situationer(jobbat med kor).
Och jag skulle aldrig binda upp en häst som är osäker/rädd(så där gör du ju rätt om det känns så) eller som jag inte känner som jag vet litar på mig/jag kan lugna om något händer.
Man måste ha jobbat på förtroendet och känna varandra väl speciellt i nya situationer.
(ska säga att jag försöker inte verka spydig eller översittare eller något nu berättar bara vad jag erfarit och fått för uppfattning/gör)
jag ska säga det med att på en tävlingsplats skulle jag aldrig få för mig att släppa mina hästar lösa/låta dem stå lösa för då är det mycket som lockar med andra hästar och för mkt rörelse bilar som kör osv.
Men hemma där de har full koncentration på mig är en annan sak.
Men släppte aldrig romeo och glampi lösa eftersom de var hingstar och hormonerna kan man inte styra över på samma sätt.
Men nu är glampi valack och vi börjar bygga upp förtroendet mer och mer så han står lös korta stunder.
det är faktiskt en väldigt bra ledarskaps grej att kunna ha dem lösa att de märker att man litar på dem då kutar de inte iväg utan stannar hos en för då är man accepterad som en trygg och självsäker ledare
.
Det är lite som när man har hundar, när man har dem lösa är man rädd att de ska smita och går eller springer efter den så tycker den det är jätteroligt så den springer bara längre och längre bort + märker att man är osäker och tar övertaget och börjar utforska omgivningen istället för att stanna med ledaren och låta ledaren, leda.
det man måste göra fast det känns helt fel, är att tvärt vända om och gå åt helt andra hållet även om hunden verkar springa vidare, efter en bit märker de att man är borta och förstår att det är bäst att följa ledaren som är självsäker och de är flockdjur och vill inte vara själva.
Ju mer ranghög hund man har destå mer tuff måste man själv vara.
samma är det med hästarna.
jag har både ranghög hund och ranhög häst så jag vet hihi och har hunden med när jag rider ofta och då gäller det att visa sig säker annars kan han lätt slå döv örat till och springa åt fel håll men rider jag vidare och ignorerar honom dröjer det inte många sekunder innan han kommer rännandes och följer oss i hasorna.
samma när man går med en hund som håller för långt avstånd framåt.
man hoppar in i skogen och gömmer sig, snabbt blir hunden osäker och springer och letar upp en.
de förstår de att de kan inte bara räkna med att vi följer dem utan de får vara uppmärksamma på oss med eftersom det är vi som är ledaren.
lite tips till hundägaren med.
Angående binda i transport igen då, nej jag hade aldrig bundit i transporten tror jag inte om jag hade haft en fin ny och dyr transport då hade det ju känts som att binda dem i nya fina bilens backspeglar eller något.
men jag har inget fint släp så har inte så mkt som kan gå sönder men tillåter inte att de står och kliar sig eller skrapar för det.
Nu blev det långt igen men som Lobeliga skrev jag blir så exalterad eftersom jag gillar detta ämne så mkt med ledarskapsgrejen och det.
Alla gör som de vill, man ska ju fortsätta med det man trivs med men roligt att höra andras erfarenheter med.
Tack så hemskt mycket för den kommentaren.
Jag försökte verkligen inte vara spydig vad synd att jag uppfattades så var inte alls meningen.
svarar till muninn här med.
Alla gör ju precis så som de vill men jag menade bara på att förklara hur jag gör och vad som funkar som jag tror funkar för de flesta hästar om man ger sig hän och vågar lita på hästen, för det är just det, man måste våga lita på att inget ska hända(även om man i bakhuvudet vet att det kan hända saker så är jag mer i ridningen, mer osäker och tänker på att jag kan ramla av och bryta nacken osv och det resulterar i att jag blir sittande och bromsar lite inte alls bra försöker jobba bort det och våga lita på hästarna).
Men hästarna behöver ju en stark ledare som är självsäker och visar vi den attityden så känner de sig också lugna för då har vi med vårt kroppsspråk osv visar för dem att det finns inget att vara rädd för.
Och man får ett tryggare förhållande sen kan de givetvis bli rädda men då kan man lugna dem också.
Man kan faktiskt lugna en häst med panik har varit med om det flera gånger(kunde stanna en skenanade lös träningshäst med enbart rösten en gång bland annat) och (muninn) tro mig jag har sätt hästar med panik i olika situationer som sitter på haserna och sliter och drar även kor i sådana situationer(jobbat med kor).
Och jag skulle aldrig binda upp en häst som är osäker/rädd(så där gör du ju rätt om det känns så) eller som jag inte känner som jag vet litar på mig/jag kan lugna om något händer.
Man måste ha jobbat på förtroendet och känna varandra väl speciellt i nya situationer.
(ska säga att jag försöker inte verka spydig eller översittare eller något nu berättar bara vad jag erfarit och fått för uppfattning/gör)
jag ska säga det med att på en tävlingsplats skulle jag aldrig få för mig att släppa mina hästar lösa/låta dem stå lösa för då är det mycket som lockar med andra hästar och för mkt rörelse bilar som kör osv.
Men hemma där de har full koncentration på mig är en annan sak.
Men släppte aldrig romeo och glampi lösa eftersom de var hingstar och hormonerna kan man inte styra över på samma sätt.
Men nu är glampi valack och vi börjar bygga upp förtroendet mer och mer så han står lös korta stunder.
det är faktiskt en väldigt bra ledarskaps grej att kunna ha dem lösa att de märker att man litar på dem då kutar de inte iväg utan stannar hos en för då är man accepterad som en trygg och självsäker ledare
.Det är lite som när man har hundar, när man har dem lösa är man rädd att de ska smita och går eller springer efter den så tycker den det är jätteroligt så den springer bara längre och längre bort + märker att man är osäker och tar övertaget och börjar utforska omgivningen istället för att stanna med ledaren och låta ledaren, leda.
det man måste göra fast det känns helt fel, är att tvärt vända om och gå åt helt andra hållet även om hunden verkar springa vidare, efter en bit märker de att man är borta och förstår att det är bäst att följa ledaren som är självsäker och de är flockdjur och vill inte vara själva.
Ju mer ranghög hund man har destå mer tuff måste man själv vara.
samma är det med hästarna.
jag har både ranghög hund och ranhög häst så jag vet hihi och har hunden med när jag rider ofta och då gäller det att visa sig säker annars kan han lätt slå döv örat till och springa åt fel håll men rider jag vidare och ignorerar honom dröjer det inte många sekunder innan han kommer rännandes
och följer oss i hasorna.samma när man går med en hund som håller för långt avstånd framåt.
man hoppar in i skogen och gömmer sig, snabbt blir hunden osäker och springer och letar upp en.
de förstår de att de kan inte bara räkna med att vi följer dem utan de får vara uppmärksamma på oss med eftersom det är vi som är ledaren.
lite tips till hundägaren med.
Angående binda i transport igen då, nej jag hade aldrig bundit i transporten tror jag inte om jag hade haft en fin ny och dyr transport då hade det ju känts som att binda dem i nya fina bilens backspeglar eller något.
men jag har inget fint släp så har inte så mkt som kan gå sönder men tillåter inte att de står och kliar sig eller skrapar för det.
Nu blev det långt igen men som Lobeliga skrev jag blir så exalterad eftersom jag gillar detta ämne så mkt med ledarskapsgrejen och det.
Alla gör som de vill, man ska ju fortsätta med det man trivs med men roligt att höra andras erfarenheter med.
Senast ändrad:
