Åh kul när det lilla man får göra går så bra!
Menar du snabbare skritt?
Menade du verkligen trav?
Känner att jag behöver skriva av mig lite, hoppas det är ok.
Skickar en enorm kram.Jag får väl oxå gå med i den här tråden.
För er som missat så har min häst fått en fraktur på höftbensknölen, tuber coxae. Prognosen är god men kan ta tid.
Är väl fortfarande i lite förnekelse eller hur man ska säga, men börjar väl hamna i sörja fasen..
Sörjer över att vi precis hade börjat få riktig fart på bakbenen från att liksom mer dra sig fram på frambenen till att bli jätte ambitiös och ta i som 17 bak. Var såå kul att rida. Sista ridturen så var vi i skogen och han var dunderpigg. Han har ju fattat när jag frågar ridsällskapet om vi ska trava = tåget går innan jag ens har hunnit ta tyglarna.
Denna häst har haft väldigt svårt med bjudning pga att han inte gillat sadlarna som han haft mm. Dom har alltid varit utprovade efter konstens alla regler men det har inte hjälpt.
Den sadel vi har nu har han valt och älskar och vilken skillnad det blivit.
Så även om det inte kanske alltid är toppenbra att han sticker så fort man frågar ridsällskapet så är det ändå så kul att han är positiv och vill så kunde inte göra annat än att skratta åt honom.
Hade även svårt att få stopp på honom i framförallt traven då han verkligen gillade att han numera vågade ta i bak så även om han blev starkare i handen än jag önskat så lät jag det lite bero eftersom han alltid annars lätt knäppt av i nacken och rullat in näsan. Tänkte att det kommer ge sig med mer styrka.
Nu kommer vi lite få börja om igen och det känns så trist!
Sörjer otroligt mycket att allt jobb som jag lagt ner på att få honom stark nu kommer gå förlorat. Sörjer att jag inte kommer få känna den där enorma glädjen att rida honom som jag känt dom sista månaderna. Det kändes som allt slit och strul med sadlar och skador äntligen var förbi och att jag äntligen fick lön för mödan men tji fick jag.
Förstår känslan! Du har ju dessutom haft mer otur än många andra! Man tänker hela tiden att man borde fått sin dos av skador redan men så händer ngt iaf..Jag får väl oxå gå med i den här tråden.
För er som missat så har min häst fått en fraktur på höftbensknölen, tuber coxae. Prognosen är god men kan ta tid.
Är väl fortfarande i lite förnekelse eller hur man ska säga, men börjar väl hamna i sörja fasen..
Sörjer över att vi precis hade börjat få riktig fart på bakbenen från att liksom mer dra sig fram på frambenen till att bli jätte ambitiös och ta i som 17 bak. Var såå kul att rida. Sista ridturen så var vi i skogen och han var dunderpigg. Han har ju fattat när jag frågar ridsällskapet om vi ska trava = tåget går innan jag ens har hunnit ta tyglarna.
Denna häst har haft väldigt svårt med bjudning pga att han inte gillat sadlarna som han haft mm. Dom har alltid varit utprovade efter konstens alla regler men det har inte hjälpt.
Den sadel vi har nu har han valt och älskar och vilken skillnad det blivit.
Så även om det inte kanske alltid är toppenbra att han sticker så fort man frågar ridsällskapet så är det ändå så kul att han är positiv och vill så kunde inte göra annat än att skratta åt honom.
Hade även svårt att få stopp på honom i framförallt traven då han verkligen gillade att han numera vågade ta i bak så även om han blev starkare i handen än jag önskat så lät jag det lite bero eftersom han alltid annars lätt knäppt av i nacken och rullat in näsan. Tänkte att det kommer ge sig med mer styrka.
Nu kommer vi lite få börja om igen och det känns så trist!
Sörjer otroligt mycket att allt jobb som jag lagt ner på att få honom stark nu kommer gå förlorat. Sörjer att jag inte kommer få känna den där enorma glädjen att rida honom som jag känt dom sista månaderna. Det kändes som allt slit och strul med sadlar och skador äntligen var förbi och att jag äntligen fick lön för mödan men tji fick jag.
Andas. Det kanske är något helt annat som inte alls kräver samma läketid. Kan du ta ut veterinär med mobilt ultraljud eller åka till klinik snart så att du får svar och slipper ha alla katastroftankar i huvudet?Hej!
Jag har följt tråden i tystnad men behöver verkligen skriva av mig nu
Bakgrund: köpte för snart ett år sen en superfin 6-åring, Swb, välstammad som både hoppar bra och har bra gång. Har alltid haft mer stabila ponnyraser innan och ridkändlsn på den nya var fantastisk. Hästen hade enligt uppgift inte varit skadad mer än en sårskada som tvååring vänster bak som är kvar som ett ärr.
I början av juli halkade han omkull på terrängbanan under en transportsträcka. Han har alltid varit barfota bak men just den här dagen var det nyklippt gräs och dagg så vi tog det lugnt och red inga snäva svängar men halkade ändå. Gick omkull och stod på 3 ben efteråt. Veterinärbesöket efter några dagar visade kraftig kotledsvrickning och mindre gaffelbandsskada långt ner nära kotan vänster bak. Prognosen var bra. Provade att ha sjukhage men han sprängde staket och skenade. Då han aldrig var halt mer än första två dagarna fick han i samråd med veterinär gå i sin vanliga lösdriftsflock. Skadan läkte bra. Vi började skritta uppsuttet efter två månader. Fortsatte igångsättning successivt med ultraljudakontroll varje månad. Efter totalt 9 månader, dvs. För några dagar sen konstaterades skadan helt läkt. Hästen är i princip fullt igång.
3 dagar senare (igår) har han fått en svullnad högt upp på insida vänster bak. (Samma bakben). Skickar bilder och filmer till min veterinär och det är högt över den tidigare skadan. Helt ohalt både på asfalt och på böjt spår ridbana. Ska avvakta och kyla några dagar.
Då jag har fullständigt panik Kör jag även en videokonsultation Med FirstVet och veterinären tycker det ser ut som senskada (oklart vilken sena) i bästa fall bara ett sen-slag vad det nu innebär..
hästen fyllde 7 igår. Jag vet ärligt talat inte om jag orkar en till rehab-period, men vad gör man annars? Hur länge försöker man innan man ger upp? Verkar ju helt klart vara något med just vänster bak..
Jag försöker tänka så. Men hjärnan vill alltid tänka det värsta så man inte blir besviken. Har fått klinik-tid på tisdag. De rekommenderade en dryg vecka innan ultraljud gjordes. Tyvärr har min vanliga veterinär med mobilt ultraljud precis varit i Sverige och kommer först om en månad igen.
Tisdag är ju ganska snart. Försök att släppa det tills dess. Lättare sagt än gjort, i know.. Jag brukar försöka att inte klämma och känna och kolla efter hälta osv när jag väl bestämt mig för att boka veterinärtid. Upplever att jag bara blir mer och mer orolig om jag kontrollerar och kollar hela tiden, lättare att släppa det om man bara bokar veterinärtid och sen försöker tänka på annat..Jag försöker tänka så. Men hjärnan vill alltid tänka det värsta så man inte blir besviken. Har fått klinik-tid på tisdag. De rekommenderade en dryg vecka innan ultraljud gjordes. Tyvärr har min vanliga veterinär med mobilt ultraljud precis varit i Sverige och kommer först om en månad igen.
Har ni hittat någon orsak till att det alltid blir skada på samma ben? Eller är det bara ren otur?
Vänster bak är röntgat två ggr utan fynd dels vid besiktningen och så vid förra skadan. Men tänker ändå om det är ngt vi missat
Tack för svar och pepp
Ska försöka. Nyss fick en stallkompis känns på svullnaden och sa att hennes häst haft likadant efter en spark men utan att det var ngt. Enligt henne är svullnaden över själva skenbenet mer än senan..men jag vet inte. Samtidigt som man fick lite hopp blev jag än mer förvirrad
Har inte testat själv men kanske en godisslicksten kan vara aktuellt? Sådana som är lite krångligare än en vanlig saltsten att få tag i men ändå hängs upp.
