Snackistråden för skadade hästar och konvalescenter #2

[Cattis_E]

Med en vecka kvar till åb blev det specialskor i Måndags.
Lever på hoppet att det inte var "i onödan", det vill säga om han blivit sämre sedan senast av att bara gå i hage.

Nu har han ätit hösilage i snart 2 veckor.
Vet inte hur det är med luftvägarna för det märks mest i trav.
Lite klart näsflöde indikerar väl att han ännu inte är återställd.
Att det dammar lite i grushagen är väl inte helt optimalt heller, som tur var är det inte massor.
Snart hoppas jag kunna byta hage från gruset utan att få söndertrampat för att marken är för blöt.

 

[lizzie]

Själv är jag också nojig, ständigt
Tycker det är lite svårt att veta hur snabbt jag kan införa böjda spår också. Instruktionen från veterinären är att göra det successivt allt eftersom vi ökar mängden trav. Det har gått två veckor sedan åb och hittills har jag travat genom totalt 2 hela hörn men gör numera ganska ofta igångsättning till trav i hörnet snarare än efter. Jag tänker att jag snart borde kunna trava genom hörnen generellt, men blir så orolig
Vet sa också att vi kunde införa enstaka 20-meters volter men det har jag inte vågat än. Kanske längre fram.
Från och med idag travar vi 8 min per pass och nästa vecka när vi ökar till 10 min ska vi också lägga in några galoppfattningar.

Eftersom min häst fått 3 st omgångar med kotledsinflammation under 1 år - främst beroende på att medryttaren har introducerat böjda spår galet tidigt (jag har knappt hanterat hästen under 1 år) så kommer jag vara galet nojig när det är dags för oss att introducera böjt spår.

Jag har kommit överens med min vet. om att vi hållers på rakt spår tills det att vi introducerat galopp och hästen klarar det utan att bli halt. Förhoppningsvis till hösten.

För tillfället tar vi korta promenader för hand. Och det funkar bra. Jag har skickat sadeln till Passier i Tyskland för vidgning av bom, omstoppning av bossorna och breddning av kanalen mellan bossorna. Kommer ta ett par veckor till innan den är klar, så vi håller oss på backen ett tag till .


/Lizzie

 

[MiniLi]

Eftersom min häst fått 3 st omgångar med kotledsinflammation under 1 år - främst beroende på att medryttaren har introducerat böjda spår galet tidigt (jag har knappt hanterat hästen under 1 år) så kommer jag vara galet nojig när det är dags för oss att introducera böjt spår.

Jag har kommit överens med min vet. om att vi hållers på rakt spår tills det att vi introducerat galopp och hästen klarar det utan att bli halt. Förhoppningsvis till hösten.

För tillfället tar vi korta promenader för hand. Och det funkar bra. Jag har skickat sadeln till Passier i Tyskland för vidgning av bom, omstoppning av bossorna och breddning av kanalen mellan bossorna. Kommer ta ett par veckor till innan den är klar, så vi håller oss på backen ett tag till .


/Lizzie

Normalt klarar de ju böjda spår i balans och lagom mängd efter en kortare tid. I ditt fall förstår jag att ni tar det extra långsamt

Jag gör ingenting mer än veterinären ordinerat, men ändå nervöst!

 

[lizzie]

Normalt klarar de ju böjda spår i balans och lagom mängd efter en kortare tid. I ditt fall förstår jag att ni tar det extra långsamt

Jag gör ingenting mer än veterinären ordinerat, men ändå nervöst!

Ja, exakt! I normalfallet kan man komma igång med böjda spår på relativt kort tid.

Veterinärens rekommendationer var ju betydligt snabbare än min rehab-plan. När jag förklarade att hästen inte varit i full kondition på 1,5 år och upprepade skador sista året. Då höll han med om att jag absolut ska ta det extremt lugnt.

De flesta som jag pratar med tycker att jag är onödigt försiktig, men nu tänker jag inte ta några risker.

/Lizzie

 

[MiniLi]

Igår var det dags för några galoppfattningar. Jag hade inte behövt vara nervös, Nelly var jätteduktig och allt gick väldigt lugnt och städat.
Lite tveksam första fattning men sen var hon med på noterna
Nu är ordinationen 10 min trav per pass och på denna tid även lägga in ett par fattningar i vardera varv.

Jag har varit extra nojig denna vecka. Tyckte hon ömmade lite på sitt överben i tisdags så hon fick skrittvila tis-ons. Sedan har överbenet varit normalt men hon var varit lite svullen. Egentligen är det en generell svullnad i alla ben, troligen pga att vårgräset tittar upp, men det har känts lite extra svullet på det skadade benet och då flödar katastroftankarna fritt..
Jag vet egentligen att det alltid blir såhär, generell svullnad blir annorlunda vänster fram eftersom hon har ett stort överben där men ändå kan jag inte låta bli att oroa mig jättemycket. Har kylt gaffelbandsfästet de senaste dagarna för säkerhets skull, men sålänge hon känns bra i övrigt så fortsätter jag med rehabplanen. Håller svullnaden i sig får jag kanske boka ett extra återbesök, ska egentligen inte dit förrän 2 juni..

 

[Cattis_E]

Jag vet egentligen att det alltid blir såhär, generell svullnad blir annorlunda vänster fram eftersom hon har ett stort överben där men ändå kan jag inte låta bli att oroa mig jättemycket. Har kylt gaffelbandsfästet de senaste dagarna för säkerhets skull, men sålänge hon känns bra i övrigt så fortsätter jag med rehabplanen. Håller svullnaden i sig får jag kanske boka ett extra återbesök, ska egentligen inte dit förrän 2 juni..

Intressant detta!
Fjordingen jag har har ett stort överens hö fram.
Han har aldrig visat att han märker av det, jag vet inte ens när det uppkom (för över 10 år sedan).
MEN jag har noterat att om han är lite fylld i samtliga ben (pga vårgräs) könns det alltid som det kanske är lite mer där. Det har jag nojat om ett antal gånger. Men samtidigt är det bara lite och så mjukt att jag knappt vet om det verkligen är så stor skillnad under allt hovskägg. Men känslan kanske kan påverkas av överbenet alltså?

 

[Cattis_E]

Återbesök idag

 

[MiniLi]

Intressant detta!
Fjordingen jag har har ett stort överens hö fram.
Han har aldrig visat att han märker av det, jag vet inte ens när det uppkom (för över 10 år sedan).
MEN jag har noterat att om han är lite fylld i samtliga ben (pga vårgräs) könns det alltid som det kanske är lite mer där. Det har jag nojat om ett antal gånger. Men samtidigt är det bara lite och så mjukt att jag knappt vet om det verkligen är så stor skillnad under allt hovskägg. Men känslan kanske kan påverkas av överbenet alltså?

Ja jag tycker det blir så. Det är nog inte mer svullet men det känns så. Överbenet gör ju att allt blir lite annorlunda på ngt sätt..

 

[Cattis_E]

Ja jag tycker det blir så. Det är nog inte mer svullet men det känns så. Överbenet gör ju att allt blir lite annorlunda på ngt sätt..

Intressant observation. Jag ska reflektera över det ett tag på honom också.

 

[Cattis_E]

Ohalt!!!
Luftvägarna får en kur till med första inhalatorn o slemlösande. Jag har valt att han ska få en längre hagvila.
Sen åb 15 augusti och innan dess ska han igång lite. Ingen behandling behövdes och ut på bete ikväll.

 

[FengurLaugar]

Återbesök i fredags! Allt ser fortsatt bra ut och jag är så glad Han behöver få tillbaka sina muskler nu så vi ska ta fler promenader i skogen. Här är det väldigt kuperat så det är bara att traska ut så får man finfin styrketräning. Sen ska jag tömköra uppbyggande ala Susanne Widner. Men det sjukaste är att jag kan sitta upp och skritta då och då! Tog en premiärtur i fredagskväll och det var så overkligt! Glad häst och en matte som var livrädd att han skulle gå sönder

Så planen är egentligen att fortsätta ungefär som vi gjort men lägga till ett uppsuttet skrittpass en dag i veckan och så kanske jag börjar med lite galopp då och då när han är med som handhäst. Men vi tar det väldigt lugnt fortsatt. Ingen trodde att han skulle bli ens i närheten såhär bra som han är nu så jag vill inte sumpa detta...

Vi har det rätt mysigt nu med våra promenader, springturer, handhästturer och så att jag nu kan få sitta på hans rygg är ju en stooor bonus! Plus att han kunnat gå på lösdrift med sin flock hela tiden och håller för lite bus är ju underbart! Han har ändå en toppenbra hästliv även fast han kanske inte blir den ridhäst han va innan skadan.

 

[Cattis_E]

Återbesök i fredags! Allt ser fortsatt bra ut och jag är så glad Han behöver få tillbaka sina muskler nu så vi ska ta fler promenader i skogen. Här är det väldigt kuperat så det är bara att traska ut så får man finfin styrketräning. Sen ska jag tömköra uppbyggande ala Susanne Widner. Men det sjukaste är att jag kan sitta upp och skritta då och då! Tog en premiärtur i fredagskväll och det var så overkligt! Glad häst och en matte som var livrädd att han skulle gå sönder

Så planen är egentligen att fortsätta ungefär som vi gjort men lägga till ett uppsuttet skrittpass en dag i veckan och så kanske jag börjar med lite galopp då och då när han är med som handhäst. Men vi tar det väldigt lugnt fortsatt. Ingen trodde att han skulle bli ens i närheten såhär bra som han är nu så jag vill inte sumpa detta...

Vi har det rätt mysigt nu med våra promenader, springturer, handhästturer och så att jag nu kan få sitta på hans rygg är ju en stooor bonus! Plus att han kunnat gå på lösdrift med sin flock hela tiden och håller för lite bus är ju underbart! Han har ändå en toppenbra hästliv även fast han kanske inte blir den ridhäst han va innan skadan.

Härligt att det går bra för er också!

Riktigt bra dag detta. Equiterapeuten har varit här till Fjordingen och behandlade lite låsningar som förklarar problemen han haft senaste tiden, precis som jag hoppades. Ska bli spännande att se hur han känns om några dagar .

 

[Fisken]

En som inte har konvalescent häst längre, men ändå en fråga som rör tråden.. det här med skadade hästar - hur slutar man oroa och nojja sig när hästen väl är frisk, fräsch och i bra form? Ni vet - TÄNK OM det är en liiiiten hälta där som inte syns? TÄNK OM den där lilla minimala nickningen var en hälta? TÄNK OM hästen blir halt av detta arbete? TÄNK OM den där värmen/lilla svullnaden visar sig va nåt illa? .. Tänk om… osv

 

[FengurLaugar]

Härligt att det går bra för er också!

Riktigt bra dag detta. Equiterapeuten har varit här till Fjordingen och behandlade lite låsningar som förklarar problemen han haft senaste tiden, precis som jag hoppades. Ska bli spännande att se hur han känns om några dagar .

Underbart!

Jag ska också ta ut min Equiterapeut så han får en koll. Veterinären tyckte det lät som en bra idé också

 

[MiniLi]

En som inte har konvalescent häst längre, men ändå en fråga som rör tråden.. det här med skadade hästar - hur slutar man oroa och nojja sig när hästen väl är frisk, fräsch och i bra form? Ni vet - TÄNK OM det är en liiiiten hälta där som inte syns? TÄNK OM den där lilla minimala nickningen var en hälta? TÄNK OM hästen blir halt av detta arbete? TÄNK OM den där värmen/lilla svullnaden visar sig va nåt illa? .. Tänk om… osv

Ja du, jag tycker det är jättesvårt framförallt när tidigare skada fortfarande är nära i tid. Men jag får typ alltid ett ångestpåslag när jag märker något avvikande, sen lugnar jag mig när jag undersökt lite närmare. Har också kontrollbehov deluxe och vill alltid ta hand om och visitera hästen själv varje dag, litar inte på att andra upptäcker avvikelser..

Men annars tycker jag att det är bra att kunna rådfråga någon, tex ens tränare. Och sen försöka att hålla sig chill.
Man kan inte tänka skada varenda gång hästen har en galla eller är lite varm, det går inte.

Tillägg. Min häst har haft en hel del skador men det har faktiskt aldrig funnits svullnad eller värme någonstans. Hon har varit rejält halt men varken jag eller veterinärerna har hittat svullnad eller värme. Överbenet märktes såklart efter ett tag men inte i början.
Jag tänker att jag märker om hästen är halt. Sålänge den inte är halt och det rör sig om ganska oskyldiga småfynd (värme, gallor osv) så försöker jag hålla mig lugn.

 

[Cattis_E]

Underbart!

Jag ska också ta ut min Equiterapeut så han får en koll. Veterinären tyckte det lät som en bra idé också

Ja.
Men kanske ska förtydliga att Fjordingen inte är konvalescentern
Han får en koll längre fram, efter sommarvilan när det är igångsättningdags.
Men skönt att hon inte hittade nåt större som jag missat på Fjordingen.

 

[Emma-pemma]

En som inte har konvalescent häst längre, men ändå en fråga som rör tråden.. det här med skadade hästar - hur slutar man oroa och nojja sig när hästen väl är frisk, fräsch och i bra form? Ni vet - TÄNK OM det är en liiiiten hälta där som inte syns? TÄNK OM den där lilla minimala nickningen var en hälta? TÄNK OM hästen blir halt av detta arbete? TÄNK OM den där värmen/lilla svullnaden visar sig va nåt illa? .. Tänk om… osv

När du vet får du gärna meddela oss andra...

 

[lizzie]

En som inte har konvalescent häst längre, men ändå en fråga som rör tråden.. det här med skadade hästar - hur slutar man oroa och nojja sig när hästen väl är frisk, fräsch och i bra form? Ni vet - TÄNK OM det är en liiiiten hälta där som inte syns? TÄNK OM den där lilla minimala nickningen var en hälta? TÄNK OM hästen blir halt av detta arbete? TÄNK OM den där värmen/lilla svullnaden visar sig va nåt illa? .. Tänk om… osv

Jag har svårt att släppa och oroar mig säkert i onödan. Samtidigt kan man inte gå runt och tänka på det hela tiden, för då blir man helt knäpp.

Min gamla häst fick dubbelsidig kotledsinflammation 2013. Friskförklarad efter 3 behandlingar dock pålagringar båda kotorna fram. Hästen är född 1998 så pålagringarna kan hon har haft länge, även innan ledinflammationerna. Jag valde att betäcka hästen och hon fick vara mammaledig. Sättes igång 2015 och då var jag nojjig till max. Otroligt lugn igångsättning och hon fick långa viloperioder. Det var inte förrän 2017 som hon åter var i full kondition.

Numera har jag släppt oron över ledinflammationerna - nu har det kommit en annan oro. Hon är ju 24 år i år och rids fortfarande - men hur länge kommer hon hålla??? Hon har blivit lite stelare och behöver längre stund med skritt och långsam trav innan man kan rida "ordentligt". Oron nu är ju hur länge hon ska hänga med, när vet jag att det är dags att ta farväl. Minsta lilla snedsteg så tror jag det är klippt och dags för henne att somna in. igår tränade jag för träna för första gången på 9 månader (pga att jag varit sjuk). Red passet enbart i skritt pga att min kropp inte fixade högre gångart, men enligt min tränare så ser den gamla hästen bättre ut än någonsin .

/Lizzie

 

[Harmomini]

Det där med att oroa sig när man har konvalecent häst går nog inte att komma ifrån. Vi ska på återbesök (och andra IPRF behandling) på måndag och jag är supernervös över att hon inte ska ha blivit bättre. Det där andra bakbenet som helt plötsligt beter sig lite märkligt, är det något eller bara normalt... vem vet. Men på måndag får vi troligen svaret. Så svårt att peppa dottern om att hon kanske snart får börja rida igen och samtidigt inte peppa för mycket om det nu inte blir bra så vi får ytterligare månader med rehab. Svårt!

 

[Fisken]

Ja du, jag tycker det är jättesvårt framförallt när tidigare skada fortfarande är nära i tid. Men jag får typ alltid ett ångestpåslag när jag märker något avvikande, sen lugnar jag mig när jag undersökt lite närmare. Har också kontrollbehov deluxe och vill alltid ta hand om och visitera hästen själv varje dag, litar inte på att andra upptäcker avvikelser..

Men annars tycker jag att det är bra att kunna rådfråga någon, tex ens tränare. Och sen försöka att hålla sig chill.
Man kan inte tänka skada varenda gång hästen har en galla eller är lite varm, det går inte.

Tillägg. Min häst har haft en hel del skador men det har faktiskt aldrig funnits svullnad eller värme någonstans. Hon har varit rejält halt men varken jag eller veterinärerna har hittat svullnad eller värme. Överbenet märktes såklart efter ett tag men inte i början.
Jag tänker att jag märker om hästen är halt. Sålänge den inte är halt och det rör sig om ganska oskyldiga småfynd (värme, gallor osv) så försöker jag hålla mig lugn.

Tack för utförligt svar!

Tack ni andra också för svar på mitt lilla inlägg om oro och nojja, jag antar att tidigare erfarenheter kan förstöra för en. Min oro gäller egentligen inte sjukdomar, utan just hältor, de kan ju vara så diffusa, samtidigt kan man ju inte röntga/ULa eller göra böjprov varenda dag, eller för den sakens skull, som du skrev @MiniLi, överanalysera varje småsak.