Mellan hopp och förtvivlan var det ja. Efter att F fick gå ut med de andra så blev han mycket mindre stressad och trevlig igen. Har avvaktat med promenader då han skulle få landa och bli sig själv igen vilket veterinären också rekommenderade. Han rör sig ju en del ändå i hagen.
Så gick vi en kort promenad på vägen i förrgår och då var han spänd. Men vi kom hem utan missöden.
Då kommer såklart det värsta väder han vet in. Blåst och snö. Stressad häst. Och det ska komma mer i övermorgon. Då var det bara att glömma tanken på promenad.
Behöver ju komma igång med promenaderna så lite energi dräneras åtminstone.
Idag får vi prova ta promenaden i deras vanliga grushage tillsammans med shettisen. Inte den promenadmiljö jag vill välja eller han tycker är stimuerande, men det är ju en säker miljö åtminstone.
Jag måste lära mig lita på honom igen också, och jag brukar inte vara den som är orolig.
Om det blir en lång konvalescens med flera behandlingar, vilket det ju är risk för så känns det rätt hopplöst om han ska må såhär dåligt mentalt
.