Jag googlar;
I slutet av 1600-talet slog flintlåsgeväret igenom. När skytten tryckte på avtryckaren, skrapade en bit hård flinta mot en ståltunga. Då bildades gnistor, ungefär som när man tänder en tändsticka. Gnistorna fick krutet i pipan att explodera, och geväret avfyrades. Nu kunde man ladda och skjuta på en halv minut.
Flintlåsgeväret var, liksom musköten, inte speciellt pålitligt. Satt flintan snett, blev det inga gnistor. Den del som skulle raspa mot ståltungan behövde dessutom hållas skarp. Krutrester bildade efter hand en seg massa som täppte till geväret. Skyttarna fick bära med sig små borstar och andra rengöringsverktyg.
och
Gamla tiders gevär sköt inte speciellt långt. I mitten av 1700-talet testades ett elitregemente i Preussen. Soldaterna sköt med flintlåsgevär på en måltavla som var tre meter hög och nio meter bred. På 135 meters håll träffade 46 av 100 skott. På 180 meters håll träffade bara 17 av 100.
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/eldvapnens-historia#
Det känns som om flintlåsgeväret var ett dåligt verktyg om man tänkte sig massmörda. Jag tror vi kan låta bli att ens tänka
masskjutning före 1700-tal.
Så, en
masskjutning efter 1700 torde finnas nedtecknad nånstans.
Ni som vill visa att detta är fel har alla möjligheter att leta fram data om en värre
masskjutning än elva döda.
Mattias Flink i Falun dödade sju.