Det här stör mig lite just nu. Ok, jag har inget alls emot barns försäljning av Majblommor om våren, det är en slags tradition till och med.
Men nu förväntas (måste) skolbarn även gå runt och sälja framförallt kakor för att samla in pengar till skolresor varje år. Yngre barn och nu även gymnasie-elever! Säljer man inte dvs får inte in pengar till skolresan, förväntas man heller inte följa med.
Ok, jag fattar att det behövs pengar för att en skolresa ska kunna bli av. Men dels tycker jag dessa kakor är rätt vidriga; fettbomber bakade med härdat fett och palmolja, sånt som jag aldrig själv skulle komma på tanken att köpa. Ett år fick ungdomarna sälja sportkläder (strumpor etc) av ett jättebra märke, men nu är det dessa gräsliga kakor (av diverse sort) som gäller. Och man måste. Måste dessutom sälja en viss mängd som inte är liten.
Att få en tonåring att knacka dörr och sälja kakor är inte det lättaste, OCH jag pratar själv ofta om att man inte ska falla för dörrförsäljare och slentrianmässigt köpa sånt man inte vill ha/behöver. Detta må vara för ett gott syfte, men ändå. Eftersom det är ett överskott av dörrsäljande barn och ungdomar just nu, vill ingen köpa utan familj, släkt och vänner förväntas ställa upp. Vi har ingen släkt i den här änden av landet utan sitter just nu med kakor för över 500 spänn som vi inte vill ha.
VARFÖR sitter man så slentrianmässigt fast vid just försäljning av kakor? TVÅ GÅNGER om året är det samma visa. Jag vill inte att mitt barn ska behöva traska runt i mörkret efter skolan och sälja sånt som vi själva inte ens vill ha. Och jag vill inte köpa skräpet själv heller.
Kunde eleverna inte få välja? Ordna ett Loppis t.ex. och sälja vid ett bord på Folkets Hus, en tillställning som äger rum varje månad där vi bor. Eller NÅT annat, bara inte dessa evinnerliga gräsliga kakor (chokladtoppar, oljiga flarn, godis med hemskt innehåll, etc etc.)
Är jag en riktig Scrooge nu eller finns det fler som är less på att måsta stödköpa "kakor" som man verkligen inte vill ha?