Så här sa min pappa någon gång i mina unga år också och efter det skriver jag ut hela "med vänliga hälsningar", alltid. Som han sa, och du, snacka lat.
Varför inte korta av det mer? Mvh, pers.
Nää, pers är personligt rekord
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Så här sa min pappa någon gång i mina unga år också och efter det skriver jag ut hela "med vänliga hälsningar", alltid. Som han sa, och du, snacka lat.
Varför inte korta av det mer? Mvh, pers.
Mvh persSå här sa min pappa någon gång i mina unga år också och efter det skriver jag ut hela "med vänliga hälsningar", alltid. Som han sa, och du, snacka lat.
Varför inte korta av det mer? Mvh, pers.
Mvh pers
Ja, jag skriver också ut.
Ju färre bokstavsdiagnoser, desto bättre"Alla" på mitt jobb skriver Mvh, och jag har halkat med i det. Tyvärr, för jag gillar egentligen inte sådana förkortningar alls. Ska nog sluta genast faktiskt och kanske sätta nytt, gott exempel?
Hade en diskussion med någon imorse om det skulle stå SVP R&D eller Senior Vice President, Research & Development på ett visitkort - jag tycker att det känns självklart att det ska stå utskrivet, det är väl inte alla som vet vad SVP står för även om åtminstone R&D är vedertaget i branschen...
Jag håller också med om att de fyller en funktion. Antingen som vaghetsmarkör eller som ett sätt för den som talar att samla tanken och ta sats. Som att börja en mening med Well. Det olyckliga är väl att varje person verkar använda ett enda uttryck som sånt där avstamp - eller avslutning - och då blir det lätt lite tjatigt.Människor som svarar "Svar: Ja" på en fråga (eller för all del ett bukeinlägg).
Är det inte uppenbart att det är ett svar?
Många av de övriga fraserna här är ju artighetsfraser eller sätt att uttrycka osäkerhet. Så väldigt nödiga är de nog inte, de fyller en funktion.
Jag kan missa poängen i vad någon säger för jag kan fixera mig vid Kommer hen av att avsluta med Om du förstår vad jag menar den här gången också? (Svaret är alltid ja )
Nu måste jag få fråga, vad vill du ha för svar? Ska den du pratar med bara bli tyst och gå därifrån?När man påpekar att man inte vill ex. diskutera ett specifikt ämne och personen svarar: Det behöver du inte.
Jag förstår att många av dessa uttryck är "småprat" eller bekvämlighetsuttryck och jag använder dem också, säkert dagligen. Men det får mig trots allt att vilja skrika, det vet jag väl att jag inte behöver! Jag behöver inte din tillåtelse. Vad ska du göra, tvinga mig?
Ett ok och så pratar vi om något annat istället fungerar utmärkt.Nu måste jag få fråga, vad vill du ha för svar? Ska den du pratar med bara bli tyst och gå därifrån?
Förlåt, jag kanske drar det här för långt i min hjärna men "ok" i den situationen betyder ju ungefär att det är ok att inte prata om det, dvs samma betydelse som "Det behöver du inte", för mig känns det konstigt att bli irriterad på de ena men inte det andra.Ett ok och så pratar vi om något annat istället fungerar utmärkt.
Ja, jag känner samma sak. Inte för att jag bryr mig så hårt men det är rätt fascinerande.Ärlig nyfikenhet nu, jag har efter den här tråden insett att jag måste irritera väldigt många människor dagligen.
Jag antar att det betyder samma sak för många och att det är därför det används.Förlåt, jag kanske drar det här för långt i min hjärna men "ok" i den situationen betyder ju ungefär att det är ok att inte prata om det, dvs samma betydelse som "Det behöver du inte", för mig känns det konstigt att bli irriterad på de ena men inte det andra.
Jag var bara nyfiken på hur du tänkte, tack för svar.
Och jag känner samma sak, som jag nämnt använder jag en del av exemplen säkert dagligen.Ja, jag känner samma sak. Inte för att jag bryr mig så hårt men det är rätt fascinerande.
Har jag påstått det? Nej, det har jag inte. Jag har till och med skrivit att jag förstår att det bara är ett uttryck. Men det är ett uttryck jag inte gillar. Jag tycker att det är onödigt, vilket jag trodde var vad tråden handlade om?@Viva Men du känner inte att det där är lite överkurs? Tror du personen i fråga verkligen analyserat det du säger och bestämmer sig för att okeja att du inte ska prata om nåt? Är det inte snarare så att personen bara vill visa att "nej men självklart behöver du inte det om du inte vill"?
Jag tänkte mer i och med att du skrev "personen kan aldrig säga att jag behöver prata om det. det bestämmer jag själv". Om du vet att de inte menar det på det viset så känns det märkligt att bli irriterad över det.Har jag påstått det? Nej, det har jag inte. Jag har till och med skrivit att jag förstår att det bara är ett uttryck. Men det är ett uttryck jag inte gillar.
Jag försökte förklara, på en direkt fråga, varför jag inte finner ordet OK och att vi börjar prata om något annat lika onödigt som uttrycket "Det behöver du inte". Vari skillnaden ligger. Sen kan man såklart vara av avsikten att språk aldrig betyder något, att det bara är avsikten bakom orden som räknas. Jag håller inte med, men det står såklart dig fritt att tycka motsatsen.Jag tänkte mer i och med att du skrev "personen kan aldrig säga att jag behöver prata om det. det bestämmer jag själv". Om du vet att de inte menar det på det viset så känns det märkligt att bli irriterad över det.
Men each to her own såklart .
Kan tillägga att det behöver vi inte funkar utmärkt också.Förlåt, jag kanske drar det här för långt i min hjärna men "ok" i den situationen betyder ju ungefär att det är ok att inte prata om det, dvs samma betydelse som "Det behöver du inte", för mig känns det konstigt att bli irriterad på de ena men inte det andra.
Jag var bara nyfiken på hur du tänkte, tack för svar.