Själsfränder

Sarcastic

Trådstartare
Vet inte om detta är okej, om inte så ber jag om ursäkt. Men känner att jag måste försöka. (Har försökt leta runt här på forumet men hittar inget svar någonstans.)

Skulle vara jätte glad och tacksam om någon kunde hjälpa mig. Saken är den att jag träffade en person för lite mer än ett år sen på en välkänd nöjespark här i Sverige. Jag tror att den personen kan vara min själsfrände eller liknande. Då jag kände en så otrolig dragning till personen. Jag kan liksom inte släppa personen och gå vidare. Nu är saken den att jag skulle jätte gärna låta personen veta att jag finns och att jag letar efter den. Undrar om någon av er vet hur man kan ”efterlysa” någon, förutom att gå till polisen såklart.

Problemet är ju också att jag inte har något namn eller liknande på personen, utan bara att den jobbade där.
Tack på förhand.
 
Delningar på Facebook är väl ett rätt vanligt sätt.

Själv tror jag inte att det finns något som själsfrände, men visst kan man klicka bra med vissa personer.

Använder tyvärr inte min facebook alls längre. Men tack ändå 😊

Själv tänkte jag exakt samma sak fram tills att jag träffade denna person.
 
Även jag föreslår att använda Facebook litet strukturerat, om du inte kanske känner någon annan som arbetar/arbetat i parken.
 
Fattar jag rätt att du bara mötte den här personen en enda gång och ni inte ens presenterade er för varann? För ett år sedan?

Jag tror att du målat upp en bild av den här personen i ditt inre. Du har ingen aning om hur hen är, åsikter, personlighet, kynne.

Släpp det. Du har en fantasi. Njut av fantasin men inse att det är bara just en fantasi du har.
 
Fattar jag rätt att du bara mötte den här personen en enda gång och ni inte ens presenterade er för varann? För ett år sedan?

Jag tror att du målat upp en bild av den här personen i ditt inre. Du har ingen aning om hur hen är, åsikter, personlighet, kynne.

Släpp det. Du har en fantasi. Njut av fantasin men inse att det är bara just en fantasi du har.

Det här undrar jag också.
 
Fattar jag rätt att du bara mötte den här personen en enda gång och ni inte ens presenterade er för varann? För ett år sedan?

Jag tror att du målat upp en bild av den här personen i ditt inre. Du har ingen aning om hur hen är, åsikter, personlighet, kynne.

Släpp det. Du har en fantasi. Njut av fantasin men inse att det är bara just en fantasi du har.

Vi pratade väldigt lite och mötte hen ex antal gånger under dem dagarna jag var där.
Men det är nog exakt som ni säger att det är en fantasi som jag tog för långt.. 🤷🏼‍♀️
Kände mest att jag behövde skriva av mig lite.
 
Vi pratade väldigt lite och mötte hen ex antal gånger under dem dagarna jag var där.
Men det är nog exakt som ni säger att det är en fantasi som jag tog för långt.. 🤷🏼‍♀️
Kände mest att jag behövde skriva av mig lite.
Eller så är det kemi 🤷‍♀️ Jag blev pang bom tvärintresserad av en person på andra sidan jordklotet efter att ha spelat onlinespel och chattat ihop i några timmar. Det ledde till en magisk vänskap, att jag flög till USA två gånger på kort tid och om det inte vore för covid så skulle vi gift oss i Maj. Hen tar sitt pick och pack och flyttar hit i vinter.

Jag tror inte alls på "själsfränder", men numera rätt övertygad om att det är värt att följa upp ömsesidig kemi!
 
Jag har också träffat någon sådär som blivit extremt viktig för mig. Var i och för sig "bara" vänskap, men ändå. Tycker det är värt ett försök. Men tänk på att inte formulera dig för hårt/creepy om du gör nått inlägg. Jag hade blivit ivägskrämd om någon skrev typ "du var min själsfrände" hur väl vi än klickade.
 
Jag har också träffat någon sådär som blivit extremt viktig för mig. Var i och för sig "bara" vänskap, men ändå. Tycker det är värt ett försök. Men tänk på att inte formulera dig för hårt/creepy om du gör nått inlägg. Jag hade blivit ivägskrämd om någon skrev typ "du var min själsfrände" hur väl vi än klickade.
Jag hade också blilvit väldigt avvisande.
Det är ju inte alls säkert att motparten kände nån samhörighet alls utan att det är helt ensidigt.

Jag är en skapligt osocial person om någon fösöker tränga sig på. Annars är jag öppen och social men personer som tränger sig på får mig att fälla ut precis alla taggar.

Vid några tilfällen har jag blivt kontaktad av random pesoner som vill närma sig. I ett fall fick jag bli rejält otrevlig för att få bort männniskan.
 
Jag hade också blilvit väldigt avvisande.
Det är ju inte alls säkert att motparten kände nån samhörighet alls utan att det är helt ensidigt.

Jag är en skapligt osocial person om någon fösöker tränga sig på. Annars är jag öppen och social men personer som tränger sig på får mig att fälla ut precis alla taggar.

Vid några tilfällen har jag blivt kontaktad av random pesoner som vill närma sig. I ett fall fick jag bli rejält otrevlig för att få bort männniskan.

Instämmer.

Plus att TS pratar om någon i ett serviceyrke. Jag har jobbat i butik och det är INTE uppskattat med folk som tar kontakt privat (jag har polisanmält vid ett tillfälle). Vi jobbar och ska vara trevliga mot alla, det betyder inget mer.
 
Instämmer.

Plus att TS pratar om någon i ett serviceyrke. Jag har jobbat i butik och det är INTE uppskattat med folk som tar kontakt privat (jag har polisanmält vid ett tillfälle). Vi jobbar och ska vara trevliga mot alla, det betyder inget mer.

Har också själv jobbat i serviceyrken och därav skulle aldrig göra något sånt. För vet själv hur man skulle känna. Och om jag mot förmodan skulle göra ett inlägg skulle jag lägga fram det lite ”snällt” och definitivt inte skriva att jag tror att vi är själsfränder. Skulle vara lite mer laidback..
Men kommer nog inte att göra något inlägg eller liknande utan kände mest för att jag behövde skriva av mig någonstans.
 
Tycker man rätt ofta läser kontaktannonser där x söker y som x sett på bussen/ tåget/något ställe på stan och x skriver typ ”du med röd jacka och ljust hår på plats b den 5/7, våra blickar möttes/ vi pratade om yyy, kan inte sluta tänka på dig”.
 
Själsfränder kanske är lite overkill, men om det nu handlar om att du blev superförälskad så är det ju jättehärligt?!

Kolla på nöjesparkens sida på Facebook, ibland finns även grupper typ ”Vi som jobbar på xx”.

Sen kanske det visar sig att hen är upptagen/inte alls lika snygg som du minns/whatever, men då vet du ju det.
 
Har också själv jobbat i serviceyrken och därav skulle aldrig göra något sånt. För vet själv hur man skulle känna. Och om jag mot förmodan skulle göra ett inlägg skulle jag lägga fram det lite ”snällt” och definitivt inte skriva att jag tror att vi är själsfränder. Skulle vara lite mer laidback..
Men kommer nog inte att göra något inlägg eller liknande utan kände mest för att jag behövde skriva av mig någonstans.

Jag förstår absolut att du kände en stark koppling (jag har gjort det gentemot folk, ibland servicemänniskor) men oftast är det ju som sagt bäst att låta det stanna där. En ljusglimt i vardagen liksom :)
 
Tycker man rätt ofta läser kontaktannonser där x söker y som x sett på bussen/ tåget/något ställe på stan och x skriver typ ”du med röd jacka och ljust hår på plats b den 5/7, våra blickar möttes/ vi pratade om yyy, kan inte sluta tänka på dig”.
För ett antal år sedan var jag med om en sådan grej. Jag gick varje vardag en viss sträcka för att ta mig till bilen från jobbet. Ibland gjorde jag ärenden på vägen. Den här dagen hade jag handlat mat och tappade greppet om ena kassen. En man dök upp och hjälpte mig att samla ihop matvarorna och vi bytte några ord, jag tackade honom såklart . Jag tänkte inte mer på det.

Några veckor senare läste jag ikapp lokaltidningarna som jag inte hunnit med. Där stod en kontaktannons, låååång, om ett möte mellan man och kvinna med matkassar på just den gatan.
Annonsören skrev att han inte kunnat sluta tänka på kvinnan, att blickarna möttes och kemi uppstod. Han skrev att han skulle sitta på en bänk utanför teatern (samma gata) med datum och klockslag och vänta på henne.

Jag vet ju inte, men jag tror att det var mig han menade. Jag är glad att jag inte läste tidningen förrän långt senare. Jag tyckte det var obehagligt. Några sekunders möte gjorde att han byggde upp en bild som inte var sann. Det fanns ingen kemi, han visste inget om mig.

Jag bytte parkeringsplats och gick inte den vägen mer.

Om man ska ge honom cred för något, så är det för att han inte trängde sig på.
 
Jag förstår absolut att du kände en stark koppling (jag har gjort det gentemot folk, ibland servicemänniskor) men oftast är det ju som sagt bäst att låta det stanna där. En ljusglimt i vardagen liksom :)

Men alltså, det kan ju inte vara första gången någon blir lite intresserad av en främling?

Eller har ni bara blivit intresserade av folk som ni känner sedan innan?
 
Men alltså, det kan ju inte vara första gången någon blir lite intresserad av en främling?

Eller har ni bara blivit intresserade av folk som ni känner sedan innan?
Det är ändå lite skillnad på att bli lite intresserad och att tycka att det fanns kemi och att man är själsfränder och annat som säger att man vet något om främlingen som man kanske faktiskt inte vet, det kan vara i ens egen fantasi bara. Man kan säkert bli intresserad av en främling och samtidigt veta att man egentligen inte vet något, jag tror det är alla de där antagandena om möten med främlingar som folk reagerar på.
 

Liknande trådar

Kultur Jag har blivit informerad om ett Mycket Viktigt evenemang, till vilket biljetterna släpps inom kort och ansvaret för att få tag på...
Svar
17
· Visningar
976
Senast: Kirre
·
Relationer Jag har en nära anhörig, pensionerad sedan drygt tio år, som ibland har så extremt hårda övertygelser om hur saker ÄR. Jag skriver milda...
2
Svar
36
· Visningar
3 917
Senast: skiesabove
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 363
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
Svar
5
· Visningar
371

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp