Känner absolut igen mig. Har länge trott att det varit något fel på mig men har nu de senaste åren fått mer förståelse. Vill verkligen tipsa om podden Sex på riktigt - med Marika Smith. Hon förklarar på ett väldigt bra sätt olika känslor och situationer. Jag började onanera tidigt och har prövat mig fram med allt möjligt men tycker ändå inte att det är skönt. I grund och botten gillar jag sex - eller tanken på det. Tror att en liten del av mig är porrskadad och resten formad av de samlag med m*n som jag haft. Jag är en sån där person som inte vill vara till besvär och har således väldigt svårt för att uttrycka vad jag gillar och inte. När sex med många olika ser ungefär likadant ut är det svårt att se hur det skulle kunna vara annorlunda. Lite till inget förspel, oralsex för honom och ett halvtaskigt försök att fingra eller slicka mig, sedan kvarstår penetration till utlösning och sedan är det slut. Mina partners har inte varit särskilt uppmärksamma eller engagerade i att det ska vara lika skönt för mig som för dem. Jag tar ansvaret för att min kommunikation kan vara dålig inte men deras kassa samspel, eller avsaknad av det. Blir ibland mörkrädd av m*ns okunskap. En som strax efter lite hånglande kände efter uttryckte hur våt jag var redan, varpå jag då talade om att nej, det där är flytningar. Noll förståelse. Hitta klitoris utan att titta? Helt omöjligt. En m*n verkade tro att ju snabbare fingrarna rör sig desto fortare går det över, vilket bara resulterade i ett blodbad.
Köpte för ett par år sedan en satisfyer och den har på inga vis förändrat mitt liv. Den kan ge något liknande en orgasm men inte mer än så och definitivt inte med en partner.
stod i kö för psykolog i typ 3 år men fick veta att de tagit bort mig från kön då de tycker jag är för nere i mitt missbruk för att kunna ta till mig vård 
som sagt, litervis med glidmedel behövs…
