Särbos vuxna hemmaboende barn

[No1]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Så trevligt du uttrycker dig.

Självklart så är det så, att de ungdomar som efter gymnasiet seglar vidare med flaggan i topp in på universitetet och till olika givande jobb har fått ett bra kontinuerligt stöd hemifrån genom åren. Man har diskuterat framtiden, yrkesval, utbildningar, fått stöd att hitta sommarjobb, byggt upp ett självförtroende osv.

Alla ungdomar har tyvärr inte föräldrar som ger dem det stöd de behöver. Det handlar inte om att plötsligt gå ut gymnasiet och få krav hemifrån att klara sig själv - det är ett långsiktigt arbete för att få det att flyta på fint.

Ja visst gör jag


Den skarpa tonen kommer per automatik när jag talar om det här för precis som du skriver är det långt ifrån alla barn och ungdomar som får det stöd de behöver hemifrån.
Det handlar inte idag bara om att se till att välja bort ytterområde och se till att barnet håller sig från kriminalitet, droger och spel för att det ska lösa sig hyfsat. Det krävs så mycket mer, iaf om du bor i en större stad.
Du ska dels uppfostra ditt barn till att bli en stark, trygg och självständig individ men du måste även rusta för hur ni ska tackla arbetsmarknad och bostadsmarknad.

Dagens föräldrar är en produkt av en tid då samhället såg annorlunda ut och var betydligt mer omhändertagande än idag. En liten detalj som många inte verkar vilja ta till sig.
Idag måste föräldrar dra det största omsorgslasset och det är uppenbart att alltför många inte förstår vad föräldraskapet kräver av dem.
Alla vill att ens barn ska lyckas i livet men det kommer inte per automatik.
Med dåligt/omedvetet föräldraskap kan man förstöra för den mest begåvade unge.


Jag kommer i kontakt med många ungdomar och det är så otroligt övertydligt vilka som har bra back up hemifrån och vilka som inte har det.

 

[No1]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Men alltså det är inte så mycket att oroa sig för.
Det går över på något år eller så av sig självt.
Man behöver bara vänta ut det.
Jag vet många som blev kvar hemma utan mål eller mening i livet efter gymnasiet eller t.o.m. före då de inte fixade ens grundskolan.
Men ingen av dessa blev kvar längre än max 2 år, sedan så löste de alldeles själva sin egen situation på ett eller annat vis.
Antingen studier eller arbete eller både och.

Man kan faktiskt lugnt luta sig tillbaka och bara vänta.
Och det måste ju vara enklast för alla.
Det går över.

Utanförskapet sprider sig för varje dag och det fylls på med nya unga individer.
Till stor del tror jag det beror på föräldrar som inte tagit sitt föräldraskap och samhällets utveckling på allvar.

 

[kryddelydd]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Jag har inga barn och ingen partner men jag har också växt upp.

Jag lyfte inte ett finger hemma så länge jag bodde där. Lagade aldrig mat, städade inte ens mitt eget rum (gällde syrran också; märkligt nog hade vi alltid extra mycket läxor på onsdagar som var städ-dagen, och pappa hade alltid extra mycket att göra i ladugården på onsdagar och alla var på något sätt nöjda med att vi höll oss ur vägen). Jag hade aldrig tvättat själv, det kan väl ha hänt att jag stoppat in i eller tagit ut ur diskmaskinen men det var inte vanligt förekommande. Jag vek eller strök inte min egen tvätt när mamma hade tvättat den.

Med andra ord, förskräckligt bortskämd.

När jag flyttade hemifrån för att studera när jag var nitton, klarade jag - fantastiskt nog - att göra allt det praktiska. Alldeles själv, faktiskt.

Min poäng med detta är att flickan antagligen klarar av alla dessa saker när hon är tvungen. När hon inte är tvugnen, låter hon bli.

Om ni flyttar ihop, bör ni nog diskutera vilka regler som ska gälla: vem ska göra vad?

Jag tycker att tanken att en hemmaboende ung vuxen gör en hel del praktiskt jobb därhemma är rimlig, under förutsättning att den hemmaboende unga vuxna inte har ett jobb eller mycket krävande studier.
Om alla vuxna i hushållet jobbar, är det rimligt att dela lika.

Men det är min åsikt, det.

Jag har goda vänner som har en hemmaboende ung vuxen. Den aktuella tjejen studerar på universitetet på heltid. Tjejen har vissa arbetsuppgifter som hon ska sköta och det gör hon - även om det tog lite tid innan hennes föräldrar började begära det av henne. I hennes fall, finns det psykiatriska problem sedan barndomen vilket man bör ta hänsyn till.

 

[Karma]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

*kl* Tjejen tycker säkert inte heller att det är så kul med bråk och tjat, hon kanske bara inte vet vad hon ska göra härnäst? Har hon haft det jobbigt i skolan och behöver en "paus" eller har hon bara blivit söndercurlad? Till och med mina mest bortskämda vänner ville tillslut flytta hemifrån, det är inte så roligt att vara vuxen och bo hemma.

 

[astrid_n]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Att skylla på samhället och politikerna, som vi
valt, löser inga problem.

Nej, klart vi skyller på de individer (i det här fallet generellt sett resurssvaga föräldrar) som misslyckats (av förklarliga skäl) i stället!

Då kommer nog allt att lösa sig.

 

[Tussinussen]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Utanförskapet sprider sig för varje dag och det fylls på med nya unga individer.
Till stor del tror jag det beror på föräldrar som inte tagit sitt föräldraskap och samhällets utveckling på allvar.

Och vad har du för belägg för det påståendet?

Ungdomsarbetslösheten är ett förskräckligt och växande problem. Överallt. Där jag jobbar är det högre tjänstemän som har välartade flerspråkiga barn som gått ur fina universitet med fina resultat - och dom får inga jobb. Många bor gratis hos föräldrarna eller, där föräldrarna har pengar, gratis i lägenheten som föräldrarna fixat på stan, eller åtminstone får hjälp med hyran där de bor själva. I bästa fall får dom tag på en "internship" hos något företag som alltså får i stort sett gratis arbetskraft i några månader. (Många företag har satt detta i system.)

Eller får jobb som inte har med utbildningen att göra, och blir så trötta så att dom inte orkar söka annat.

Min otroligt duktiga o framåt brorsdotter t ex som har en naturvetenskaplig mastersutbildning jobbar just nu som servitris. Försörjer sig men inte mer. Känner sig utan framtidsutsikter.

Ska man glida rätt in i ett jobb idag som ung ska man ha en nischad utbildning (jurist, sjuksyrra mm) eller många kontakter.

Vad ska en unge som gått ur gymnasiet med mediokra betyg och inte har någon annan utbildning eller några kontakter göra? "Fixa jobb", ja - men hur många konkurrerar inte om dom jobben?

När jag gick ut universitetet på 80-talet stod storföretagen i kö för att ta emot oss. Jag ville nu inte jobba på storföretag, utan ville nischa in mig i en smalare bransch - och hade jobb efter 4 månader. Och jag tyckte då att det var en himla lång väntan. Jag tror inte att det var någon i min bekantskapskrets som stod utan jobb ett halvår efter examen - spelade ingen roll om ens examen var i kärnfysik eller medeltidens litteratur.

Det är mångt större och fler faktorer bakom att ungdomar idag inte får jobb än om man har haft curlande föräldrar eller inte.

 

[Smulan75]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Krisen är inte att nittonåringen bor hemma eller är arbetslös, krisen är när drivet är totalt borta, den här tjejen har ju inte ens sökt jobb. Och så tycker jag att det är rätt så illa när man inte ens orkar med basic städ, matlagning osv

*nickar & håller med*

 

[Smulan75]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Nej, klart vi skyller på de individer (i det här fallet generellt sett resurssvaga föräldrar) som misslyckats (av förklarliga skäl) i stället!

Då kommer nog allt att lösa sig.

och därmed är curlingen befäst som en obligatoriskt vertyg i uppfostran.*hurra*

 

[Saeta]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Jag hade skjutit mig själv om jag hade haft en
deppig uggla hemma.

Vad fruktansvärt otrevligt uttryckt.

 

[Smulan75]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

*kl* Tjejen tycker säkert inte heller att det är så kul med bråk och tjat, hon kanske bara inte vet vad hon ska göra härnäst? Har hon haft det jobbigt i skolan och behöver en "paus" eller har hon bara blivit söndercurlad? Till och med mina mest bortskämda vänner ville tillslut flytta hemifrån, det är inte så roligt att vara vuxen och bo hemma.

Eftersom pappan inte når fram till henne så har jag ganska lite insyn i vad hon egentligen tänker. Jag pratar sällan med henne om hur hon mår. Det hade känns lite som ett påhopp eftersom vi inte känner varandra så väl och jag tror inte att jag hade fått ett ärligt svar direkt. Men det är en av de punkterna jag tar med mig från denna disskution, att försöka bli mer nära med henne så att hon kanske hon kan öppna sig lite för mig oxå. och ev kanske jag kan försöka medla lite dem emellan och inte bara få den ena personens version.

Det enda jag kan tolka är att de få gångerna jag ser henne så är hon ofta trevlig och snäll mot mig. Så om hon har djupare psykologiska problem eller om hon bara är osäker känner jag att jag är helt fel person att utala mig om.

Att hon är curlad är inget snack om saken och det sorliga är att pappan och för övrigt hela hans släkt verkar ha samma inställning att det är så man "tar hand om sina barn". Där är vi inte ense.

 

[Sleepy]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

därmed är curlingen befäst som en obligatoriskt vertyg i uppfostran.

Hur definierar du curling? Vad anser du att det innefattar?

 

[Smulan75]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Hur skall du ha det?
Vilket gäller?

Min gissning är att det kommer att vara lika stökigt även utan dottern.
Man har liksom sin egen nivå för vad man klarar av att leva med och den är som den är.
Hade det varit mycket viktigt för pappan att ha det fint hemma så hade han sett till att ha det fint hemma.
Och dottern hade varit van vid att hålla det fint utan att behöva anstränga sig.

Det här gäller: Jag stör mig inte på ett stökigt hem, om det inte är av lättja som det är stökigt. Det låter inte som du har barn? sambo? Man?

Min dotter bor hos mig varannan vecka. Jag kan säg att det är bra mycket stökigare i mitt hem de veckor hon är hos mig. Intet sagt om att det är pedantiskt rent när hon inte är det. Två personer stökar alltid ner mer än en, det krävs dubbelt så mycket jobb att hålla ordning efter två. Min pojkvän jobbar heltid och när han är hemma är han mycket ute och "pysslar". Han är en sån som alltid städar efter sig när han har lagat mat och lämnar köksbänken tom och ren. Jag är inte lika ordningsam som honom. Men han säger själv att han orkar inte städa varje gång han kommer in på kvällen och ofta faktiskt inte har lust att städa upp efter sin dotter. så då skiter han i det.

Alldeles innan vi träffades bodde hans dotter varannan vecka hos sin mamma - eller det var iallafall tänkt så, men hon har alltid trivts bättre hos sin pappa. och för ca 2år sen var hon hos sin mamma varannan helg, innan sommaren flyttade som sagt var hennes mamma till en lägenhet tvårummare, och har inget rum för dottern. Så nu bor hon heltid hos sin pappa, vilket antagligen gjort att "stöket" märks så mycket mer.

 

[Sleepy]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

det är uppenbart att alltför många inte förstår vad föräldraskapet kräver av dem.

Frågan är vad det beror på och vad som kan göras åt det.

 

[Smulan75]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Hur definierar du curling? Vad anser du att det innefattar?

Att man som förälder gör saker för sina barn som barnen borde göra själva.

haha slog upp det i wikipedia nu och det är i ett nötskal.

"Curlingföräldrar och curlingbarn är ett sentida begrepp, lanserat av den danske psykologen Bent Hougaard, där föräldrarna i allt större omfattning lägger sig i sina barns liv och utveckling. Det svenska namnet kommer ifrån att, likt spelarna på en curlingbana sopar banan före spelstenarna, föräldrarna planar vägen före barnet i dess liv. Föräldrarna vill att barnen ska ha det bra och tryggt och lägger ner mycket ansträngning på att ordna för barnen. De skjutsar barnen istället för att låta dem åka buss och får dem inte att delta i hushållsarbetet. Kritiken mot dessa föräldrar går ut på att barnen är vana vid att ha det bra och tryggt och får svårt att klara sig själva senare."

 

[skiesabove]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Halvt OT:
Jag och min sambo brukar diskutera det här mycket.
Jag: Övre medelklass, lagomt curlad, alltid fått höra att jag kan ta en nobelpris om jag så vill, pluggat på uni, har alltid kunnat få ekonomisk hjälp hemifrån.
Han: Arbetarklass, helt ocurlad, fått höra att han kan se fram emot en framtid på socbidrag, ej gått ut gymnasiet, fått ge ekonomisk hjälp till sina föräldrar.

Vem tror ni har en fast anställning och det mest välbetalda jobbet idag?

Han. Ett jobbigt, smutsigt, oglamoröst jobb. Men välbetalt och stabilt.

Vad är den egentliga skillnaden mellan oss? Vilka förväntningar vi har haft på livet, och hur hårt vi har varit vana vid att jobba för att få det vi vill ha. Så curling är inte alltid en särskilt bra metod .

 

[Sleepy]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Att man som förälder gör saker för sina barn som barnen borde göra själva.

Det man bör göra är samma sak som när de lär sig gå; man håller i lite i början tills de hittar balansen, går bakom och uppmuntrar dem att försöka och tar emot dem om de faller.

Det man inte gör är att strunta i dem tills man tycker de har åldern inne och sen talar om att nu får du gå själv.

Det är inte lätt att vara ung - det har det aldrig varit. Varje generation har sina bekymmer. Vad man behöver är stöd. Uppmuntran. Kärlek och omtanke.

 

[Inte_Ung]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Det här gäller: Jag stör mig inte på ett stökigt hem, om det inte är av lättja som det är stökigt. Det låter inte som du har barn? sambo? Man?

Du har inte läst mina inlägg ser jag.
Har du kommunikationsproblem?

Jag har 3 barn 22, 18 och snart 12 år gamla.
De första två i ett förhållande som varade i 14 år där vi var gifta större delen av tiden.
Min nuvarande sambo och pappan till mitt yngsta barn lever jag tillsammans med sedan 13 år tillbaka.

Vi har varit en stor och stökig familj där alla har gjort sitt bästa.
Min exmake är en mycket bra pappa och en god vän till alla andra i familjen.
Vi stöttar och hjälper varandra allihopa.
Mitt äldsta barn anser sig ha 3 föräldrar.
Det näst äldsta att min sambo hör till familjen.

Så jag anser nog att jag har egen erfarenhet av just din situation med bonusbarn och bonusföräldrar.

 

[Inte_Ung]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Den skarpa tonen kommer per automatik när jag talar om det här för precis som du skriver är det långt ifrån alla barn och ungdomar som får det stöd de behöver hemifrån.

En skarp ton hjälper ingen unge alls.

 

[Inte_Ung]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Att man som förälder gör saker för sina barn som barnen borde göra själva.

Den stora knäckfrågan är då vad som barnen borde göra själva och vem som skall definiera det?
Du?
Jag?

Jag är övertygad om att vi har helt olika åsikter där du och jag.

 

[Inte_Ung]

Sv: Särbos vuxna hemmaboende barn

Jag tror på exemplets makt.
Barn gör som man själv gör.
Ambitiösa föräldrar får därför oftast ambitiösa barn.

Mina barn är ambitiösa för sin egen skull.
För att de själva vill göra det som de gör.