Sambo, särbo o allt däremellan

[vallhund]

Jag hittade en sambo i Dalarna, det skiljde många år emellan oss. Från särbo blev vi sambo o sedan blev vi särbos igen. Jag flyttade till Stockholm för att avlasta min son som hastigt o lustigt blev ensam med 2 blöjbarn.
Jag var i Dalarna så ofta jag kunde, o särbo var här så ofta han kunde. I början var hans barn väldigt skeptiska, innan de insåg att jag inte utgjorde ett hot mot dem. Jag var ett par år yngre än hans äldsta barn.

Han dog för ett par år sedan o jag saknar honom fortfarande.

 

[Krystalline]

Beklagar sorgen

 

[BobberiBoo]

Vad tråkigt att läsa

 

[Kilauea]

Tror aldrig man vänjer sig vid saknaden .

 

[Monkie]

Jag hittade en sambo i Dalarna, det skiljde många år emellan oss. Från särbo blev vi sambo o sedan blev vi särbos igen. Jag flyttade till Stockholm för att avlasta min son som hastigt o lustigt blev ensam med 2 blöjbarn.
Jag var i Dalarna så ofta jag kunde, o särbo var här så ofta han kunde. I början var hans barn väldigt skeptiska, innan de insåg att jag inte utgjorde ett hot mot dem. Jag var ett par år yngre än hans äldsta barn.

Han dog för ett par år sedan o jag saknar honom fortfarande.

 

[supersonic]

Beklagar förlusten @vallhund

 

[Ramona]

Han dog för ett par år sedan o jag saknar honom fortfarande.

Sådär är ju livet. Det sägs att tiden läker alla sår, men det gör den inte, vi lär oss bara leva med såren och ärren de skapar. Vi lär oss hantera saknaden och smärtan, men det finns ändå alltid kvar. Poängen är att vi som lever inte kan sluta leva för att andra dör. Vi måste fortsätta göra det bästa av våran vardag och vårt liv, speciellt om man tror att man har många år kvar att leva.

Har du bestämt dig för att inte träffa någon ny eller hur känns livet på det planet? Eller du kanske har träffat någon ny?

 

[vallhund]

Sådär är ju livet. Det sägs att tiden läker alla sår, men det gör den inte, vi lär oss bara leva med såren och ärren de skapar. Vi lär oss hantera saknaden och smärtan, men det finns ändå alltid kvar. Poängen är att vi som lever inte kan sluta leva för att andra dör. Vi måste fortsätta göra det bästa av våran vardag och vårt liv, speciellt om man tror att man har många år kvar att leva.

Har du bestämt dig för att inte träffa någon ny eller hur känns livet på det planet? Eller du kanske har träffat någon ny?

Jag letar inte, skall jag ragga på färdtjänst chaffisarna?
Jag är en eremit o jag trivs med det, men jag saknar tvåsamheten som vi hade.