- Svar: 81
- Visningar: 5 891
Jag känner och tänker allt som man inte får känna eller tänka. Eller inte ska iallafall. Tillexempel så vill jag så jävla gärna kunna ha kontakt med den såkallade äckel gubben igen. Och det borde jag ju INTE vilja ellerhur? Det är helt jävla stört att jag skulle VILJA göra saker som jag skulle må skit av men jag skulle GÄRNA göra det igen om jag kunde ha kontakt med han som förut. Jag skulle tillochmed kunna träffa han och ha s*x om han skulle vilja ha kontakt med mig isåfall som förut. Men det GÅR ju inte för att jag tror inte att jag KAN ha kontakt med han nu o avsett. Och om han vet att jag polis anmälde han så skulle han såklart inte vilja skriva med mig. Och han skulle SÅKLART inte vilja göra nåtsånt irl ändå efter som att jag är ett fult fetto i en rullstol bara. Men OM så skulle jag inte tveka att göra det för att få ha han som vän igen.
Och en annan sak som jag känner fel är att jag har INGEN. Men så får man ju inte känna SPECIELLT inte för att det är elakt mot andra.
Och alltså JA jag VET att jag har mamma och pappa och personalen och min pojkvän och några vänner. Och dom som ser dethär kommer kanske bli sura och tycka att jag är dum och har fel. Men alltså dethär är INTE kritik mot dom. Jag VET att alla säkert gör sitt bästa!
Men tillexempel mamma och pappa. Så jag VET att det är pågrund av MIG som jag inte kan bo hemma. JAG är för jobbig JAG gör för dåliga saker JAG är farlig för migsjälv. Jag VET det men även fast det är mitteget fel så ÄR ju inte dom där förmig på det sättet. Och dom har inte varit det på flera år. JA jag vet att dom nog älskar mig men dom ÄR ändå inte här. Och dom KAN INTE hjälpa mig även fast dom nog vill.
Och samma med vänner så jag har egentligen kanske två vänner irl och några online. Och dom irl så denena är vuxen och hon är nog egentligen bara som en vän för MIG men inte tvärtom. Så det räknas egentligen inte. Och denandra bör här på hvb. Och hon ÄR jätte snäll och gullig och en jätte bra vän men jag kan ju inte prata om allt jobbigt med henne så hon kan inte vara ett stöd på det sättet. Utan hon har ju jätte mycket egna problem så jag kan liksom inte komma med mina problem och jobbiga känslor till henne. Och jag vill SÅKLART inte trigga henne!
Och mina online vänner så det är samma sak att jag VET att dom säkert gör sitt bästa! Men dom har ju fullt med sina saker med så jag VET att jag är jobbig för dom. För att dom måste ta tid för att skriva till mig fast dom har så mycket redan ändå. Och jag känner mig ändå så jävla ensam och det blir miss förstånd och massa sånt så jag FATTAR att jag ÄR jobbig för dom. Och jag märker att dom tycker det ibland ÄNDÅ så vill dom ändå ha kontakt med mig. Så jag vet att dom gör så mycket dom kan men det är samma som med mamma och pappa att det är ju MITT fel att det bara inte funkar ÄNDÅ.
Och ja mina hundar
Man ska inte tänka såhär heller. Men jag VILL vara hos Bella i himlen. Jag vill inte svika M eller min valp men jag vill vara hos henne. Och M mår bättre nu ÄNDÅ så kan jag bara tänka att han inte kommer leva så länge till. Jag hade iprincip panik för att jag var nästan säker att han skulle dö NU eller på Bellas års dag. Och jag är jätte tack sam att han mår bättre SÅKLART men det är som att min hjärna var in ställd på att han skulle dö så jag kan inte slappna av i att han lever nu liksom. Utan jag kan ändå vara tänka att han kommer dö och då känner jag mig HEMSK för det också. Och att jag inte kan VILJA finnas för min valp ens Jag fattar inte vad det är för fel i mitt huvud.
Och en annan sak som jag känner fel är att jag har INGEN. Men så får man ju inte känna SPECIELLT inte för att det är elakt mot andra.
Och alltså JA jag VET att jag har mamma och pappa och personalen och min pojkvän och några vänner. Och dom som ser dethär kommer kanske bli sura och tycka att jag är dum och har fel. Men alltså dethär är INTE kritik mot dom. Jag VET att alla säkert gör sitt bästa!
Men tillexempel mamma och pappa. Så jag VET att det är pågrund av MIG som jag inte kan bo hemma. JAG är för jobbig JAG gör för dåliga saker JAG är farlig för migsjälv. Jag VET det men även fast det är mitteget fel så ÄR ju inte dom där förmig på det sättet. Och dom har inte varit det på flera år. JA jag vet att dom nog älskar mig men dom ÄR ändå inte här. Och dom KAN INTE hjälpa mig även fast dom nog vill.
Och samma med vänner så jag har egentligen kanske två vänner irl och några online. Och dom irl så denena är vuxen och hon är nog egentligen bara som en vän för MIG men inte tvärtom. Så det räknas egentligen inte. Och denandra bör här på hvb. Och hon ÄR jätte snäll och gullig och en jätte bra vän men jag kan ju inte prata om allt jobbigt med henne så hon kan inte vara ett stöd på det sättet. Utan hon har ju jätte mycket egna problem så jag kan liksom inte komma med mina problem och jobbiga känslor till henne. Och jag vill SÅKLART inte trigga henne!
Och mina online vänner så det är samma sak att jag VET att dom säkert gör sitt bästa! Men dom har ju fullt med sina saker med så jag VET att jag är jobbig för dom. För att dom måste ta tid för att skriva till mig fast dom har så mycket redan ändå. Och jag känner mig ändå så jävla ensam och det blir miss förstånd och massa sånt så jag FATTAR att jag ÄR jobbig för dom. Och jag märker att dom tycker det ibland ÄNDÅ så vill dom ändå ha kontakt med mig. Så jag vet att dom gör så mycket dom kan men det är samma som med mamma och pappa att det är ju MITT fel att det bara inte funkar ÄNDÅ.
Och ja mina hundar
Man ska inte tänka såhär heller. Men jag VILL vara hos Bella i himlen. Jag vill inte svika M eller min valp men jag vill vara hos henne. Och M mår bättre nu ÄNDÅ så kan jag bara tänka att han inte kommer leva så länge till. Jag hade iprincip panik för att jag var nästan säker att han skulle dö NU eller på Bellas års dag. Och jag är jätte tack sam att han mår bättre SÅKLART men det är som att min hjärna var in ställd på att han skulle dö så jag kan inte slappna av i att han lever nu liksom. Utan jag kan ändå vara tänka att han kommer dö och då känner jag mig HEMSK för det också. Och att jag inte kan VILJA finnas för min valp ens Jag fattar inte vad det är för fel i mitt huvud.
Förhoppningsvis inte alla vänner heller. Men ibland kan man behöva en paus från varandra när det blir missförstånd 
