M
midnight Rags
Sv: Så jobbigt!
Usch vad jobbigt det måste ha varit för dig! "styrkekramar"
Samma som med mig så vet jag att han är en fara för både mig och andra som ibland rider honom. Jag vill inte ha farliga hästar i mitt stall. Nu på senaste har han även blivit mycket elak mot sin kompis i hagen. Jag känner nog med mig att det bästa är å ta bort honom, men hur i hela världen ska jag orka fatta det beslutet?
Jag förstår dig verkligen, har varit med om ngt liknande. Hade ett ponnysto (egen uppfödning) som var knepig redan från födseln. Vi gav henne några år och fick henne iaf hanterbar. Att rida in gick jättebra bortsett från att det inte ens med lugnande gick att få på henne bett, men vi använde hackamore. Hon blinkade knappt när vi satt upp på henne första gången och hon var så tillgiven och go jämt, en riktig kelgris. Men när vi började rida lite mer och krävde mer så slog det fullkomligt slint, hon gick runt med både mig och min far en gång.
Sista utvägen blev att vi lämnade bort henne till ett par som tog sig an "problemhästar" men hon klarade inte av att byta miljö! Hälsade på efter ngn vecka och då sprang hon bara runt runt och klarade inte ens av att bli borstad. Tillslut beslutade vi att ta bort henne. Jag var bara 13-14 år vid den tiden och tog det mycket hårt. Jag grät i flera veckor, blödde litervis med näsblod och gick ner ett par kilo.
Flera gånger har jag tänkt "Om inte..." men hon var en fara för sig och för oss och vi ville absolut inte skicka henne vidare. Det var en fruktansvärd tid, men jag intalar mig själv nästan varje dag att det var bäst så.
Usch vad jobbigt det måste ha varit för dig! "styrkekramar"
Samma som med mig så vet jag att han är en fara för både mig och andra som ibland rider honom. Jag vill inte ha farliga hästar i mitt stall. Nu på senaste har han även blivit mycket elak mot sin kompis i hagen. Jag känner nog med mig att det bästa är å ta bort honom, men hur i hela världen ska jag orka fatta det beslutet?