Sv: Rottis som inte vet att jag är "ledaren"
Hejsan,
Nu har inte jag läst det sista inläggen och jag vet att det var två dagar sedan första inlägget las in, men jag hoppas att ngn läser iaf.
Jag har två rottisar, en hane och en tik som vi tränar och tävlar med och har som sällskapshundar. Mitt intresse för deras "språk" går alrig att tillfredställa och man lär sig alltid ngt nytt.
Dock tycker jag att det finns vissa grundstenar man ska tänka på när det kommer till lydnaden hemma och i samhället.
1. Du kan först kräva något av din hund när den VET vad momentet innebär, är det ngt som den inte förstår får man backa ett par steg och börja om. Detta kan även gälla vanliga komandon som hunden egentligen vet men tappat "respekten" för, börja om med små steg för att få upp motivationen.
2. Ska du korrigera din hund, gör det i RÄTT sekund. Själv tar jag tag i mina hundar utan att vara rädd för att bli biten eller att det ska göra ont på dem, de är ju trots allt väldigt tåliga (åtminstone mina). Men att regelrätt slå dem gör jag aldrig.
2. Du ska alltid vara ledaren, detta betyder inte att du ska utöva en maktrelation med din hund utan kan på andra bra sätt markera. Gå ut först genom dörren, hunden får inte mat förräns du säger varsågod, visar bestämt när det är ok att vara i soffan eller ej osv.
3. Att hunden får stimulans är ju och a och o, men så länge man inte tävlar räcker det med en kvart lydnad om dagen, lite spår ngn gång i veckan och stoj och lek om hunden inte blir stressad av det.
Nu till mina konkreta tips
Har du en rottis som börjar försöka ta över kan du på enkla sätt avvärja detta.
1. Hunden FÅR INTE vara i sängen längre om den inte kan bete sig bra. Ta bort små privilegier och begränsa hundens förmåner. (När problemet är löst, kan du sedan suggsesivt ta tillbaka dessa i den mån det fungerar.)
2. Gå ut med hunden själv oftare (låt den andra vara hemma) och tänk igenom din promenad innan ni lämnar huset. Ha med dig leksak och godis. INNAN hinden börjar (man kan ju oftast se när det är dags för bus eller dumheter), distraherar du hunden med det du tagit med dig. Om hunden ändå hinner börja måste du se till HUR den gör. Nafsar den hysteriskt för att få igång dig är kanske inte en kamp det bästa, hunden har ju då vunnit när du går i gång med både kropp och röst. Ta i stället tag i halsbandet och håll ner hunden TRYCK INTE ner den, utan håll bara lugnt och bestämt. Du kan då reglera vart du håller och hunden har svårt att komma åt med sina gaddar. Var lugn sansad, prata mjut och så fort hunden lugnar sig, lägger bak öronen och slappnar av, ger du massa beröm, godis men det fortfarande LUGNT, stressa inte upp hunden genom Tjo och Tjim utan gör en övning du vet hunden är bra på och beröm även när den klarar det.
Är hunden regelrätt "arg" på dig, får du helt enkelt ta tag i halsbandet och ta hem hunden, visa att det inte är okej genom att bara bestämt gå hem, nonchalera och bry dig inte om hunden. Nu är ju detta svårt när man blir biten, men som det låter på dig är det inte köttsår du får efteråt.
Vissa dumma beteenden räcker med att ignorerar, men i detta fall tror jag att både du och hunden kan få riktlinjerna tillbaka.
MAn måste backa ett par steg då och då för att komma igång igen.
Vad gäller att bita sin hund i nosen kan jag TILL VISS DEL förstå tanken bakom, och det var ju jättebra att det funkade. Dock om du tycker detta är ett bra sätt, bit heller någon annanstans. Nonsen är JÄTTEKÄNSLIG och även om man inte biter hårt så känns tänderna som nålar mot deras KÄNSLIGATE organ. De använder nosen till allt och den är utformat som hundens FRÄMSTA hjälpmedel. Tänk dig om ngn skulle bita tag i ditt öga, du dör inte av det, du blir antagligen inte blind, men du får JÄTTEONT! KAnske du heller hade velat blivit biten i kinden istället.
Japp, detta blev långt, jag kan inte låta bli
, det viktigaste är att vi lär oss LÄSA VÅRA HUNDAR och ger dem en klar och tydlig men också mysig och trevlig plats i flocken.