Rör inte min språkokunskap!

[Sleepy]

Att ha kunskap i hur man uttrycker sig, stavar och skriver redan från grundskolan är en verklig skattkista

Så sant.

Även om det kan diskuteras hur det ska diskuteras så är det viktigt att det diskuteras, detta språkliga missbruk. Att ett språk utvecklas är en sak, men vi kan inte låta det förfalla. Vi kan inte bara blunda för alla stavfel och särskrivningar och andra tokigheter. Att uppmärksamma det och belysa det är nödvändigt.

Jag har surfat runt på hunduppfödares hemsidor senaste tiden och det är ren tragik. Det som ska vara verksamhetens fönster mot omvärlden är en rörig soppa av stavfel, knackig svengelska och blinkande stjärnor. Jag förstår att man kanske har sin kunskap inom andra områden, men varför tar man inte hjälp? Gah.

 

[mandalaki]

Så sant.

Även om det kan diskuteras hur det ska diskuteras så är det viktigt att det diskuteras, detta språkliga missbruk. Att ett språk utvecklas är en sak, men vi kan inte låta det förfalla. Vi kan inte bara blunda för alla stavfel och särskrivningar och andra tokigheter. Att uppmärksamma det och belysa det är nödvändigt.

Jag har surfat runt på hunduppfödares hemsidor senaste tiden och det är ren tragik. Det som ska vara verksamhetens fönster mot omvärlden är en rörig soppa av stavfel, knackig svengelska och blinkande stjärnor. Jag förstår att man kanske har sin kunskap inom andra områden, men varför tar man inte hjälp? Gah.

Att uppmärksamma och belysa företeelser är bra. Att skratta åt någons skrivfel direkt till vederbörande är visserligen att uppmärksamma, men knappast att belysa.

 

[Blandrastik]

Dina jobbalternativ? Jag frågade om du inte tagit till dig alls av vad som skrivits av alla som tycker att du trampade fel med din kommentar. Vi är ju rätt många.

Men visst, eftersom du säger att du inte har det så framstår det som än tydligare att det enda du ville höra här var att folk i fb-gruppen var lättkränkta och dumma.

Nej, jag undrade varför folk var så känsliga över just kommentarer om felskrivning. Nu har jag även reflekterat över att många svar på Buke lätt går över i nån sorts lynchstämningsmentalitet. Nu har jag tagit upp frågan i ett språkforum, där övervägande delen anser att just särskrivning mest är slarv. Där antalet som tycker jag gjorde fel är övervägande få.

 

[mandalaki]

Nej, jag undrade varför folk var så känsliga över just kommentarer om felskrivning. Nu har jag även reflekterat över att många svar på Buke lätt går över i nån sorts lynchstämningsmentalitet. Nu har jag tagit upp frågan i ett språkforum, där övervägande delen anser att just särskrivning mest är slarv. Där antalet som tycker jag gjorde fel är övervägande få.

Ja, så kan man ju också göra. Alltså gå vidare tills man får medhåll.

 

[mandalaki]

Du avslutade din trådstart så här:

Man kan undra varför just detta är så känsligt? Varför vissa saker, som jag inte fattar, verkligen upprör, medan viktiga saker bara passerar.
Tankar om detta?

Du ville ha tankar om något som du inte fattade. Sa du. Men du har fått en massa tankar och tillbakavisat allt som inte håller med dig, du kallar det till och med lynchstämning. Jag undrar vem som är mest kränkt, faktiskt.

 

[karamelldrottningen]

Nej, jag undrade varför folk var så känsliga över just kommentarer om felskrivning. Nu har jag även reflekterat över att många svar på Buke lätt går över i nån sorts lynchstämningsmentalitet. Nu har jag tagit upp frågan i ett språkforum, där övervägande delen anser att just särskrivning mest är slarv. Där antalet som tycker jag gjorde fel är övervägande få.

Jag skulle inte vilja säga att du gjorde vare sig rätt eller fel.
Hade du kännt personen sedan innan och ni viste er schargong då vore det ju inga konstigheter. Hon, eller han skulle veta att personen som skrev (alltså du) inte menade något illa utan tyckte helt enkelt att en gravid klänning var kul och du kommenterade det.

Men svårare blir det helt klart då du kommenterade en annons. Hade du varit intresserad av klänningen och skrivit om det och sen kanske avslutat med "gravida klänningar kan man inte få för många av" smiley.

Då tror jag ingen hade reagerat men poängen hade med största sannorlikhet gått fram ändå.

Nu skrev du "dagens garv" och inget mer va? Sen svarade andra och inte annonsören på din kommentar. Smidigaste hade väl då varit att rent sakligt skriva "jag ber om ursäkt att min kommentar uppfattades så negativ och det var inte alls min avsikt att förolämpa annonsören. Jag lämnar härmed kommentarsfältet och hoppas ni kan godta min ursäkt. Mvh blandras"

Ja eller nått åt det hållet

Edit:
Varför du fått andra svar på ett stavningsforum kanske har att göra med att folk där är mer medvetna om stavning och ser felen snabbare? Och då tycker att andra som inte gör det är lata osv?

 

[Lena Furberg]

För att inte tala om vilken chock det blir om man läser vidare. Några på min utbildning var väldigt upprörda efter vi fått göra en inlämningsuppgift och de fick nedslag på texten, inte innehållet.

Det är synd att böcker försvinner mer och mer och att nästan ingen skriver för hand längre, att läsa och skriva text gör att man lär sig både hur det ska se ut, hur det låter och vilken ordföljd som är rätt.

Ja, gymnasiet (som är aktuellt för vår del) kom som en chock efter 9 år av slapphet och nästan total kravlöshet i grundskolan. En av mitt barns klasskompisar var i Almedalen nyss och pratade om just detta - han gick ut grundskolan utan godkända betyg och menade att de åren var helt bortslösade. Ingen ställde krav, han "satt i 3 år och kollade på film". Nu går han gymnasiet men har måst läsa in allt det som fattades.

Gymnasiet är stentufft. Jag begriper knappt hur de, som har dåliga kunskaper i hur man skriver någorlunda korrekt svenska, överhuvudtaget ska ta sig igenom de 3 åren med godkända betyg nonstop. Det är inlämningar och skriftliga redovisningar varje vecka och bedömningen är stenhård från årskurs 1. Det är tufft även för de som har en bra språklig grund att stå på. För de andra måste det vara otroligt svårt.

Lite tror jag man kan skylla dagens särskrivningar, de/dem-felaktigheter och dåligt språk i allmänhet, på grundskolan. Inte så lite, faktiskt, om jag tänker ett varv till.

 

[Myrten]

Nej, jag undrade varför folk var så känsliga över just kommentarer om felskrivning. Nu har jag även reflekterat över att många svar på Buke lätt går över i nån sorts lynchstämningsmentalitet. Nu har jag tagit upp frågan i ett språkforum, där övervägande delen anser att just särskrivning mest är slarv. Där antalet som tycker jag gjorde fel är övervägande få.

Men det kan väl ändå inte vara svårt att förstå att människor kan ta illa upp om någon helt främmande kommenterar vad än det är på ett nedlåtande sätt? Att skriva som du gjorde till någon du inte känner och vars bakgrund du inte känner till uppfattas som otrevligt av många, det har inget med känslighet att göra.

Om jag hade skrivit mamma klänning istället för mammaklänning (för "gravidklänning" finns inte i min vokabulär) och någon jag känner svarat som du gjorde hade jag skrattat, för då hade det funnits en underförstådd dimension eftersom jag ofta brukar sucka över särskrivningar. Men om någon okänd gjort det hade även jag kunnat bli förbannad. Det har inte att göra med några skrivsvårigheter, men det vet ju inte den som inte känner mig.

Det är väl onödigt att skriva saker som nedvärderar andra människors språkanvändning bara för att... ja varför?

 

[karamelldrottningen]

Ja, gymnasiet (som är aktuellt för vår del) kom som en chock efter 9 år av slapphet och nästan total kravlöshet i grundskolan. En av mitt barns klasskompisar var i Almedalen nyss och pratade om just detta - han gick ut grundskolan utan godkända betyg och menade att de åren var helt bortslösade. Ingen ställde krav, han "satt i 3 år och kollade på film". Nu går han gymnasiet men har måst läsa in allt det som fattades.

Gymnasiet är stentufft. Jag begriper knappt hur de, som har dåliga kunskaper i hur man skriver någorlunda korrekt svenska, överhuvudtaget ska ta sig igenom de 3 åren med godkända betyg nonstop. Det är inlämningar och skriftliga redovisningar varje vecka och bedömningen är stenhård från årskurs 1. Det är tufft även för de som har en bra språklig grund att stå på. För de andra måste det vara otroligt svårt.

Lite tror jag man kan skylla dagens särskrivningar, de/dem-felaktigheter och dåligt språk i allmänhet, på grundskolan. Inte så lite, faktiskt, om jag tänker ett varv till.

Men har det inte blivit bättre? Eller är det olika från skola till skola? Nu betygs barnen tidigare men skrivning finns inte med eller?

 

[Lena Furberg]

Men har det inte blivit bättre? Eller är det olika från skola till skola? Nu betygs barnen tidigare men skrivning finns inte med eller?

Jag vet inte, jag har "bara" ett barn så jag har inte riktigt koll på grundskolan längre..... Jag tror absolut att det skiljer sig från skola till skola och har man otur kan grundskolan bli en smärre katastrof.....

 

[Anders]

Det är inlämningar och skriftliga redovisningar varje vecka och bedömningen är stenhård från årskurs 1. Det är tufft även för de som har en bra språklig grund att stå på. För de andra måste det vara otroligt svårt.

Håller med, en del linjer på gymnasiet är riktigt tuffa, helt överdrivna enligt min mening. En tröst är att det blir mycket lättare (och oändligt roligare) på universitetet och att betygen och kunskaperna från gymnasiet inte spelar någon större roll för att få bra betyg på universitetet.

 

[Kiwifrukt]

Jag är språkpolis, men jag kan tänka mig att den "dåliga" stämningen kom sig av att du kommenterade språkfelet hos en för dig okänd person på en annonssida. Om det hade varit en kompis som svarat tillbaka snabbt så hade nog inte folk anklagat så mycket. Jag retar ihjäl mig på dagens internet/mobilskadade generation som inte kan uttrycka sig på ett vettigt sätt (är man född -00 är man trots allt sjutton år gammal, man kan förvänta sig att en sjuttonåring ska kunna uttrycka sig någorlunda vettigt i seriösa sammanhang!), och vuxna människor som skriver som krattor ger mig obehagsrysningar.

Vad man kommenterar på en kompis Facebooksida är väl lite skitsamma, men exempelvis annonser och sånt där man ändå ska verka seriös, varför inte dubbelkolla innan man postar? Om man vet att enda risken för fel är förbannade autocorrect, läs igenom texten innan du postar. Vet du att du har problem med stavningen, be någon om hjälp. När jag letade häst valde jag exempelvis bort annonser där det kändes som att ett barn hade skrivit texten, hemskt men sant.

En kollega (som egentligen inte har några problem med att stava/uttrycka sig) stavar fel med flit ibland bara för att reta mig, när hen vet att jag tycker det är så hemskt. Men det är ju jargong. Hade hen verkligen haft problem med språket av olika anledningar hade jag så klart inte retat mig lika mycket/sagt något.

 

[Lena Furberg]

Håller med, en del linjer på gymnasiet är riktigt tuffa, helt överdrivna enligt min mening. En tröst är att det blir mycket lättare (och oändligt roligare) på universitetet och att betygen och kunskaperna från gymnasiet inte spelar någon större roll för att få bra betyg på universitetet.

Det låter bra!!

Men enligt senaste siffrorna är det bara 2 av 3 som går ut gymnasiet med slutbetyg. 1 av 3 är icke godkända och måste läsa in det som de fått F i, efteråt, för att ens komma in på något universitet. Och slutbetygen läggs i alla tre årskurserna, en annan nyhet för elever från grundskolan. I grundskolan räcker det med slutbetyger från 9:an. På gymnasiet måste de ha godkänt i samtliga ämnen i alla tre årskurserna. Så det gäller att ligga i från dag ett.

 

[AnnDerry]

Nej, jag undrade varför folk var så känsliga över just kommentarer om felskrivning. Nu har jag även reflekterat över att många svar på Buke lätt går över i nån sorts lynchstämningsmentalitet. Nu har jag tagit upp frågan i ett språkforum, där övervägande delen anser att just särskrivning mest är slarv. Där antalet som tycker jag gjorde fel är övervägande få.

Att skrivfel anses bero på lathet på ett språkforum är väl ungefär detsamma som att fetma anses bero på lathet på vissa träningsforum. Det betyder ju inte att det är så, eller att majoriteten av människor håller med.

Jag förstår inte varför du tycker att det ska vara acceptabelt att göra sig rolig på andras bekostnad?

 

[Sleepy]

Att uppmärksamma och belysa företeelser är bra. Att skratta åt någons skrivfel direkt till vederbörande är visserligen att uppmärksamma, men knappast att belysa.

Det håller jag med dig om, när det gäller någon man inte känner.

 

[AnnDerry]

Ja, gymnasiet (som är aktuellt för vår del) kom som en chock efter 9 år av slapphet och nästan total kravlöshet i grundskolan. En av mitt barns klasskompisar var i Almedalen nyss och pratade om just detta - han gick ut grundskolan utan godkända betyg och menade att de åren var helt bortslösade. Ingen ställde krav, han "satt i 3 år och kollade på film". Nu går han gymnasiet men har måst läsa in allt det som fattades.

Gymnasiet är stentufft. Jag begriper knappt hur de, som har dåliga kunskaper i hur man skriver någorlunda korrekt svenska, överhuvudtaget ska ta sig igenom de 3 åren med godkända betyg nonstop. Det är inlämningar och skriftliga redovisningar varje vecka och bedömningen är stenhård från årskurs 1. Det är tufft även för de som har en bra språklig grund att stå på. För de andra måste det vara otroligt svårt.

Lite tror jag man kan skylla dagens särskrivningar, de/dem-felaktigheter och dåligt språk i allmänhet, på grundskolan. Inte så lite, faktiskt, om jag tänker ett varv till.

+ @Anders

Hur kan gymnasiet anses som tufft när det råder betygsinflation och elever får bättre betyg än de förtjänar?
Eller tänker ni att det är tufft på grund av att de är dåligt förberedda från grundskolan?
Kollar man på läroplanen är ju kraven inte särskilt tuffa, snarare lagom i mina ögon?

 

[Anders]

+ @Anders

Hur kan gymnasiet anses som tufft när det råder betygsinflation och elever får bättre betyg än de förtjänar?
Eller tänker ni att det är tufft på grund av att de är dåligt förberedda från grundskolan?
Kollar man på läroplanen är ju kraven inte särskilt tuffa, snarare lagom i mina ögon?

På en del linjer, eller program som det numera heter, som det naturvetenskapliga är det många ämnen som läses samtidigt med läxor, läxförhör och prov så att i princip varje vecka är det minst ett, ofta två prov plus ett antal läxförhör som kan vara skriftliga och dessutom är konkurrensen inom klassen ofta ganska stor där många satsar på höga betyg för att komma in på universitetet. Lägger man sen till långa skoldagar där man åker buss till skolan blir arbetsbelastningen helt orimlig och det ger ingen bra inlärning. Jag lade ned ungefär en fjärdedel så mycket tid när jag läste på universitetet som jag gjorde på gymnasiet men fick ändå betydligt bättre betyg.

 

[Anders]

Det låter bra!!

Men enligt senaste siffrorna är det bara 2 av 3 som går ut gymnasiet med slutbetyg. 1 av 3 är icke godkända och måste läsa in det som de fått F i, efteråt, för att ens komma in på något universitet. Och slutbetygen läggs i alla tre årskurserna, en annan nyhet för elever från grundskolan. I grundskolan räcker det med slutbetyger från 9:an. På gymnasiet måste de ha godkänt i samtliga ämnen i alla tre årskurserna. Så det gäller att ligga i från dag ett.

Det har du helt rätt i, man söker in på betygen från gymnasiet så ur den aspekten har gymnasiebetygen stor betydelse.

 

[AnnDerry]

På en del linjer, eller program som det numera heter, som det naturvetenskapliga är det många ämnen som läses samtidigt med läxor, läxförhör, prov så att i princip varje vecka är det minst ett, ofta två prov plus ett antal läxförhör som kan vara skriftliga och dessutom är konkurrensen inom klassen ofta ganska stor där många satsar på höga betyg för att komma in på universitetet. Lägger man sen till långa skoldagar där man åker buss till skolan blir arbetsbelastningen helt orimlig och det ger ingen bra inlärning. Jag lade ned ungefär en fjärdedel så mycket tid när jag läste på universitetet som jag gjorde på gymnasiet men fick ändå betydligt bättre betyg.

Konkurrensen inom klassen ska ju inte spela någon roll, det är ju individuell betygssättning?
Betygsinflation innebär ju att elever får högre betyg än deras arbete förtjänat, och eftersom inte kraven/läromålen ökat drastiskt så borde det ju innebära att det är lättare att få högre betyg?

På en bra högskola/universitet ska en genomsnittsstudent vara sysselsatt 40h/vecka för att kunna ta till sig allt material (sen är det tyvärr utbildningar som inte levererar). Jag kanske misslyckas med att googla, men gymnasiet verkar ha undervisning ca 20h/vecka plus läxor (på teoretisk linje). Det blir ju max 30h/vecka.

 

[Anders]

Konkurrensen inom klassen ska ju inte spela någon roll, det är ju individuell betygssättning?
Betygsinflation innebär ju att elever får högre betyg än deras arbete förtjänat, och eftersom inte kraven/läromålen ökat drastiskt så borde det ju innebära att det är lättare att få högre betyg?

På en bra högskola/universitet ska en genomsnittsstudent vara sysselsatt 40h/vecka för att kunna ta till sig allt material (sen är det tyvärr utbildningar som inte levererar). Jag kanske misslyckas med att googla, men gymnasiet verkar ha undervisning ca 20h/vecka plus läxor (på teoretisk linje). Det blir ju max 30h/vecka.

Betygsinflationen är lika för (nästan) alla så intagningspoängen till populära universitetsutbildningar höjs i motsvarande grad.

20 timmar per vecka ger endast fyra timmar per dag, det kan väl inte stämma?