Reflektioner över en avslutad (?) relation

Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Ja det såg jag, men jag förstod inte riktigt varför? :)
Jag håller med om "mig" och "jag", så är det ju ofta. Men jag förstod inte tillägget av "men det är inte jag".
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Ett annat sätt att säga samma sak:
"Skönt att du tar ansvar för vår sexuella relation, så slipper jag ta det ansvaret. Även om du inte vill ha sex ("Du är speciell"), så vill jag ha sex ("men jag är inte speciell")"
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

aha!
Ja fast det är ju verkligen att sitta och försöka gissa sig fram till vad han kanske kan ha menat ;) Jag vet att han ville ha sex, jag ville också ha sex. Det var bara andra saker som betydde mer för mig och det förklarade jag mycket tidigt i vår relation.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Har du någonsin funderat över skillnaden mellan mäns och kvinnors sätt att kommunicera? Om så, har du provat att själv tillämpa det andra könets kommunikationssätt och studerat omgivningens reaktioner? Det är intressant.
Nej, jag tänker inte så och funkar inte så. Jag sitter inte och analyserar och "testar" och har mig. Dessutom så dejtar jag aldrig typiska män-män så dem jag dejtar kommunicerar väl som jag gör, och som mina vänner gör. Jag dejtar inte marsianer som jag har svårt att förstå utan män jag tycker är trevliga och känner att jag har något gemensamt med.

Jag har lyckats dejta x antal män och är i en jättefin relation (och var i en väldigt lång och fin sådan tidigare). Uppenbart kan man få det att funka utan att analysera sönder allt.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Javisst är det att gissa! Och om du inte vill/kan fråga honom, så är det ingen mening med att grubbla :D Ta en promenad runt kvarteret och kolla om det finns något annat att vila ögonen på! ;)
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Ett annat sätt att säga samma sak:
"Skönt att du tar ansvar för vår sexuella relation, så slipper jag ta det ansvaret. Även om du inte vill ha sex ("Du är speciell"), så vill jag ha sex ("men jag är inte speciell")"
Men sådär kan man ju inte hålla på? Vem i hela friden orkar sitta och fundera över om han hade några dubbla meningar och andra åsikter än de han faktiskt uttryckte?

Vem har ens tid att dejta om man ska sitta och hålla på sådär? Och vem orkar?

Jag skulle för övrigt aldrig någonsin dejta någon som på fullaste allvar förutsätter att jag menar något annat än det jag säger hela tiden.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Vilket skönt liv! Aldrig reflektera eller analysera! Och du är bra duktig som lyckats skaffa dig en relation! ;)
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Nej men vad tramsig du är, givetvis analysera och reflekterar jag över saker. Men knappast att jag skulle sitta och se på en potentiell partner som nån form av kod som jag ska knäcka, som jag ska förstå fastän det är så svårt och vi kommunicerar så olika.

För mig är det helt främmande att ens tänka i banorna "hur kommunicerar män" när jag dejtar. Antingen förstår vi varandra hyfsat väl eller så får det vara.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Fast det är vedertaget att det finns könsskillnader i hur vi kommunicerar.
Ett klassiskt exempel:
En man och en kvinna är på bilresa. Mannen kör. (Naturligtvis, ska det vara könsstereotypt, så ska det :) ) När de åkt ett antal timmar säger kvinnan: "Åh, vilken vackert belägen rastplats!" Mannen tittar och håller med. Kvinnan surnar till. Hon ville ju att de skulle stanna till och fika vid den där vackert belägna rastplatsen... Men, det uppfattade inte mannen, hon nämnde inte ett ord om att hon ville stanna, eller var fikasugen! För att mannen ska förstå hennes önskan bör hon vara mer konkret och säga nåt i stil med: "Åh, vilken vackert belägen rastplats! Kan vi inte stanna här och fika?"

Män är ofta mer konkreta i sina uttalanden, pratar med kortare meningar och avslutar oftast sina anföranden. Kvinnor låter sig oftare bli avbrutna i sina anföranden, avslutar inte alltid sina meningar och är mer benägna att ge samtalsunderstöd åt sin samtalspartner.

Om du inte är medveten om skillnaderna är det lätt att missförstånd uppstår.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Okej, då kan vi säga såhär: jag skulle aldrig ens dejta någon som kommunicerade som mannen i exemplet. Min sambo skulle i tio fall av tio säga "åh, vill du stanna?", även om jag gissar på att jag skulle säga "åh vilken fin rastplats! vill du stanna?".

Det där exemplet och sätta att tänka på är så långt ifrån mig och min vardag och jag blir alltid förvånad när unga tjejer som i övrigt är moderna sitter och tänker i de där banorna. Jag menar, titta på dig bara, i TS återgivning av vad killen sa så sitter du och hittar flera potentiella dubbla meningar som han kan mena. Sitter du alltså och funderar så när du dejtar? Hur orkar du? Hur skulle det kännas för dig om den du dejtade aldrig lyssnade på vad du faktiskt sa utan konstant hänvisade till att "kvinnor tänker si eller så så därför tror jag att du menar såhär istället"?

Jag skulle aldrig ställa upp på den där skiten. Varför ska jag sitta och gissa när det är HAN som har problem med att kommunicera? Varför skulle jag vilja dejta nån som inte kan kommunicera ordentligt? Och nej - alla män är inte så som du säger.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Så aggressiv du blev!

Eftersom mitt jobb bygger på kommunikation med andra människor är jag medveten om skillnaderna som finns, även mellan individer av samma kön. Jag antar att du "lärt" din sambo att tolka dina implicita önskningar. Det kan man också göra, genom att få någon att uppmärksamma ditt sätt att kommunicera. Precis som du använder ett mer explicit språk, troligtvis eftersom du upptäckt att det fungerar.

Nej, jag sitter inte och funderar när jag dejtar. Jag försöker hela tiden använda mig av ett klart och explicit språkbruk i varje kommunikationssituation, oavsett vilket kön personen jag kommunicerar med har.
 
Senast ändrad:
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Håller helt med i allt du skriver. Tjenixens trådar tenderar att hamna i dessa diskussioner, hur mycket man egentligen ska övertolka vad andra säger/menar när de säger något.

Om någon säger att det är en vacker rastplats, så tar jag det inte som en fråga. Jag tar det som ett påstående: han/hon tycker rastplatsen är vacker. Att tolka det ytterligare känns ju bara så fel.

Som tjej är jag innerligt trött på de där oändliga diskussionerna i stil med "han är egentligen tokig i dig, men han ringer inte för att...." (vilket ofta går ut på att "han vet att du är för bra för honom"/"han tycker du är för snygg för honom"/"han har säkert problem med sitt ex/jobbet/mamma/hunden" när det egentligen är samma gamla vanliga historia - he's not that into you).

Om han säger eller låter bli att säga något, utgår jag från att det är för att han menar det han säger, alt inte har något att säga i saken. Vilket i sin tur också talar sitt tydliga språk. Det säger mig att om han inte kan prata om det så har vi inte mycket mer att säga varandra.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Alla män har inte Aspergers, även om det är vanligare bland män än bland kvinnor. De flesta människor har en god känsla för situationer och vad andra människor avser med sin kommunikation, framförallt lär man sig att läsa av de personer som finns i ens närhet. För mig är det lite av poängen med nära relationer, att man uppskattar och trivs i varandras sällskap och den närhet man får med en fördjupad kunskap om den andres behov, sätt att kommunicera och andra saker. Om det liksom inte blir djupare och bättre för varje år tillsammans - verkar det lite bortkastat.

Sen försämras inte saker av att man är tydlig ändå. Om kvinnan och mannen i exemplet precis innan hade diskuterat hur bråttom de har till aktiviteten de ska till, verkar det inaktuellt att stanna även om rastplatsen ligger bra till och är vacker. Om de däremot pratat om att ta en paus, högst naturligt att stanna.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Exakt.

:)


Och VILKA JÄVLA KVINNOR säger så som i exemplet? Varför i hela världen skulle man säga en sak men mena en annan?
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Kul att någon äntligen tog upp något annat än verbal kommunikation! :)
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Tyvärr har jag faktiskt den (möjligen förutfattade) uppfattningen att många kvinnor gör precis så, och sedan låter det bli partnerns ansvar att denne inte fattade. "Han förstår mig inte".

Jag har säkert varit i träsket, under högstadiet var det ju inte helt lätt att bena ut vem man egentligen ville vara. Men det blev faktiskt lättare när jag upptäckte att jag inte behöver tolka och omtolka allt, utan bara lyssna och sedan möjligen kontrollera att jag uppfattat allt rätt (ja, som på jobbet, fast kanske i lite annan form).

Det går ju - precis som på jobbet - att säga "ja, du får ursäkta mig men jag vill vara helt säker på att det verkligen var här du ville stanna/den restaurangen du menade/söndag du ville stanna över natten. Det är så dumt att det blir missförstånd". Hittills har väl ett par olika tittat på mig som jag var från... Venus... men det skiter jag i. Jag vill vara tydlig och uppfattas som tydlig och noggrann.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Om han säger eller låter bli att säga något, utgår jag från att det är för att han menar det han säger, alt inte har något att säga i saken. Vilket i sin tur också talar sitt tydliga språk. Det säger mig att om han inte kan prata om det så har vi inte mycket mer att säga varandra.

Precis det har jag utgått ifrån för att fatta mitt beslut. Har jag respekt för någon måste jag också kunna respektera att de är de som lever sina liv och fattar sina egna beslut bäst. Det är sedan upp till mig hur jag vill förhålla mig till det.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Män är ofta mer konkreta i sina uttalanden, pratar med kortare meningar och avslutar oftast sina anföranden. Kvinnor låter sig oftare bli avbrutna i sina anföranden, avslutar inte alltid sina meningar och är mer benägna att ge samtalsunderstöd åt sin samtalspartner.

Om du inte är medveten om skillnaderna är det lätt att missförstånd uppstår.
Fast om du nu tänker dig att det här stereotypa mönstret är applicerbart på ts situation så är det väl helt kontraproduktivt att försöka läsa in gömda budskap i det som mannen säger?

Om vi nu antar att han i egenskap av stereotyp man är konkret och avslutar sina anföranden så kan vi väl också anta att han menade precis det han sa och varken mer eller mindre? Ändå har du ju i flera inlägg pekat på hur han kan ha menat något annorlunda än det han faktiskt sa, och det går inte riktigt ihop med dina generaliseringar om män.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Mina "generaliseringar" om kvinnors och mäns sätt att kommunicera bygger på vedertagen forskning inom området. När jag skriver "oftast" i mina inlägg menar jag precis vad som står där: "oftast", inte "alltid".
 

Liknande trådar

Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 046
Senast: monster1
·
Relationer Varning för långt desperat inlägg. Jag vet inte hur jag ska börja. Jag och min sambo skaffade en gård för några år sedan. Det blev så...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 290
Senast: corzette
·
Kropp & Själ Kanske ger jag mig ut på farligt vatten nu, men, då får det väl vara så, då. Jag har en längre tid varit sjukskriven på grund av...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
3 591
Senast: Squie
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
22 424
Senast: Whoever
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp