Reflektioner över en avslutad (?) relation

Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Du överreagerar. Varför skulle din sambo vara unik på något sätt?
Han är unik på många sätt :) Att han kan kommunicera (även med kvinnor) är inte en av de unika egenskaperna vill jag nog dock tro.

Jag förstår fortfarande inte din poäng i den här tråden. Du menar att han ljög när han sa att han var fine med deras arrangement. Så? Vad vill du att TS ska göra åt det nu? Vad är ditt råd till henne? Förutom då att sitta och analysera vad han sagt.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Män är ofta mer konkreta i sina uttalanden, pratar med kortare meningar och avslutar oftast sina anföranden. Kvinnor låter sig oftare bli avbrutna i sina anföranden, avslutar inte alltid sina meningar och är mer benägna att ge samtalsunderstöd åt sin samtalspartner.

Men varför skulle man överhuvudtaget bli tillsammans med någon som man behöver en manual för att kunna prata med?

Oavsett kön, så är väl själva grejen att det känns bra att prata med varandra och att man har lätt för att förstå varandra helt avgörande för om man vill bli ett par eller inte?

Jag skulle inte stå ut i två minuter med någon som "kommunicerar" enligt de mönster du beskriver.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Om jag har något på hjärtat, något som är viktigt för mig att prata med någon om så är det ju mitt ansvar att se till att det samtalet kommer till stånd.

Skulle aldrig ta för givet att den andre tar på sig ansvar för att samtalet blir av när det är jag som "vill prata". (Fy för den lede vad jag avskyr den frasen, för den har för mig aldrig någonsin förknippats med något positivt :crazy: )

Har inte läst exakt hela tråden så jag kan ha missat något här, men du meddelade att du ville prata, han svarade på det att det inte fanns tid just nu och sen..?

Fick inget intryck av att du faktiskt hörde av dig till honom sen utan att du satt och väntade på att han skulle ta initiativet till den där pratstunden?

Om någon svarar mitt initiativtagande med "det är mycket nu, så det får bli senare", respekterar jag att de inte vill, har tid eller är redo för konversationen än. På samma sätt känns det inte respektfullt att ligga på och kolla "är du redo nu då?", "eller kanske nu?". Om han behövde tid, så gav jag tid. Att det sedan tog mycket längre än jag i situationen kände mig bekväm med... Ja, det var väldigt tråkigt. :(
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Javisst är det att gissa! Och om du inte vill/kan fråga honom, så är det ingen mening med att grubbla :D Ta en promenad runt kvarteret och kolla om det finns något annat att vila ögonen på! ;)

Jag grubblar inte överhuvudtaget över den biten, det är det bara folk på Buke som gör ;)
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Pepson verkar inte tro att det är möjligt att träffa någon som man faktiskt kan kommunicera med. Jag ska ju till exempel ha "lärt" min sambo att förstå mig (?!).
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Ja, det såg jag. Nu har jag inte full inblick, men det intryck jag har fått är att sambon och du snarare redan från första stund var ett lyckligt fall av att förstå varandra förträffligt redan innan man känner varandra. Så var det även med min man och mig.

Det är klart det händer att vi inte förstår varandra i någon fråga, men den som då sätter igång och förklarar det med könsskillnader, skulle vi ju bara i bästa samförstånd skratta åt.

Jag tycker att de där teorierna om könsskillnader mer än något annat uppmuntrar mig att leva i samkönade relationer resten av livet, om jag nu trodde på teorierna, alltså. Varför i all världen skulle jag kämpa på med en partner jag inte kunde kommunicera avspänt och naturligt med?

Jag fattar inte hur folk står ut med sådant, om de nu gör det.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Pepson verkar inte tro att det är möjligt att träffa någon som man faktiskt kan kommunicera med. Jag ska ju till exempel ha "lärt" min sambo att förstå mig (?!).

Men herregud, kommunicera är väl det man är bäst på när man är nykär o har ett nytt förhållande...det är ju efter några år som man kanske inser att man inte passar så bra ihop o problem med just kommunikation kommer ..

Är inte båda lika kära blir det gärna så att den som är minst nöjd pratar minst om såna saker.....
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Det är klart det händer att vi inte förstår varandra i någon fråga, men den som då sätter igång och förklarar det med könsskillnader, skulle vi ju bara i bästa samförstånd skratta åt.
Precis så är det för oss. Alltså, jag fastnade för min kille när vi dejtade eftersom han är klok och för att vi förstår varandra. För mig är det liksom grundförutsättningen för ett förhållande - inte att vi inte kan kommunicera alls och jag ska ut och experimentera och försöka prata mäns språk. Sedan, precis som ni, kan vi även missförstå varandra ibland men det är inte alls pga att han är så rak och konkret och ärlig och saklig och jag är så känslomässigt surig och säger andra saker än jag menar.

Jag fattar inte hur folk står ut med sådant, om de nu gör det.
You and me both, baby.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Åh.... Sprang på honom på stan idag. Tror båda blev lika häpna/förvånade... Och det kändes precis som förut - en stark dragning till varandra.

Nåja. Jag är ju inte alls arg, fick ändå intrycket att han förstod att han gått över en av mina gränser sist.

Få se vad, om något, som händer härnäst. Jag är glad att ha sprungit på honom, det är så mycket bättre än fb/smskonversationer där en bara lämnas till gissningar.

Åh. Åh. Åh. Jag är inte över den här personen. Alls. :nailbiting:
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

I sin desperation och tafatthet är den faktiskt ganska härlig. Konstigt nog.
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Jag skulle inte stå ut i två minuter med någon som "kommunicerar" enligt de mönster du beskriver.

Men ändå är det personer med autismspektrumsstörningar som anses vara funktionsnedsatta eftersom de inte spelar ett spel när de kommunicerar utan snarare bara traskar rakt över spelplanen för att fortast möjligt komma fram till målet. :D
 
Sv: Reflektioner över en avslutad (?) relation

Men ändå är det personer med autismspektrumsstörningar som anses vara funktionsnedsatta eftersom de inte spelar ett spel när de kommunicerar utan snarare bara traskar rakt över spelplanen för att fortast möjligt komma fram till målet. :D

Ja, det är fan obegripligt. (Även om jag kanske tycker att det är i autistiskaste laget att alltid ha ett mål med sina relationer.)

Men det är ju också uppenbart att man i många heterorelationer vill att den andra ska vara obegriplig, ska vara annorlunda, ska kräva metoder och strategier för att kommunikation ska vara möjlig. Jag fattar inte hur man orkar med det, och det strider mot djupet i min själ att se på relationer mellan människor på det sättet.

Vänlig hälsning
/Odiagnostiserad tills vidare
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Kanske ger jag mig ut på farligt vatten nu, men, då får det väl vara så, då. Jag har en längre tid varit sjukskriven på grund av...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
3 565
Senast: Squie
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
22 145
Senast: Whoever
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
27
· Visningar
2 504
Skola & Jobb Hur kan man förklara en lucka i CV:et utan att behöva gå in på orsaken bakom? Vilka typer av tjänster är aktuella att söka när man...
Svar
15
· Visningar
922
Senast: Squie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp