Rasvalstråd. Dalmatiner? Kh collie? Eurasier?

[Acto]

spindel ? inte vet jag ,dom jagar allt

 

[gulapelsin]

@bollen__ har redan skrivit lite om sina Eurasier, men alltså håller med om att de inte är avskräckande.

Den 4-åriga tiken vi hade blev vi stannad med nästan var- och varannan dag för att folk tyckte att hon såg ut som en nallebjörn. Ofta fick vi även frågan om hur gammal hon var för folk trodde att hon var en valp.

De enda som blev rädd för henne var visserligen ett och annat barn. ”Varg, titta mamma en varg!!”

Vargen:

Saknar henne något ofantligt mycket. Börjar ofta lipa när jag tänker på henne. Hon hade sådana roliga egenheter och en ENORM personlighet. Vi hade henne på foder ett tag men valde att lämna tillbaka henne när vi insåg att vi inte var en bra match. Jag utvecklade ett stort intresse för hundträning och tävling, så småning om specifikt för apportering. Så jag insåg att jag behövde något helt annat. Hon var en ganska bestämd dam om vad som var kul och inte.

@bollen__ har redan skrivit lite om sina Eurasier, men alltså håller med om att de inte är avskräckande.

Den 4-åriga tiken vi hade blev vi stannad med nästan var- och varannan dag för att folk tyckte att hon såg ut som en nallebjörn. Ofta fick vi även frågan om hur gammal hon var för folk trodde att hon var en valp.

De enda som blev rädd för henne var visserligen ett och annat barn. ”Varg, titta mamma en varg!!”

Vargen:

Saknar henne något ofantligt mycket. Börjar ofta lipa när jag tänker på henne. Hon hade sådana roliga egenheter och en ENORM personlighet. Vi hade henne på foder ett tag men valde att lämna tillbaka henne när vi insåg att vi inte var en bra match. Jag utvecklade ett stort intresse för hundträning och tävling, så småning om specifikt för apportering. Så jag insåg att jag behövde något helt annat. Hon var en ganska bestämd dam om vad som var kul och inte.

Fick rätta mig i svaret till bollen__, formulerade mig dåligt. Eurasiern hade absolut gått bra utseendemässigt, och guud vad söt hon var Ibland blir livet inte som man tänkt sig..
Får väl helt enkelt försöka hälsa på någon med Eurasier, kanske se om det finns någon uppfödare i närheten som låter mig komma och säga hej till hundarna? Brukar det vara ok? Är inte 100 på om personligheten helt passar mig men kan ha fått fel uppfattning och enda sättet är ju att själv träffa hundarna

 

[gulapelsin]

Förra tiken blev 14 år. Hanen vi har hemma nu är 12 år och den nuvarande tiken är 9 år.

Hanen har allergi. Mamman till honom fick kennelhosta när hon var dräktig så av nio valpar levde bara 2. Finns en misstanke om att allergin kan komma därifrån. Hans kullbror har ingen allergi. Men uppfödaren tänkter inte använda dom två hundarna i aveln igen. För säkerhets skull. Uppfödaren har även steriliserat en tik som gjorde mycket bra ifrån sig på utställningar för att tiken enligt uppfödaren inte var mentalt stabil nog.

Så visst finns det uppfödare som är noggranna.

Det låter ju vettigt ja. Tar tacksamt emot alla tips ang dalmatiner-uppfödare (och kullar?), rekommendationer och vilka som är no-no - pm kanske om man inte vill skriva här? Kikar ju på dalmatiner.nu och avelsdata men är ändå inte lätt att skapa sig en uppfattning.. Att jag vill ha valpis redan i sommar kanske också försvårar, om någon ens vill sälja till mig?

 

[gulapelsin]

@Tora Har haft tur, dalmatiner är inte träningsbart,inge trevliga mot andra hundar,jagar allt som går på 2-6 ben och som sagt fäller året runt med sylvassa strån.

Dobbis som är fd kamrat med en dalmatiner uppfödare

Ojdå, på dig låter det sannerligen som en mardrömsras Har du någon annan idé på ras som skulle passa mig?

 

[gulapelsin]

Jag har ju inte erfarenhet av att träna någon annan ras Men mina har generellt ingen lust att nöta samma övning flera gånger utan vill hellre köra korta pass ofta.

Nej det förstås, det du beskriver känns dock inte som en dealbreaker för mig... Har ju inga ambitioner inom träning och tävling som det är nu, så bara jag har en hund som funkar bra i grundlydnaden och kan följa med överallt är det egentligen lugnt. Har väl mest fått för mig att de är mer i stil med Shiban, alltså mer kattlika..? Och det är ju inte det jag vill ha.. Vill inte behöva slita mitt hår (mer än jag redan kommer göra med valp och unghund...) för att hunden alls ska vilja lyssna på mig. Men så är det kanske inte alls?

 

[Red_Chili]

spindel ? inte vet jag ,dom jagar allt

Spindlar har 8 ben (Insekter däremot har 6 ben)

 

[dobbis]

Spindlar har 8 ben (Insekter däremot har 6 ben)

Äsch då

 

[dobbis]

Ojdå, på dig låter det sannerligen som en mardrömsras Har du någon annan idé på ras som skulle passa mig?

Av dom du nämner skulle jag välja KH collie

 

[machafuko]

Fick rätta mig i svaret till bollen__, formulerade mig dåligt. Eurasiern hade absolut gått bra utseendemässigt, och guud vad söt hon var Ibland blir livet inte som man tänkt sig..
Får väl helt enkelt försöka hälsa på någon med Eurasier, kanske se om det finns någon uppfödare i närheten som låter mig komma och säga hej till hundarna? Brukar det vara ok? Är inte 100 på om personligheten helt passar mig men kan ha fått fel uppfattning och enda sättet är ju att själv träffa hundarna

Det brukar absolut vara okej! Jag var runt till ett gäng uppfödare innan jag bestämde mig. Ändå blev det lite tokigt.

Så att träffa några är nog en bra idé. De är ju lite speciella. Min var absolut reserverad mot vissa människor och vissa älskade hon. Då menar jag alltså även första gången hon träffade dem likväl som 20e gången hon träffa någon. Hon hade sina bestämde åsikter om allt helt enkelt.

 

[Lime]

Jag har tillsammans med min mor haft 4 olika dalmatiner (från 3 kennlar) i olika lång tid. Min egen tik tog jag bort i mars -13 och sedan dess har jag inte haft jättemycket kontakt med rasen. Någonting jag uppskattade hos mina dalmatiner var att de var enkla att ha lösa och det saknar jag jättemycket. De höll sig i en 20m-radie runt en och jagade inte vilt (men det finns också individer som har mycket jakt i sig). Det fungerade att ha med dem lösa på ridturer, men det blev aldrig någonting vi gjorde kontinuerligt. Hundarna hälsade gärna på främlingar och viftade på svansen, men hade inget större intresse av folk de inte kände. Som enmanshundar fäster de sig till en person och de närmaste runtomkring.

Jag valde dalmatiner för att jag ville ha en allround-hund och jag blev inte missnöjd Jag hade med min tik på hundgymnasium och fick testa på alla möjliga grenar med henne. Vi tävlade rallylydnad och viltspår och körde en hel del drag. Hade mitt träningsintresse varit större hade vi nog kunnat tävla agility, lydnad och freestyle också. Jag upplever inte att de kräver lika mycket motion som vissa påstår, dvs. flera mils promenader och timtals träning varje dag - men man ska vara beredd på att det är en aktiv hundras som mår bra av att vara igång. Är det din första hund så kommer du säkert att gå kurser och träna på saker mellan kurstillfällena = borde fungera fint som aktivering och bli något du gör dagligen.

Jag vet inte om dalmatiner är särskilt hundiga? Var förberedd på att många barn kommer att vilja hälsa på hunden dock Jag har aldrig känt mig osäker med mina dalmatiner och min tik ryckte in den enda gången jag känt mig osäker. Vinthunden jag har just nu hade nog rusat åt andra hållet istället.
Mina har skällt varningsskall om någon knackat på dörren, men de ska inte skälla i onödan.

Dalmatiner fäller två gånger om året - sex månader i taget. Jag tror aldrig någonsin jag kommer att bli kvitt dalmatinerhåren, trots att jag bytt både bil och hus sedan den sista dog. Det är en av anledningarna till att jag inte är sugen på någon ny, håren fastnar i allt och gör ont att trampa in i fötterna.

Angående rasen överlag: träffa uppfödare och åk på aktiviteter/utställningar som rasklubben anordnar. Träffa mycket hundar och våga ställ obehagliga frågor till ägarna/uppfödarna! Förnekar folk att de finns problem vill du inte köpa hund av dem. Titta på pälsarna, öronen och tassarna, ser de friska ut? Vi lyckades med konsten att köpa valp på vintern från en allergisk tik som hade bekymmer på sommaren. Vi träffade tiken på en utställning när vår valp var ett halvår och blev helt förskräckta över hur hon såg ut. Åk på MH för rasen om tillfälle ges. Verkar det födas en vettig kull i sommar, så kör på - annars avstå. @Tora och @almitra har/haft hundar från uppfödare jag själv tycker är vettiga.

Jag har en soft spot för dalmatiner och kommer nog alltid att ha, men vet inte om jag vågar köpa någon mer. Min tik var once in a lifetime och jag saknar henne fortfarande, men de andra hade bekymmer av olika slag, dålig mentalitet och allergi. En observation jag gjorde under mina år som dalmatinerägare var att jag upplevde att många kastrerade sina tikar pga. att de blev så skendräktiga (så även jag). Det är någonting som du bör fråga uppfödarna om, för det är jättetråkigt att ha en hund som mentalt har valpar fyra månader om året. Ryggproblem verkar också ha seglat upp mer under de sista åren och höftledsstatus bör du också kika närmare på om resultat finns.
Jag får nog följa den här tråden lite jag med, jag önskar verkligen att jag kunde hitta en bra ersättare till dalmatinern men har inte hittat rätt ännu Har sneglat lite på welsh springer spaniel, men blev avskräckt efter att ha läst en buketråd.

 

[Tonto]

Vår Dalmatiner stämmer precis överens med det du skriver förutom att han är allergisk, har haft demodex, urinstenar, "växtvärk", behövde kastreras för att han skrek som en stucken gris när det fanns löptik i närheten. Att uppfödare avlar på hundar med hudproblem och att man avfärdar med att "det brukar dom ha som unghundar" har jag hört många gånger.

Men jag ska inte sticka under stolen med att han är en perfekt sällskapshund nu efter kastrering. Himla go hund, går att ha lös överallt, jagar inte, inte intresserad av folk, vilt, andra hundar på promenader men är knähund när han får hälsa osv. Men vi lever i, äter och andas Dalmatinerhår. Aldrig igen.

 

[gulapelsin]

Värst vad konstiga mina inlägg blir på mobilen, smileys lite här och var

Av dom du nämner skulle jag välja KH collie

Jaså? Du tror inte den är för krävande för mig då..? Och mentaliteten där..? Är annars öppen för andra förslag också.

 

[gulapelsin]

Jag har tillsammans med min mor haft 4 olika dalmatiner (från 3 kennlar) i olika lång tid. Min egen tik tog jag bort i mars -13 och sedan dess har jag inte haft jättemycket kontakt med rasen. Någonting jag uppskattade hos mina dalmatiner var att de var enkla att ha lösa och det saknar jag jättemycket. De höll sig i en 20m-radie runt en och jagade inte vilt (men det finns också individer som har mycket jakt i sig). Det fungerade att ha med dem lösa på ridturer, men det blev aldrig någonting vi gjorde kontinuerligt. Hundarna hälsade gärna på främlingar och viftade på svansen, men hade inget större intresse av folk de inte kände. Som enmanshundar fäster de sig till en person och de närmaste runtomkring.

Jag valde dalmatiner för att jag ville ha en allround-hund och jag blev inte missnöjd Jag hade med min tik på hundgymnasium och fick testa på alla möjliga grenar med henne. Vi tävlade rallylydnad och viltspår och körde en hel del drag. Hade mitt träningsintresse varit större hade vi nog kunnat tävla agility, lydnad och freestyle också. Jag upplever inte att de kräver lika mycket motion som vissa påstår, dvs. flera mils promenader och timtals träning varje dag - men man ska vara beredd på att det är en aktiv hundras som mår bra av att vara igång. Är det din första hund så kommer du säkert att gå kurser och träna på saker mellan kurstillfällena = borde fungera fint som aktivering och bli något du gör dagligen.

Jag vet inte om dalmatiner är särskilt hundiga? Var förberedd på att många barn kommer att vilja hälsa på hunden dock Jag har aldrig känt mig osäker med mina dalmatiner och min tik ryckte in den enda gången jag känt mig osäker. Vinthunden jag har just nu hade nog rusat åt andra hållet istället.
Mina har skällt varningsskall om någon knackat på dörren, men de ska inte skälla i onödan.

Dalmatiner fäller två gånger om året - sex månader i taget. Jag tror aldrig någonsin jag kommer att bli kvitt dalmatinerhåren, trots att jag bytt både bil och hus sedan den sista dog. Det är en av anledningarna till att jag inte är sugen på någon ny, håren fastnar i allt och gör ont att trampa in i fötterna.

Angående rasen överlag: träffa uppfödare och åk på aktiviteter/utställningar som rasklubben anordnar. Träffa mycket hundar och våga ställ obehagliga frågor till ägarna/uppfödarna! Förnekar folk att de finns problem vill du inte köpa hund av dem. Titta på pälsarna, öronen och tassarna, ser de friska ut? Vi lyckades med konsten att köpa valp på vintern från en allergisk tik som hade bekymmer på sommaren. Vi träffade tiken på en utställning när vår valp var ett halvår och blev helt förskräckta över hur hon såg ut. Åk på MH för rasen om tillfälle ges. Verkar det födas en vettig kull i sommar, så kör på - annars avstå. @Tora och @almitra har/haft hundar från uppfödare jag själv tycker är vettiga.

Jag har en soft spot för dalmatiner och kommer nog alltid att ha, men vet inte om jag vågar köpa någon mer. Min tik var once in a lifetime och jag saknar henne fortfarande, men de andra hade bekymmer av olika slag, dålig mentalitet och allergi. En observation jag gjorde under mina år som dalmatinerägare var att jag upplevde att många kastrerade sina tikar pga. att de blev så skendräktiga (så även jag). Det är någonting som du bör fråga uppfödarna om, för det är jättetråkigt att ha en hund som mentalt har valpar fyra månader om året. Ryggproblem verkar också ha seglat upp mer under de sista åren och höftledsstatus bör du också kika närmare på om resultat finns.
Jag får nog följa den här tråden lite jag med, jag önskar verkligen att jag kunde hitta en bra ersättare till dalmatinern men har inte hittat rätt ännu Har sneglat lite på welsh springer spaniel, men blev avskräckt efter att ha läst en buketråd.

Tuusen tack för ditt svar, väldigt informerande och bra!
Kurser kommer jag absolut gå, vilken hund det än blir. Att dalmatinern till utseendet just inte är "hundig" som jag lite dumt uttryckte det har också slagit mig, men tror inte jag borde oroa mig allt för mycket för det...
Denna hårfällning däremot... Aj aj aj... Har väl tänkt att jag får leva med det, har växt upp med katter (som dock fäller svarta, tunna, mjuuuka hår hmmm) och hade hand om en JRT några månader - som väl har samma där med hårlag och fällning? - och att det därför borde vara lugnt, men borde kanske tänka en extra gång på det där.
Tar till mig alla dina tips och blir det trots allt en dallis kommer jag följa dina råd, tack igen.

Vår Dalmatiner stämmer precis överens med det du skriver förutom att han är allergisk, har haft demodex, urinstenar, "växtvärk", behövde kastreras för att han skrek som en stucken gris när det fanns löptik i närheten. Att uppfödare avlar på hundar med hudproblem och att man avfärdar med att "det brukar dom ha som unghundar" har jag hört många gånger.

Men jag ska inte sticka under stolen med att han är en perfekt sällskapshund nu efter kastrering. Himla go hund, går att ha lös överallt, jagar inte, inte intresserad av folk, vilt, andra hundar på promenader men är knähund när han får hälsa osv. Men vi lever i, äter och andas Dalmatinerhår. Aldrig igen.

Den sista formuleringen var ju helkul Verkligen trist att rasen har så stora nackdelar när den annars är perfekt i mina ögon... Och bläää att behöva släpa sig igenom alla de tråkigheterna med sin hund, fy..

 

[Tonto]

Tuusen tack för ditt svar, väldigt informerande och bra!
Kurser kommer jag absolut gå, vilken hund det än blir. Att dalmatinern till utseendet just inte är "hundig" som jag lite dumt uttryckte det har också slagit mig, men tror inte jag borde oroa mig allt för mycket för det...
Denna hårfällning däremot... Aj aj aj... Har väl tänkt att jag får leva med det, har växt upp med katter (som dock fäller svarta, tunna, mjuuuka hår hmmm) och hade hand om en JRT några månader - som väl har samma där med hårlag och fällning? - och att det därför borde vara lugnt, men borde kanske tänka en extra gång på det där.
Tar till mig alla dina tips och blir det trots allt en dallis kommer jag följa dina råd, tack igen.



Den sista formuleringen var ju helkul Verkligen trist att rasen har så stora nackdelar när den annars är perfekt i mina ögon... Och bläää att behöva släpa sig igenom alla de tråkigheterna med sin hund, fy..

Alltså pälsen är det värsta med Dalmatiner. Det är inte mycket jobb med att borsta och sådant. Men att få bort pälsen ifrån mig och alla mina ägodelar är omöjligt, häromdagen hade jag svinont i en fot, det visade sig att det var ett Rollohår som satt fast som en nål under min fot.

Men jag och min sambo brukar ofta säga att hade det inte varit för sjukdomar och pälsen så hade vi verkligen köpt fler som sällskapshund, för han är en extremt mysig och enkel hund att leva med nu.

 

[Tora]

@Tora Har haft tur, dalmatiner är inte träningsbart,inge trevliga mot andra hundar,jagar allt som går på 2-6 ben och som sagt fäller året runt med sylvassa strån.

Dobbis som är fd kamrat med en dalmatiner uppfödare

Med tre hundar tror jag det är lite mer än tur. Just jaktinstinkt har mina väldigt lite utav. Mycket träningsbara (inte som en brukshund givetvis) men för att vara en icke brukshund, långt över medel.

Däremot dom där sylvassa håren året runt

 

[gulapelsin]

Hmm... Är det någon som har koll på Rhodesian Ridgeback då, eller åtminstone ett hum? Är de så mycket mer krävande och tuffa mentalt som jag fått för mig? Har förstått det som att de inte alls passar som förstagångshund och i storstad, stämmer det?
Är de friskare än Dalmatinern? Och beroende på var man tar hund ifrån OK mentalt? De ska väl trots allt vara rätt lika dallen över lag, och så fäller de ju "normalt".. Sen är det ju det där med jakten...

 

[bollen__]

@MiniLi har koll på RR tror jag

 

[bollen__]

Nej det förstås, det du beskriver känns dock inte som en dealbreaker för mig... Har ju inga ambitioner inom träning och tävling som det är nu, så bara jag har en hund som funkar bra i grundlydnaden och kan följa med överallt är det egentligen lugnt. Har väl mest fått för mig att de är mer i stil med Shiban, alltså mer kattlika..? Och det är ju inte det jag vill ha.. Vill inte behöva slita mitt hår (mer än jag redan kommer göra med valp och unghund...) för att hunden alls ska vilja lyssna på mig. Men så är det kanske inte alls?

Min äldsta brukar vi skämta och säga att han nog tror att han är en katt för att han växte upp med mammas katt Han är nog lite "svårare" än de andra två. Han är också den som drar på vilt och lätt får knäck i lurarna. Vet inte om det hänger ihop med att han har jaktlusten. Jag kör spår och rally med honom men han tycker helt klart bäst om att spåra. Har inte träffat någon shiba så vet inte om de är lika men har fått för mig att de är mer kattlika än eurasier
De andra två samt den första jag hade är väldigt måna om att göra rätt och går att lätt att ha lösa.
Var bor du? Du kan pma om du vill! Det funkar jättebra att hälsa på uppfödare och även många "vanliga" eurasierägare brukar ställa upp på besök! Jag har folk här lite nu och då som är intresserad av rasen

 

[Sel]

Jämfört med de eurasier jag träffat skulle jag vilja säga att shiban är lite mer hardcore både i energinivå och egensinnighet. På gott och på ont! Eurasiern ska trots allt vara en gårds/sällskaphund.

 

[dobbis]

Hmm... Är det någon som har koll på Rhodesian Ridgeback då, eller åtminstone ett hum? Är de så mycket mer krävande och tuffa mentalt som jag fått för mig? Har förstått det som att de inte alls passar som förstagångshund och i storstad, stämmer det?
Är de friskare än Dalmatinern? Och beroende på var man tar hund ifrån OK mentalt? De ska väl trots allt vara rätt lika dallen över lag, och så fäller de ju "normalt".. Sen är det ju det där med jakten...

Har haft kompisar med RR,jag gillar dom,trevliga hundar,men inget för dom som vill tävla på högre nivå.