Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...
Ja, jag känner igen det där som händer, det hästen gör
, alltså. Det är precis samma taktik eller vad man vill kalla det, höja nacken och sänka ryggen men inte direkt sväva iväg, snarare ranta iväg... skulle jag kalla det i hennes fall. Därav att en del av vår träning nu har handlat stenhårt om att takten inte får ändras, inte av
henne i något läge.
Där hon "använt" denna taktik med höjd nacke mm mest genomgående har varit inför ett visst hörn tex, (inomhus, utomhus är det andra saker) som hon inte kan passera utan att spänna upp sej och lyssna och sen tvära förbi, med rumpan in, eller helt enkelt kasta sej ur.....
Då har hon föreberett genom att gå ur som din häst gör på filmen, ganska exakt, faktiskt och göra sej onåbar, (några meter innan), samt att jag då plötsligt får väldigt svårt att sitta rakt över, det känns som en kamp att inte släppa ner mej där helt enkelt.. Hon kommer ur ramen lätt.... Eller har gjort, det kommer säkert att kunna hända igen, men det bekymrar mej inte lika mycket, jag vet att jag kommer åt det.
Jag berättar det för att jag vet att många har samma problem med hästar som spänner sej och inte kan gå förbi vissa saker, när det blir lite jobbigt..
För att inte ta alla turer, nu har jag i alla fall kommit åt det genom att vid minsta antydan, trycka ut henne med innersk men lätta nästan helt i innerhanden, inte ge henne den sidan att ta tag i, för att kunna trycka sej ur ramen, (genom att skjuta ut bogen och in baken med stöd av magen, som går emot skänkeln). I värsta fall får jag rida öppna genom hela hörnet för att inte tillåta att hon nästan böjer utåt istället och då släpper på ytter. Det ställer krav på att sitta kvar.
Nu går hon snällt ut så långt jag begär i alla hörnor, åtminstone efter att ha gjort ett par försök och påmints om..."javisst ja, kärringen har bytt taktik
" .
Nu är det mer att tex när vi fått variera formen mycket och tätt, bla att samla mycket mer än tidigare några steg på volten, så har hon blixtexploderat rätt upp i,luften, för att efter det utbrottet ofta ta i och jobba bättre...Mest som en ilsken reaktion på dörrar som stängts som förr varit bekvämt öppna......
Samma i galopp när hon inte får/kan tjafsa om tempo och form, en ilsken explosion rätt upp, sen fortsätter hon...Utomhus kan det dock leda till en bockserie, när hon märker att jag låg före - där också.
Jag har långt kvar när det gället sitsen och stabiliteten. Men det har blivit bättre med tiden i alla fall, annars skulle det inte gå. Fast långt ifrån tillräckligt bra..
För min del har jag genom att bla gå till gymmet fått bättre koll på mina egna svagheter och mer styrka och förmåga att bli kvar när hon vill sätta mej "tillrätta" för att kunna bestämma själv "ramarna"...i vissa lägen.
Dessutom:
Eftersom allt är ok i denna tråd
så kan jag säga som parentes att med hästar som är klart intelligenta som denna och dessutom har lätt för sej på många sätt, men även till att slinka ur lätt som en plätt, så är det bra att sysselsätta med komplicerade övningar, som tvingar dem att fokusera och som faktiskt också tilltalar dem. Det är
en ytterligare ändring vi har gjort i träningen, att efter uppvärmningen sysselsätta henne med svårigheter, som att tex som sist rida 5 steg öppna, ställa om till 5 steg sluta osv längs medellinjen, mer tvära sidvärts, i alla gångarter, kräva mer böjning, osv. Problemet med detta är piloten som får svårt att tänka tillräckligt snabbt när det är en ny variant av övning
cristobal: Jag är inte avancerad, så du kan lugnt bidra.......
