Sv: Raggningsförsök via fejjan..
Jag har gjort det två gånger, och har väl både positiva och negativa saker att säga om det. Den första gången var i min oskyldiga ungdom (
) och kontakten var en person som jag inte alls kände, bara tyckte var så in i norden snygg. Det gick inte så bra om vi säger så.
Det andra tillfället gick betydligt bättre. En ny bekantskap, som jag träffat IRL, men var alldeles för blyg för att säga någonting till/hade inga direkta möjligheter att börja prata djupare med grabben i de situationer vi träffades på i verkligheten/träffades aldrig själva. Jag skickade en vänförfrågan till honom, lagom oskyldigt så där, han skickade sen ett privat meddelande till mig efter någon vecka och sen fortsatte den kontakten via Facebook/så gott det gick IRL några månader. Vi dejtade ett tag efter det, men det blev aldrig vi i slutändan.
Jag är inte alls anti att ragga upp någon på Facebook på det sättet som i fall två. (Kanske mest för att det enda jag gjorde var att skicka en vänförfrågan, det var han som tog initiativet till att skicka meddelanden.
) Så länge man vet vem personen är, så är det väl fine.
Men jag funderar samtidigt vart gränsen går? Vet man vem en person är för att man kan koppla personen med rätt namn? Ifall man har gemensamma vänner? Gills det om bara den ena parten vet vem den andra är, a la fjortisförälskelse i en person som är ganska ouppnåelig? Jag, bara för att ta ett exempel, är ganska privat av mig på Facebook, och en eventuell kille skulle alltså bara se min profilbild, min omslagsbild (föreställande min ponny) och vilka jag är vänner med, min profil skulle alltså inte direkt säga honom något.
Dessutom skulle jag aldrig svara på ett meddelande på engelska som de andra i tråden fått. Jag svarar alltid ja på vänförfrågningar från personer jag vet vilka det är, och om vi har gemensamma vänner, aldrig annars.