Händer det där igen så avlägsna barnet från situationen på en gång (jag hade antagligen sagt något i stil med "Nu ser jag att pappa inte är ledsen längre utan han är faktiskt bara dum, så nu går vi och gör något annat.", även om jag inte är helt säker på hur smart det är)....och ser till att få hela vårdnaden om barnet.
Fast tills du vet det måste du skydda barnet när pappan kränker det genom att låtsas vara ledsen och dyl, och vara tydligt med att det inte är okej, både inför barnet och honom. Inte inlindad, inte lite fint, för det där måste bara upphöra.
Kanske att du ser deras relation som trygg och kärleksfull men ditt barn kommer inte uppleva det så i framtiden och gör förmodligen inte det nu heller. Barn är oerhört lojala med sina föräldrar och det du nu uppfattar som att barnet känner sig trygg och älskad med och av sin pappa beror gissningsvis på att hen är så lojal som de flesta barn är oavsett vad deras föräldrar gör och oavsett hur illa de beter sig. Att bli utsatt för sådan psykisk misshandel redan som så liten knäcker vem som helst. Hen kommer alltid känna att hen aldrig duger. Det är ren och skär tortyr det han håller på med. Jag håller med dig om att det inte är bara svart eller vitt men den psykiska misshandeln kommer sätta allvarliga spår i ditt barn som det kommer ta år att komma över om det ens går om barnet får fortsätta bli utsatt för det han gör. Ditt barn är så litet att hen kommer se det som något normalt att bli så illa behandlad. Det bådar inte gott för framtida relationer.
