Rädsla vid ridning (utbruten från Dressyrsnackis 14)

[MiniLi]

Det är väl ingen som ifrågasätter att det finns ägare som är nöjda utan att rida? Självklart!
Men vad har det med denna tråd att göra? Här handlar det ju om rädsla för att rida.

 

[Karoliten]

Det är väl ingen som ifrågasätter att det finns ägare som är nöjda utan att rida? Självklart!
Men vad har det med denna tråd att göra? Här handlar det ju om rädsla för att rida.

Det jag tog upp var rädda ryttare som inte vill göra all ridning själv

 

[prinsessfeminist]

Det är väl ingen som ifrågasätter att det finns ägare som är nöjda utan att rida? Självklart!
Men vad har det med denna tråd att göra? Här handlar det ju om rädsla för att rida.

Tror diskussionen blev lite ot.

Det händer så lätt.

För egen del känns ämnet ganska uttömt.

 

[Karoliten]

Ja jag säger : önskar alla ett räddfritt hästliv

 

[Sigvard]

Sedan är det ju också så att jag i verkliga livet ännu inte stött på några rädda ryttare. Det är därför jag tycker en sådan här tråd är så viktig. Att inse att jag inte är den enda ryttaren som har varit rädd. För det kan ju kännas lite konstigt att vara så rädd för något man älskar och har byggt upp sitt liv och identitet runt.

Du är långt ifrån ensam och denna tråden är verkligen enormt viktig!

Jag är också en rädd ryttare. Satt på ett halvblod som stack nerför en backe - sedan var det kört. Har dock fortsatt syssla med hästar, mest det praktiska fram tills jag skaffade körponny 2005. Kör fortfarande men har gett mig fan på att se om jag ändå inte kan ta upp ridningen igen. Utmana mig själv och se om jag kan bli av med rädslan liksom. Red senast igår, på en turridning. 45 minuter skritt och efter det så var jag helt slut. Ska dit redan nästa vecka igen och rida samma runda, men denna gången kanske jag tom vågar trava. Har även satt upp mig på kölista för deras ridskola. Har en kollega med mig som också är ridrädd och vill bli ”botad”, det hjälper mycket.

 

[Linda_A]

Det var det där med hur lätt det är att få bakslag... För ca en och en halv vecka sen markerade min häst på höger fram när jag skulle rida, så hon fick vila ett par dagar. När vi kollade henne igen efter det var hon fin igen, men det blev ändå en lugn vecka med promenader och ingen ridning eftersom vi misstänkte en lätt sträckning.

I fredags skulle jag rida igen och då hade vi så klart första minusgraderna. Jag blev lite försiktig men allt gick bra till att börja med, hon var mjuk och fin (men pigg). Tog två varv i vänster galopp och skulle sen ta två varv i höger galopp. Halvvägs in hörs en liten duns utanför ridhuset och hon skvätter iväg. Jag tippar bakåt och hänger i tygeln, men som tur är inte alltför mycket i obalans så hon sticker bara ett par språng, sen stannar hon.

Men det räcker för att ge mig hjärtklappning och världens adrenalinpåslag. Jag sitter av på rekordfart och klarar knappt att stå på benen, de bara skakar. Jag borde ha försökt fortsätta, men det går inte så jag skrittar av henne för hand.

Idag skulle jag rida igen (hon gick lektioner lördag och vilade söndag) och det gick åt skogen. Jag hade huvudet fullt av "tänk om hon är pigg och spänd igen" plus "tänk om hon inte är helt fräsch". Och hon känner av när jag tvekar och vägrar gå fram, vilket hon också kan göra om nåt krånglar fysiskt. Så där sitter jag på en häst som lättar på ändan när jag försöker kräva nåt och jag blir ännu nervösare och ännu mer orolig att hon fått tillbaka diverse besvär.

Nä, idag var det inget kul.

 

[Fiorano]

@Linda_A Usch vad jobbigt . Är det samma häst du har kvar som du blivit rädd för?

Min Elli är nu såld och jag tittar på så mycket hästannonser. Har hittat en häst jag vill köpa, men eftersom Elli inte betalas förrän hon hämtas är det typ att hålla tummarna att den finns kvar om två veckor. Överst på min lista står iaf "snäll". Uppskattar saluvideor där hästarna rids av barn.

 

[Linda_A]

@Linda_A Usch vad jobbigt . Är det samma häst du har kvar som du blivit rädd för?

Min Elli är nu såld och jag tittar på så mycket hästannonser. Har hittat en häst jag vill köpa, men eftersom Elli inte betalas förrän hon hämtas är det typ att hålla tummarna att den finns kvar om två veckor. Överst på min lista står iaf "snäll". Uppskattar saluvideor där hästarna rids av barn.

Den häst jag har nu (Barka) är min första egna men det är inte hon som är grundorsaken till min rädsla, utan det ligger längre bak. Barka red jag på ridskolan i över 6 år innan jag köpte henne och hon är i grund botten ganska lättsam. Kan studsa iväg nån gång ibland på vintern, men stannar oftast efter några meter (även om man hänger i obalans) och kan sparka bakut som protest i fattningar. Jag tror att mina nerver kom i gungning den här gången för att jag redan var distraherad och oroade mig för att hon kanske inte var helt hundra och för att jag har haft besvär med min ena höft, så jag vet att det gör ont om jag behöver parera nåt plötsligt. Överlag tycker jag den kalla årstiden är jobbigare, det är svårare att slappna av.

Håller tummarna för att hästen du hittat finns kvar när det är dags. Jag tror min Barka kan bli första och sista egna häst, tror inte jag har modet för att ge mig in i hästletande på annons.

 

[fio]

@Linda_A Usch vad jobbigt . Är det samma häst du har kvar som du blivit rädd för?

Min Elli är nu såld och jag tittar på så mycket hästannonser. Har hittat en häst jag vill köpa, men eftersom Elli inte betalas förrän hon hämtas är det typ att hålla tummarna att den finns kvar om två veckor. Överst på min lista står iaf "snäll". Uppskattar saluvideor där hästarna rids av barn.

Blir det en PRE?

 

[Linda_A]

Så typiskt. Fick höra av ridläraren att min häst skött sig finfint på lektionen idag. Toppen, tänkte jag, då var det nog bara mina nerver som spökade och det kan nog min tränare hjälpa mig med imorgon.

Nu fick jag precis höra att han är sjuk så träningen imorgon är inställd. Får se om jag kan klämma in ett pass för en av de ordinarie ridlärarna istället, jag blir alltid mycket lugnare av att få instruktioner.

 

[Oknytt]

Så typiskt. Fick höra av ridläraren att min häst skött sig finfint på lektionen idag. Toppen, tänkte jag, då var det nog bara mina nerver som spökade och det kan nog min tränare hjälpa mig med imorgon.

Nu fick jag precis höra att han är sjuk så träningen imorgon är inställd. Får se om jag kan klämma in ett pass för en av de ordinarie ridlärarna istället, jag blir alltid mycket lugnare av att få instruktioner.

Tycker det är väldigt skönt att rida för nån när man är nervös eller rädd. Då gör man bara som tränaren säger och hinner inte riktigt reflektera över så mycket annat

 

[Linda_A]

Tycker det är väldigt skönt att rida för nån när man är nervös eller rädd. Då gör man bara som tränaren säger och hinner inte riktigt reflektera över så mycket annat

Ja, det hjälper verkligen, man fastnar inte i sina katastroftankar. Sen beror det mycket på instruktörens personlighet, de bästa för mig är de som är krävande och självsäkra, men vet precis hur långt de kan pusha mig. Då litar jag på dem och blir trygg.

 

[eventingmania]

Bara för att en häst inte är reaktiv betyder det inte att den är en såspåse-häst. Vad är det egenltigen? Det som en ryttare tyckt var för sävligt hade varit perfekt för en annan.

Jag skiter fullständigt i att man avlat fram reaktiva och känsliga hästar. Jag vill inte rida dem. Skulle jag nästa gång jag behöver leta medryttarhäst inte hitta någon som passar mig så slutar jag hellre rida tills jag hittar en som passar mig. Jag föredrar alla gånger en häst som när den blir rädd stannar jämfört med en som flyr hals över huvud.

Oavsett hur och vad vi avlar på år 2020 så är hästdjuret i grund och botten ett bytesdjur och därmed även ett flyktdjur. Vilket innebär att även "bombsäkra Brunte" kommer dra iväg som avlöning om och när det verkligen krisar!

 

[Lingon]

Oavsett hur och vad vi avlar på år 2020 så är hästdjuret i grund och botten ett bytesdjur och därmed även ett flyktdjur. Vilket innebär att även "bombsäkra Brunte" kommer dra iväg som avlöning om och när det verkligen krisar!

Absolut, men jag ser ingen poäng i att göra det värre än vad det är och välja hästar som reagerar starkare och oftare än andra.

 

[Fiorano]

Blir det en PRE?

Spanskt iaf. Detta är en lus.

 

[super]

Spanskt iaf. Detta är en lus.

Lusar är väl ändå Portugiser?

 

[Fiorano]

Lusar är väl ändå Portugiser?

Haha ja, men denna är iaf född i Spanien. Men absolut har du rätt, portugis it is.

 

[super]

Haha ja, men denna är iaf född i Spanien. Men absolut har du rätt, portugis it is.

Håller tummarna att det går vägen!
En av dom roligaste hästar jag ridit var just en lus. Jag tror faktiskt min nästa häst, om det blir någon mer, får bli en lus.

 

[Hippocampus]

Idag red jag fullblodet. Det gick jättebra! Så rädslan försvann lite faktiskt. Min rädsla har ju inte med att hon är dum utan på olyckan vi hade och hjärnan sätter igång direkt när jag rider. Så idag är jag väldigt glad!

 

[Landet123]

Väluppfostrad, trygg men grön spanjor. Så hette det. Nu 3 månader senare så funderar jag på om jag hämtade fel häst.

Jag har en hingstig spanjor som tar alla chanser han får. Han kräver 100 procent närvaro, släpper du han så mycket som ett ögonblick så tar han allt han kan. Han är som en huggande kobra vid hantering. Tappa han en sekund och han sitter i axeln, armen eller ryggen på dig. Han är envis och uthållig. Han utmanar hela tiden, varje sekund, varje minut. Viker du en millimeter så tar han över direkt. Han är trots detta vek och lättstressad, det funkar inte att slå, skrika eller sparka. Då går går han upp i sådan stress att han blir helt blockad. Han blir väldigt stressad när hästar tas in och ut, han har redan tagit på sig rollen att vakta och hålla reda på alla hästar på gården. Han måste ha kontroll. Han stressar värre än värst på gången 5 av 7 dagar. Han dansar och skrapar så det luktar bränt en timme efter att han gått ut. Han rasslar med grimskaften, pillar, plockar och biter i både sig själv och all tänkbar inredning han kommer åt. Han behöver stå i hörnbox med minst två tomma platser emellan sig och nästa granne då han annars jobbar stenhårt på att vid minsta tecken på rörelser från andra sidan göra sågspån av boxväggen. Ute i hagen står han gärna och snackar med valackerna i grannhagen, men går någon förbi hans hage trots en sluss på ett par meter så vänder han ofta upp och piper, slår och har upprepade gånger trasslat in sig i tråden. Väl ut på jobb i ridhuset (att ta sig dit är ett helt projekt med häst som är spänd som en fiolsträng, likt en tickande bomb redo att smälla av när som helst, alternativt dansa på bakbenen hela vägen ner) Uppvärmning är inte att tänka på då han vänder 180 grader eller drar så fort vi kommit innanför dörren och har spansk rodeouppvisning med bockserier som skulle få Pontus Lidsell att vända redan i dörren. Efter att ha rasat av sig i ca 20 minuter utan att ta det minsta hänsyn till vare sig sin egen eller andras säkerhet börjar han dock bli trött och uppfattar då som först att det hänger någon i andra änden av linan/linorna som försöker kommunicera (med hänsyn till andras säkerhet så är vi givetvis alltid själva i ridhuset) Efter att ha kört slut på sig själv så till den grad att han nästan kryper ut ur ridhuset är han rätt så nöjd och står då oftast snällt på gången och den dagliga visiteringen och tillhörande rykt kan bli möjlig som först. Han har magsår och magont och står på behandling. Han får också en hel kur med hormondämpande preparat vilket effekten är osäker enligt veterinärs ordination. Utöver detta så står han på fri tillgång på grovfoder, han har väl inte den roligaste hagen i sverige denna årstiden men den erbjuder ändå en del. Det ligger alltid ris och stubbar att pilla med, oftast asp förutom fri tillgång på grovfoder. Ibland har någon människa lagt ut föremål som är tanken att dom ska undersökas och pillas med men oftast så tas ingen notis kring det. Han kan se och snacka med andra pojkar, om än på avstånd. Vi har åtgärdat tänder och han är ordentligt genomgången på klinik som genom gastroskopi konstaterade magsår. I övrigt är han en ”frisk” häst. Jag brukar inte oroa mig i onödan och jag ser inte mig själv som osäker. Men jag börjar seriöst fundera på vad jag har gett mig in på ibland.