Rädd att gå ut mm

[diny]

Hej!

Jag har ganska nyligen skaffat mig en 3årig tik (amstaffblandning). Hon är väldigt trevlig men känslig och rädd när vi är ute där det är lite mer rörelse och trafik.

Det blir bättre och bättre men hon vill fortfarande sällan gå ut frivilligt utan man får koppla henne under något bord eller liknande.

Har testat att som jag gjort med hundar jag haft förut och vänta tills hon begär ut sig. Men efter 18 timmar så kopplade jag henne och gick ut och hon hunde knappt hålla sig tills vi kom utanför huset.

Har hållt på med hundar sedan jag var liten men har aldrig haft någon som inte vill gå ut.

Är det någon som har någon erfarenhet om det?

 

[martina]

Fortsätt i lugnt takt. Hon kommer att bli bättre med tiden.
Ta ut henne och sätt dig i ett livligt område (park el dyl.)
Kela och mys med henne och berömm henne jätte mkt.
Det löser sig

 

[KaZa]

Bra tips men det är nog viktigt att sitta på behörigt avstånd från det livliga så att hon inte hamnar mitt i smeten.

Ta lugna promenader och tvinga inte på henne möten hon inte vill ha. Låt ingen hälsa, varken människa eller hund. Låt henne känna att hon kan lita på dig.

 

[KaZa]

Kan du berätta mer om på vilket sätt hon är rädd eller i vilka situationer hon är rädd i. Mot alla rörelser, människor, barn ,cyklister eller vad?

 

[Macken22]

Jag har en tik som är rädd för allt. Hon är idag 6 år och har inte blivit mycket bättre. Kanske beror det på att hon bodde i rastgård sina 7 första månader?

Vi har helt enkelt "slutat bry oss". Hon får panik och drar hemåt men det är bara att "dra" med henne. Oftast brukar hon inse att vi ska gå hela turen.

Annars undviker vi att ha henne där hon blir "knäpp". Det spelar ingen roll att vi har en hund till som älskar att vara överallt.

Vi brukar få hämta henne från soffan/sängen ibland när vi ska ut.

 

[diny]

Det hon tycker är mest läskigt är trafik (har nog att göra med att hon bott i stockholms innerstad förut)speciellt motorcyklar med vasst ljud.

Sedan större hundar alt skällande hundar tycker hon inte alls om. De ska skrämmas iväg men det räcker oftast att säga nej och hålla i henne tills dom har passerat.

Har arbetat en del med henne och nu är det ett ställe som hon känner sig trygg i. Där kan vi sitta lugnt kanske 15m från vägen och hon ligger bara och tittar.

Sedan vi har gått där så hon kopplat av kan vi gå lite nya vägar och gå närmare trafiken. Hon tycker dock att det är läskigt och har svansen mellan benen. Men hon går lugnt och fint. Skulle jag gå någonstanns före hon verkligen kopplat av så blir hon lätt stressad och då låser hon sig och blir rädd för mer saker.

Det som är synd är att vi måste gå ut mot trafiken innan vi kan gå dit det är lugnt. Det är nog en stor bov varför man i princip får dra ut henne.

 

[Macken22]

Det är bara att öva och öva.Kanske kan veterinären ge något lugnande som man kan ta en tid?

Min tik har sina piller mot skotträdsla (mycket skotträdd)Sista gången jag var och hämtade innan nyår så fick jag en hel burk med 100 stycken i. av dessa har jag ibland gett henne ett piller fasten det inte har varit nyår. (skott) När vi ska iväg där det är en miljö som hon inte klarar av ordentligt. Tabletterna är en sorts lugnande.

Tack vare dessa kunde hon faktiskt vara med när min kusin tog studenten. Vi hade tyvärr ingen hundvakt just denna dag och kusinen i fråga bor i annan stad. Dessutom var det varmt ute så hon fick faktiskt följa med till skolgården. Hon blir inte lika blockerad, hon kanske inte gillar sittuationen men hon kunde följa med "utan problem".
Jag tar bara till tabletten i extrema sittuationer som liknande och vid nyår.

 

[Macken22]

Kanske ska tillägga att min tik lägger inte bara svansen mellan benen, hon får panik, syns i ögonen och hon gör allt för att ta sig hem alternativt bilen.
När vi skafffade henne var hon åksjuk och rädd för bilen. Idag är det en av hennes trygga punkter i livet. Så med övning så kommer det mesta att lösa sig!

Lycka till!

 

[escodobe]

skulle göra som så att i början går ni BARA utanför huset, å du kanske kan ta en tidingå sätta dig där en timme om dan - tills hon är trygg just DÄR. sen går ni en liiiten bit till.. osv, att np gör det i små myrsteg, låt henne gäran ha så långt koppel du kan på henne så hon får nosa runt, och framförallt så ska du var KOLUGN oavsett vad som händer.. tycker hon om mat så mata med små små smulor av det bästa hon vet, kanske hon kan får ett köttben att gnaga på när ni är ute(mat är lugnade) har hon en filt, så ta med den¨å låt henne ligga på.

Bekymmra dig inte om att hon inte får motion, är hon så rädd som du säger så kommre hon vara dödstrött bara av att "finnas".

 

[DeZemBer]

Ja! Min amstaff var likadan när jag fick honom när han var 11 månader. men han har bott på en kennel i italien, så det var väl flygresan och allt som det innebär som spökade.
Men det tog säkert en månad innan han gick ut frivilligt...
Och så fort någon kom gående eller cyklande så slängde han sig bakåt och försökt ta sig loss..

men jag tog det bara lugnt, tog små små promenader varje dag, lät honom lukta, titta på allt läskigt.
Nu vill han istället fram till allt och alla och det roligaste som finns är att gå ut!

 

[diny]

Hon har blivit bättre och bättre men tyvärr så kunde jag inte ha henne kvar.

Pga ju säkrare hon blev ju svartsjukare blev hon på andra. Hon vakta mig mer och mer. Vuxna vågade hon inte ge sig på men... I måndag när min systerson (16månader) kom och hälsade på med mamma så gick det snett. Jag gav pojken en kram och när jag släppte ner honom på golvet igen så hände det. Hunden blev så sotis att hon flög på barnet men som tur var så han jag få tag i hunden men hon hann få tag i barnets nackhår.

Så fort barnet vände ryggen till så försökte hon rusa på honom igen. Trots att jag kopplade henne och gick och köpte en munkorg som jag satte på. Tog hjälp av en duktig instruktör dagen efter och efter 1 timmes övningar mm så var han inte säker om det skulle gå att tränas bort helt. Då vågade jag inte chansa att ha henne kvar för jag skulle aldrig förlåta mig själv om det hände något.

Men jag har gråtit floder att missa henne för jag gillade hunden skarpt och vi fick mycket bra kontakt. Hon var min drömhund (förutom svartsjukan då )

 

[glee]

Tråkigt att det inte funkade.
Jag förstod inte riktigt, har du lämnat henne till någon eller tog ni bort henne?

 

[escodobe]

du tar hand om en hund med tråkig bakgrund och ger upp edfter mindre än en VECKA efter ditt första inlägg????
´fast å andra sidan - släpper man ihop en nyanskaffad hund som har problem med rädslor med en lite bebis så suck VARFÖR ENS TA HAND OM HUNDEN FRÅN BÖRJAN?

 

[diny]

du tar hand om en hund med tråkig bakgrund och ger upp edfter mindre än en VECKA efter ditt första inlägg????
´fast å andra sidan - släpper man ihop en nyanskaffad hund som har problem med rädslor med en lite bebis så suck VARFÖR ENS TA HAND OM HUNDEN FRÅN BÖRJAN?

De flesta hundar (10st) jag haft har varit hundar med olika problem men jag har ALDRIG gett upp förut. Hunden skulle vara helt säker med barn. Annars skulle jag aldrig ha tagit emot den. Tycker du att hon skulle mått bättre genom att vara instängd i ett rum 3 dagar i veckan då bebisen är här än att gå tillbaka till förra ägaren????

 

[DeZemBer]

Tråkigt att det inte funkade

 

[Calazirya]

De flesta hundar (10st) jag haft har varit hundar med olika problem men jag har ALDRIG gett upp förut. Hunden skulle vara helt säker med barn. Annars skulle jag aldrig ha tagit emot den. Tycker du att hon skulle mått bättre genom att vara instängd i ett rum 3 dagar i veckan då bebisen är här än att gå tillbaka till förra ägaren????

Det hon menade var nog att du egentligen skulle tänkt till ytterligare en gång innan du skaffar en problem hund om du har bebis hemma 3dagar/vecka.

Då hade hunden sluppit få sin vardag totalt kvaddad igen.

Skaffar man en "problem" hund bör man ha i åtanke att denne måste sättas i första rum den första tiden .