Psykisk ohälsa tråden

[bumpo]

Det var väl ganska längesen nu?! Kommer ihåg din tråd men kommer inte alls ihåg när det var.

160205 flydde jag. Så lite drygt två år. Fick i alla fall bekräftelse på att jag fortfarande står i kö för kbt i förra veckan när öppenpsyk hörde av sig efter 4 månader där de varit onåbara. Jag är inte helt imponerad kanske.

 

[Niyama]

160205 flydde jag. Så lite drygt två år. Fick i alla fall bekräftelse på att jag fortfarande står i kö för kbt i förra veckan när öppenpsyk hörde av sig efter 4 månader där de varit onåbara. Jag är inte helt imponerad kanske.

Vet att det kan vara väldigt svårt att få traumainriktad terapi, men det där är ju sanslöst.

 

[bumpo]

Vet att det kan vara väldigt svårt att få traumainriktad terapi, men det där är ju sanslöst.

Jag håller med, det är ju inte vårdens förtjänst att jag lever ett såpass normalt liv som jag gör om vi säger så.

 

[Fruentimber]

160205 flydde jag. Så lite drygt två år. Fick i alla fall bekräftelse på att jag fortfarande står i kö för kbt i förra veckan när öppenpsyk hörde av sig efter 4 månader där de varit onåbara. Jag är inte helt imponerad kanske.

Helt galet.

 

[netia]

Ifall någon är interessad skriver jag min medicincocktail;
Jag tar duloxetin (cymbalta) 60 mg, tianeptin (stablon) 12,5 mg x 3, gabapentin (totalt 1200 mg) påverkar nog också det hela även om det inte är tänkt som antidepp eller ångestdämpande.

 

[Magiana]

Jag har haft panikångest men den har jag lyckats ge sparken. Nu har jag fått diagnosen utmattningsdepression. Jag går hos psykolog och det kan vara så att jag har fler diagnoser. Det vet jag inte än.

 

[netia]

Jag har haft panikångest men den har jag lyckats ge sparken. Nu har jag fått diagnosen utmattningsdepression. Jag går hos psykolog och det kan vara så att jag har fler diagnoser. Det vet jag inte än.

Hur blev du av med panikångesten?

 

[EmmaBovary]

Jag är diagnostiserad med depression sedan 12 år tillbaka, och har även feta problem med insomning och ångest sedan dess. Det finns även en ätstörningsproblematik, som för tillfället är hyfsat under kontroll, i bagaget. Det har talats om en anankastisk personlighetsstörning, men den är nog inte officiellt satt. Överlag är jag ganska tvångsmässig av mig och jag handikappas orimligt mycket av fysiska komplex. Sedan tillkommer min MS med tillhörande fatigue och en ständig orsak till stress och oro. Hoppas på att lyckas komma tillbaka något med hjälp av ADHD-medicin mot hjärntröttheten åtminstone, för jag är absolut inte funktionell i dagsläget.

 

[Magiana]

Hur blev du av med panikångesten?

Det är en lång historia, men det hela vände när jag började meditera med Holosync. Sen började jag också med yoga. Boken The Sedona Method har också varit till hjälp.

Jag har accepterat panikångesten så den har inte makt över mig längre. Jag klarar av att se panikångesten som precis vad det är i stället för början till döden. Om jag får en panikattack, vilket fortfarande kan hända, även om det är extremt sällan, så kan jag bryta den innan den blossar upp för fullt. Därför är den inget problem längre.

 

[et_flickan]

Depression, ptsd, kraftig reaktion på långvarig stress, och ADD. Är just nu fruktansvärd låg och känner av min mycket envisa förlossningsdepression. Vården vägrar skriva ut mediciner mot min depression även fast jag suttit och gråtit hos läkare.

Försöker just nu bara överleva dagarna och ta hand om mitt barn

 

[Magiana]

Depression, ptsd, kraftig reaktion på långvarig stress, och ADD. Är just nu fruktansvärd låg och känner av min mycket envisa förlossningsdepression. Vården vägrar skriva ut mediciner mot min depression även fast jag suttit och gråtit hos läkare.

Försöker just nu bara överleva dagarna och ta hand om mitt barn

Det där låter ju konstigt. Jag har blivit erbjuden både det ena och det andra genom åren mot min vilja. Just nu medicinerar jag i alla fall för situationen blev ohållbar.

Kan du gå till en annan läkare? Har du fått göra MADRS-testet? Erbjuds du någon hjälp ö.h.t.?

 

[et_flickan]

Det där låter ju konstigt. Jag har blivit erbjuden både det ena och det andra genom åren mot min vilja. Just nu medicinerar jag i alla fall för situationen blev ohållbar.

Kan du gå till en annan läkare? Har du fått göra MADRS-testet? Erbjuds du någon hjälp ö.h.t.?

Jag får just nu hjälp av min fantastiska bvcpsykolog att skicka en remiss till psykiatrin. Jag orkar inte bråka mer och är trött på att gråta hos läkare.

Jag hoppas att psykiatrin kan hjälpa mig. fick sertralin utskrivet i början vilket fungerade kanon. Fick sen göra en utredning om jag hade ptsd och då ville inte läkarna skriva ut något tills den utredningen var klar. Efter den utredningen har jag mått bra, tills någon sen.

MADRS? Ingen aning om vad det är.

 

[monster1]

Depression, ptsd, kraftig reaktion på långvarig stress, och ADD. Är just nu fruktansvärd låg och känner av min mycket envisa förlossningsdepression. Vården vägrar skriva ut mediciner mot min depression även fast jag suttit och gråtit hos läkare.

Försöker just nu bara överleva dagarna och ta hand om mitt barn

Är det på grund av amningen?

 

[et_flickan]

Är det på grund av amningen?

Jag ammar inte, har inga missbrukarproblem sen tidigare. Jag vet helt enkelt inte varför. Alla andra får utskrivet hux flux i princip medans jag går runt och är ledsen och har gett upp om vården.

 

[monster1]

Jag ammar inte, har inga missbrukarproblem sen tidigare. Jag vet helt enkelt inte varför. Alla andra får utskrivet hux flux i princip medans jag går runt och är ledsen och har gett upp om vården.

 

[Magiana]

MADRS? Ingen aning om vad det är.

Det är ett skattningstest. http://www.deprimerad.net/for-allmanheten/testa-dig-sjalv/madrs-sjalvskattning
http://www.deprimerad.net/for-allmanheten/testa-dig-sjalv/madrs-sjalvskattning
Det är samma test som används inom vården förutom att deras version har fler svarsalternativ (eller rättare sagt så är antal alternativ samma men man kan välja att svara mellan två alternativ).

 

[alazzi]

Ångest. Glömde ta min medicin igår och fick en vidrig mardröm. Ångest över hur jag ska hitta en bostad i Sverige. Hur jag ska lösa moment 22 med bostad och jobb. Utan inkomst ingen bostad och utan bostad kan jag ju inte få jobb. I drömmen var det oerhört viktigt att komma ihåg min senaste adress i Sverige och det var omöjligt just då. När jag vaknade var jag tvungen att Googla fram adressen för att få ro. Det har snöat i natt och sånt känner jag av i kroppen.

 

[Kilauea]

Jag ammar inte, har inga missbrukarproblem sen tidigare. Jag vet helt enkelt inte varför. Alla andra får utskrivet hux flux i princip medans jag går runt och är ledsen och har gett upp om vården.

Fy vad dåligt av vården.
Jag har fått höra av flera läkare under min graviditet nu att både jag och sambon ska vara uppmärksam på hur jag mår efter förlossningen så jag inte får en förlossningsdepression. Står visserligen redan på sertralin, men finns risk ändå.

Förstår du är less. Kan din partner/sambo/pappan hjälpa dig strida mot vården på nåt sätt?

 

[Problematisk]

Åh, ett sammanhang där jag faktiskt passar in!
Depression, officiellt sedan några år tillbaka men inofficiellt sedan jag var liten. Ångest, självskadebeteende som går i vågor, och personlighetsstörning som jag dock är lite skeptisk till. Har även haft ätstörningsproblematik i många år, men just nu är den vilande (över vågar jag inte tro). Eventuellt något mer.

Hade en rätt stökig barndom, något jag inte tänkte på då men nu i efterhand förstår jag att det nog påverkat mig mer än jag trott. Har också på senare tid börjat misstänka att mina problem socialt och med svårbehandlad depression och ångest kan bero på någon mer diagnos som kanske skulle kunna behandlas/hjälpas.

Jag ligger efter alla jämnåriga, har inte flyttat hemifrån vilket man "ska" ha gjort i min ålder, aldrig haft ett "riktigt jobb" eller någon avklarad högskoleutbildning. Så att jag känner mig misslyckad är en underdrift. Självmordstankarna kommer och går i vågor, har även varit inlagd några gånger pga dem. Men den där känslan av att ligga efter, att vara misslyckad och värdelös, det är nog den som tar mest. Jag VET att andras "vägar" leder till samhällen, andra vägar, nya ställen osv medans min väg har lett mig till ett plötsligt stopp vid ett stup, och nu står jag här vid stupet och vet att vända om går inte, så hoppa utför stupet är mitt enda val, och jag bara väntar på vindpusten som ska ge mig en knuff. Så känns det.

Tar lite olika mediciner, men egentligen känns det inte som de hjälper så värst mycket, förutom buspiron. Märker direkt ökad ångest om jag inte tar dem som jag ska. Förutom dem har jag antidepressiva, stämningsstabiliserande och vid-behovsmedicin mot ångest.

 

[Magiana]

Åh, ett sammanhang där jag faktiskt passar in!
Depression, officiellt sedan några år tillbaka men inofficiellt sedan jag var liten. Ångest, självskadebeteende som går i vågor, och personlighetsstörning som jag dock är lite skeptisk till. Har även haft ätstörningsproblematik i många år, men just nu är den vilande (över vågar jag inte tro). Eventuellt något mer.

Hade en rätt stökig barndom, något jag inte tänkte på då men nu i efterhand förstår jag att det nog påverkat mig mer än jag trott. Har också på senare tid börjat misstänka att mina problem socialt och med svårbehandlad depression och ångest kan bero på någon mer diagnos som kanske skulle kunna behandlas/hjälpas.

Jag ligger efter alla jämnåriga, har inte flyttat hemifrån vilket man "ska" ha gjort i min ålder, aldrig haft ett "riktigt jobb" eller någon avklarad högskoleutbildning. Så att jag känner mig misslyckad är en underdrift. Självmordstankarna kommer och går i vågor, har även varit inlagd några gånger pga dem. Men den där känslan av att ligga efter, att vara misslyckad och värdelös, det är nog den som tar mest. Jag VET att andras "vägar" leder till samhällen, andra vägar, nya ställen osv medans min väg har lett mig till ett plötsligt stopp vid ett stup, och nu står jag här vid stupet och vet att vända om går inte, så hoppa utför stupet är mitt enda val, och jag bara väntar på vindpusten som ska ge mig en knuff. Så känns det.

Tar lite olika mediciner, men egentligen känns det inte som de hjälper så värst mycket, förutom buspiron. Märker direkt ökad ångest om jag inte tar dem som jag ska. Förutom dem har jag antidepressiva, stämningsstabiliserande och vid-behovsmedicin mot ångest.

Jag vet inte vad du menar med stökig barndom men kan du möjligen ha komplex PTSD?

Jag känner igen så mycket av det du skriver. Min panikångest var också svårbehandlad och jag kallades terapiresistent. Nu så här i efterhand undrar jag om detta berodde på obehandlat trauma.

Jag har också blivit klassad som personlighetsstörd, d.v.s. det sades att jag hade borderline. Den diagnosen kunde jag aldrig känna igen mig i. Men nu undrar jag om de drag av borderline jag kan ha haft också har sitt ursprung i c-ptsd.

Det är också tal om att jag ska genomgå en npf-utredning. Min psykolog tycker att jag visar autistiska drag.