Jag förstår dig, jag har själv känt ungefär samma (ffa det där med att helst inte vilja föda barn/vara gravid alls). Däremot tycker jag nu att det ska bli rätt spännande med förlossningen, men att det ska vara ett "val" att snittas om man inte känner att man kommer komma över den rädslan. Däremot tror jag att du ska ta emot de samtal som erbjuds, inte minst mtp din vilja att snittas i v.37, så att du får en bättre bild av risker och komplikationer som kan uppstå. Det är alltid bättre att göra ett informerat val kring sin hälsa än ett baserat på instinkter och rädsla, för att minska risken för frustration, oro och felaktiga förväntningar efteråt.
Jag har forskat en del på en annan patientgrupp där det är väldigt tydligt att information ökar chanser för ett gott resultat oavsett om man opereras/inte opereras (jfr snitt/vaginalt). Oavsett utfall och patientens preferens från början, dvs vill patienten opereras så görs det om det inte är medicinskt kontraindicerat, men resultatet och nöjdheten är mycket större om man innan ingreppet genomgått strukturerad information vid ett antal tillfällen jämfört med de som endast får en operation.
