Sv: Piruetter
Jag är lite nyfiken på den här filmen. Tränade ni byten eller vad var tanken med den tvära vändningen åt höger?
Jag tycker att det är intressant att jämföra utbildningen av häst. Själv får jag absolut inte börja träna byten innan hon är så stark att hon kan öka en diagonal för att sedan åter kunna samla sig tillräckligt för att kunna göra ett byte utan att förlora balansen.
Förstår du hur jag menar?
Rätt gissat, min tränare bad mig göra ett byte. Jag har aldrig fått lära mig göra ett byte, korrekt utan galoppbom eller litet hinder.
"Det är inte svårare, än att byta varv" typ... och det där var väl mitt första tafatta försök, för att göra min tränare glad, trots att jag var livrädd. Min dam är nämligen en sån dam, som blir mer o mer laddad, ju mer samling man sysslat med. Så jag var bergsäker på en katapultresa och så blev det bara pannkaka, för att hon inte visste vad jag önskade.
Men senare under passet när jag egentligen var för trött för att känna vad jag gjorde, fick vi kläm på det, med lite "tips från coachen" när tränaren verkligen förstod att jag var "livrädd" o inte fick ihop hjälperna.
Jag har liksom fått lära mig rida på nytt efter hästolycka 1999 och alla koordinativa grejer finns inte där än, utan jag får ta ett steg i taget. Och ibland blir det fyra steg tillbaka.
Det är därför AR har fungerat för mig, för vi plockar i sär hjälpgivningarna i smådelar, tills de funkar för mig. Vi tar det ett steg i taget utifrån mina möjligheter att få ihop delarna.
Mig bekymrar det inte, att på vårkanten få börja om med min ridning från skrittarbete för att hitta kroppen o knapparna, för att senare till sommaren o hösten, känna att jag kan rida igen. Min häst o jag har inte de målkraven att komma längre o längre, men hittar vi ett guldkorn, så är det kalas!
Jag har aldrig, eftersom jag är född med muskelhandikapp tänkt bli världsmästare i dressyr. Dressyrridningen för mig, är ett sätt att hålla min kropp o knopp i trim, inget annat.
Det är liksom det jag har försökt tala om här på forumet under alla år, att jag har fått lära mig krypa igen, för att kunna lära mig att gå.
Jag hoppas att du förstår vad jag menar, för just nu orkar jag inte dra historien igen. Jag tröttar bara ut alla andra.
AR, med en rejäl uppblandning av ridkunskap via Strömsholmsutbildade ridinstruktörer med och utan handikapputbildning, samt influenser från CR (centrerad ridning) är grejen som funkar för mig. Om det är något annat, som funkar för någon annan - FINE - Då får de gärna syssla med det, bara vi som önskar, kan få göra vår grej och känna att vi, vår kropp och vår häst, mår bra av det.
/IH
Tror jag fattar lite mer.
