Pendling är en diagnostisk metod som framför allt används inom radiestesin. Man tolkar pendelns svängningar som ett sätt att ställa diagnos eller finna botemedel.
Pendling är en metod som i äldre tider använts i bl.a. länder som Kina och Egypten för att mäta strålning i marken och utifrån resultatet planera var det är lämpligt att bygga monument, gräva efter vatten etc. Vissa shamaner använder en form av pendel som hjälp vid botande. I dag förekommer pendling främst inom radiestesin, som är en form av medicinsk strålningsbestämning (se Radiestesi). Det finns olika pendeltyper för olika ändamål inom radiestesin.
I medicinska sammanhang kan en pendel, exempelvis en bergkristall i en lina, hållas över en persons hud eller persontecken såsom hårlock eller blodspår. Pendelns svängningar tolkas vanligen på följande sätt: svängningar medurs betraktas som ett positivt svar, moturs som ett negativt, medan svängningar fram och åter tolkas som ett neutralt svar. Svängningarna förklaras med att pendeln förstärker nerv- och muskelreaktionen som är ett resultat av strålningskänslighet och på detta sätt kan ge tydliga signaler.
Pendling används även för att söka finna rätt botemedel till en person. Personen med pendeln kan då hålla sitt vänstra pekfinger på ett föreslaget medel i taget, samtidigt som han eller hon håller pendeln över patientens hud eller persontecken och samtidigt frågar sig vilket botemedel patienten behöver. Detta pågår tills pendeln svänger medurs, vilket tolkas som att rätt medel hittats
