Fan vad fint. Borde nålas i rött överst i varje tråd.Jag vill tacka @mandalaki och @Petruska för en bra diskussion som var intressant att läsa och innehöll bra synpunkter på båda sidor![]()
(Tack

Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Fan vad fint. Borde nålas i rött överst i varje tråd.Jag vill tacka @mandalaki och @Petruska för en bra diskussion som var intressant att läsa och innehöll bra synpunkter på båda sidor![]()
Inte nödvändigtvis. Familjen kan - jag tänker nu på vita i Sverige - förneka att sonen är en förövare. Familjen kan skuldbelägga kvinnan. Och annat smått och gott.
Det finns fall där många i omgivningen har vänt sig mot flickan/kvinnan då hon pekat ut någon kille/man i närmiljön som förvare. Medan omgivningen ju då försvarat den utpekade förvaren.
Och framförallt kan förövaren anse att kvinnan "skämmer ut" honom, och att det är därför han är aggressiv eller våldsam. Och genom att bara frisera sin berättelse något lite, kan han då få stöd av sin familj och/eller vänner.
Jag tänker att sådant kan ses som saker på samma skala som det vi kallar hedersrelaterade brott. På en skala finns grader, men inte grundläggande artskillnader.
Eller SD som anser att kvinnan borde fundera på vad hon kunnat göra annorlunda. Den åsikten är inte helt främmande för folk.
Jag fattar inte hur det kan vara teoretiskt och fint att vilja undvika att reproducera rasistiska strukturer. Jag tror inte heller att kvinnors rättigheter stärks av att vi ramlar djupare ner i det där rasistiska diket.Ja. Jo. Jag vet. Det känns bara så teoretiskt och fint att fokusera på det när man ser hur hedersförtrycket drabbar.
Och vad gäller straffmyndighetsåldern så är det väl ingen som sagt att den ska förändras på något vis. Vad det anbelangar så är det åklagarens sak att prestera en förundersökning som visar vilka som faktiskt låg bakom.
Du skriver ett ganska underligt inlägg, åtminstone för att vara juridiskt skolad person, jag påpekar att den typen av straffskärpning redan finns och ger direkt hänvisning till lagrummet och ditt svar är bara ingenting förutom att försöka vara hånfull? Du skrev ett inlägg utan att tänka igenom vad du skrev och det blev helt fel, det kan hända den bäste, men du gör det ju inte bättre av att svara som du gör.Så bra att det är så enkelt för dig.
Jag skrev ett inlägg som handlade om en rad överväganden som har bäring på särskild kriminalisering av hedersbrott. Straffskärpning rakt över skalan är fullt möjligt, men jag gav även min syn på det som verktyg. Men det kanske inte var intressant och därmed förbisågs?Du skriver ett ganska underligt inlägg, åtminstone för att vara juridiskt skolad person, jag påpekar att den typen av straffskärpning redan finns och ger direkt hänvisning till lagrummet och ditt svar är bara ingenting förutom att försöka vara hånfull? Du skrev ett inlägg utan att tänka igenom vad du skrev och det blev helt fel, det kan hända den bäste, men du gör det ju inte bättre av att svara som du gör.
Och sen en svans av, jag vet inte riktigt vad man skall kalla dem, som hejar på, haha.
Du skrev ett inlägg utan att tänka igenom vad du skrev och det blev helt fel, det kan hända den bäste, men du gör det ju inte bättre av att svara som du gör.
Och sen en svans av, jag vet inte riktigt vad man skall kalla dem, som hejar på, haha.
Du tycker dig kunna avgöra det, alltså. Gäller det för alla juridikområden? Jag tycker mig minnas att du har gjort liknande kommentarer förut, nämligen.Du skriver ett ganska underligt inlägg, åtminstone för att vara juridiskt skolad person, jag påpekar att den typen av straffskärpning redan finns och ger direkt hänvisning till lagrummet och ditt svar är bara ingenting förutom att försöka vara hånfull? Du skrev ett inlägg utan att tänka igenom vad du skrev och det blev helt fel, det kan hända den bäste, men du gör det ju inte bättre av att svara som du gör.
Men du behöver ju inte heller kunna göra den bedömningen, den görs ju av människor som är proffs på sina jobb, inte av människor som råkar tycka saker bara. Redan idag gör man dagligen bedömningar för huruvida någonting är hedersrelaterat eller ej. Det är liksom ingenting man helt plötsligt måste uppfinna en modell för - det finns redan.Jag tycker att det är svårt.
Jag vet att det inte är min uppgift att formulera kriterierna för bedömningarna. Men det är ju min uppgift att för egen del fundera färdigt på något som är intressant. Och då har vi det där med att hedersrelaterade brott är omgärdade av ganska olika narrativ beroende på vilken organisation som uttalar sig.Men du behöver ju inte heller kunna göra den bedömningen, den görs ju av människor som är proffs på sina jobb, inte av människor som råkar tycka saker bara. Redan idag gör man dagligen bedömningar för huruvida någonting är hedersrelaterat eller ej. Det är liksom ingenting man helt plötsligt måste uppfinna en modell för - det finns redan.
Sen vill jag inflika att könsstympning är en lag som det garanterat alltid kommer vara fler sk invandrare som döms för. Likaså tvångsgifte. Men jag hoppas verkligen att du inte anser att dessa lagar ska bort bara för det.
Det där är nog exempel på det jag menade med teoretiskt och fint. Det låter som om hedersförtryck främst är en intellektuell nöt att knäcka. Och att brotten främst är något för organisationer med olika narrativ att polemisera om.Jag vet att det inte är min uppgift att formulera kriterierna för bedömningarna. Men det är ju min uppgift att för egen del fundera färdigt på något som är intressant. Och då har vi det där med att hedersrelaterade brott är omgärdade av ganska olika narrativ beroende på vilken organisation som uttalar sig.
Fråga två: så klart inte. Men det betyder inte att det finns någon garanti för att inte likartade problem med rasistiska strukturer KAN vara verksamma vid bedömning av de brotten. I Sverige eller andra västländer.
Precis så.Men det är heller inte omöjligt att göra både och: diskutera hur hedersförtryck ska kunna stoppas OCH rasistiska strukturer. I den ordningen.
Jag räknar in utsattas berättelser i det jag skriver. De, liksom de "svenska" diskussionerna, ser väldigt olika ut.Det där är nog exempel på det jag menade med teoretiskt och fint. Det låter som om hedersförtryck främst är en intellektuell nöt att knäcka. Och att brotten främst är något för organisationer med olika narrativ att polemisera om.
Jag tycker att det överordnade narrativet bör vara de utsattas egna berättelser. Det finns alldeles för många sådana för att jag främst ska oroa mig att reproducera rasistiska strukturer. Men det är heller inte omöjligt att göra både och: diskutera hur hedersförtryck ska kunna stoppas OCH rasistiska strukturer. I den ordningen.
Jag räknar in utsattas berättelser i det jag skriver. De, liksom de "svenska" diskussionerna, ser väldigt olika ut.
Jag kan det inte väl nog, men tex ser berättelserna från de något mer kvinnoseparatistiska hållen annorlunda ut än de mer "officiella".
Att berättelser från typ, grovt räknat, sociala myndigheter och brottsofferorganisationer - inklusive de offer som själva berättar via eller tillsammans med sådana kanaler - låter rätt annorlunda än berättelserna som kommer från organisationer med förortsfeminister och liknande, lika grovt räknat. Terminologin är annorlunda, analysen är annorlunda. Och typ förortsfeminister vet att den skillnaden finns och kan redogöra för den, till skillnad från vad iaf jag hör från de förra.Vad menar du här?
Jag förstår. Jag tycker visserligen att det är obehagligt att göra två sidor av det - men jag tycker att du gör det så då blir ju min fråga hur berättelserna skiljer sig bland offren på vardera sidan, inte från organisationer eller andra kanaler?Att berättelser från typ, grovt räknat, sociala myndigheter och brottsofferorganisationer - inklusive de offer som själva berättar via eller tillsammans med sådana kanaler - låter rätt annorlunda än berättelserna som kommer från organisationer med förortsfeminister och liknande, lika grovt räknat. Terminologin är annorlunda, analysen är annorlunda. Och typ förortsfeminister vet att den skillnaden finns och kan redogöra för den, till skillnad från vad iaf jag hör från de förra.
Alltså, gränsen mellan kunskap och värdering verkar vara väldigt oklar. Olika saker ses som kunskap på olika håll.
Dvs, utifrån de relativt få föredrag och texter jag tagit del av.
För mig landar det i att det vore förhastat av mig att landa.
Jag jobbar nära förortsfeministerna. Jättenära. Jag har garanterat träffat alla de vars namn du ser i medierna; jag har pratat med dem och jobbat med dem. Om det är några som vill att folk ska ta hedersproblematiken på allvar och sluta tramsa och relativisera heder så är det förortsfeministerna. Kom på konferenserna, seminarierna och utbildningarna säger jag bara så får du höra själv vad de faktiska organisationerna specialiserade på det här säger.Att berättelser från typ, grovt räknat, sociala myndigheter och brottsofferorganisationer - inklusive de offer som själva berättar via eller tillsammans med sådana kanaler - låter rätt annorlunda än berättelserna som kommer från organisationer med förortsfeminister och liknande, lika grovt räknat.
Samtidigt är vår abortlagstiftning den i särklass mest liberala inom EU, inget annat land går så långt som Sverige. Även SD:s linje är den inom EU som är minst begränsande med ett enda undantag: Rumänien som har 14 veckor, inget annat land har fri abort längre än till v. 12 och många har betydligt strängare regler. Jag tycker inte man kan säga att hela Europa, utom Sverige då, för en kvinnofientlig politik. Är man för EU borde man också anse att det skall införas gemensamma regler för hela EU.
Källa:
http://www.dagen.se/sa-ser-abortlagstiftningen-i-eu-s-medlemslander-ut-1.204767