Papparollens förändring under senare tid?

Klart han kan! Jag tycker bara helt enkelt inte att det ska behövas av den anledningen jag nämner ovan. Har man ekonomi och möjligheter är det ju toppen, tycker i alla fall jag, om man kan snåla lite (gäller båda eller den som har möjlighet - oavsett kön) så att det finns dagar att t ex förkorta fsk-veckan för en liten eller sommarlovet för en större.

Sen kan det ju vara så att man har ett jobb som gör att man är mycket ledig ändå - t ex om man jobbar sovande natt och gör många timmar så och därav har många lediga dagar, eller om man är lärare och har sommarlov. I de fallen behöver man ju inte ta ut så mycket f p för att vara ledig med barnen och där känner jag väl också att det vore shysst om en partner med typ 9-17- jobb och 5 v semester kan ta fler föräldradagar etc.
Eftersom familjer idag lyckas snåla med kvinnans dagar nästan oavsett ekonomisk situation så tror jag verkligen inte på det här generellt.
Och man kan liksom inte ha regler som ska gynna samhällsutveckling och samtidigt ha flexibilitet för varje litet undantag..
 
Eftersom familjer idag lyckas snåla med kvinnans dagar nästan oavsett ekonomisk situation så tror jag verkligen inte på det här generellt.
Och man kan liksom inte ha regler som ska gynna samhällsutveckling och samtidigt ha flexibilitet för varje litet undantag..
Jag vet redan att du är emot all flexibilitet i föräldraförsäkringen och att vi inte alls tycker lika 😉
 
Jag tänker att det beror på ur vilket perspektiv man ser det. Om man tänker att dagarna är föräldrarnas så självklart ska varje förälder ha lika många. Om man tänker att dagarna är barnets (att få vara med någon av sina föräldrar) så tycker jag, som sagt, inte att det är lika självklart, för om en stenhård exakt uppdelning utan någon som helst flexibilitet gör att vissa barn får kortare tid hemma med en förälder och behöver börja fulltid på förskola tidigare så tycker jag inte man gynnar barnet, vilka dagarna ju tillhör om man ser det så. Samma dagar, samma personer men två olika perspektiv.

Angående för vem föräldrapenningen är till för står det såhär på försäkringskassans hemsida:

"Föräldrapenning är pengar du får för att kunna vara hemma med ditt barn i stället för att arbeta, söka arbete eller studera."

I de flesta andra länder finns inte detta så där anlitar man någon som passar barnet/barnen, sätter barnet i tokdyr barnomsorg så fort som möjligt (några månader gamla) eller blir hemmafru. Det blir nog människor av de barnen som råkar ut för de första två alternativen också men det är så dyrt att det tredje alternativet är nog vanligast. Katastrof för jämställdheten både i förhållandet och samhället.

Jag tolkar det som är föräldrapenningen är till för att vi (framförallt kvinnor) i Sverige ska kunna fortsätta vara yrkesaktiva trots att vi får barn. Inte för att barnen ska får extra långa sommarlov eller kortare veckor i förskolan. Efter föräldrapenningen har vi tillgång till en extremt subventionerad kvalitativ barnomsorg av samma anledning.

Det är alltså ett väldigt generöst bidrag från staten med föräldrapenning, för alla andra bidrag man kan få är kraven rätt strikta. Det är alltid en valfrihet att uppfylla de krav som krävs för att nyttja ett bidrag. Vägrar jag gå till en läkare så kommer jag garanterat inte få bidraget sjukpenning någon längre tid osv.

Sen undrar jag hur många % av alla föräldrar som absolut inte hade kunnat dela lika om de verkligen hade viljan, planerat och ansträngt sig och utan att barnen får börja förskolan på sitt ettårsdag. Kan inte vara många %.
 
Angående för vem föräldrapenningen är till för står det såhär på försäkringskassans hemsida:

"Föräldrapenning är pengar du får för att kunna vara hemma med ditt barn i stället för att arbeta, söka arbete eller studera."

I de flesta andra länder finns inte detta så där anlitar man någon som passar barnet/barnen, sätter barnet i tokdyr barnomsorg så fort som möjligt (några månader gamla) eller blir hemmafru. Det blir nog människor av de barnen som råkar ut för de första två alternativen också men det är så dyrt att det tredje alternativet är nog vanligast. Katastrof för jämställdheten både i förhållandet och samhället.

Jag tolkar det som är föräldrapenningen är till för att vi (framförallt kvinnor) i Sverige ska kunna fortsätta vara yrkesaktiva trots att vi får barn. Inte för att barnen ska får extra långa sommarlov eller kortare veckor i förskolan. Efter föräldrapenningen har vi tillgång till en extremt subventionerad kvalitativ barnomsorg av samma anledning.

Det är alltså ett väldigt generöst bidrag från staten med föräldrapenning, för alla andra bidrag man kan få är kraven rätt strikta. Det är alltid en valfrihet att uppfylla de krav som krävs för att nyttja ett bidrag. Vägrar jag gå till en läkare så kommer jag garanterat inte få bidraget sjukpenning någon längre tid osv.

Sen undrar jag hur många % av alla föräldrar som absolut inte hade kunnat dela lika om de verkligen hade viljan, planerat och ansträngt sig och utan att barnen får börja förskolan på sitt ettårsdag. Kan inte vara många %.
Jag är fullt medveten om att vi har ett fantastiskt system i Sverige och jag är väldigt glad och tacksam över det. Att sedan vissa tycker att föräldraförsäkringen borde förändras jämfört med både hur den ser ut i dag och hur det nya förslaget ser ut, och att därmed all flexibilitet vad gäller antalet dagar per förälder borde tas bort och att jag inte håller med om det är en helt annan sak.
 
Eftersom familjer idag lyckas snåla med kvinnans dagar nästan oavsett ekonomisk situation så tror jag verkligen inte på det här generellt.
Och man kan liksom inte ha regler som ska gynna samhällsutveckling och samtidigt ha flexibilitet för varje litet undantag..

Fast lärarkåren är en stor yrkesgrupp och det är många som jobbar dygn inom t ex vård och omsorg, så inte handlar det om några ovanliga, pyttesmå undantag detta med att en del yrkesgrupper har fler arbetsfria dagar än andra. However så är vår grundsyn i frågan olika. Jag är för jämställdhet men det är inte det enda jag är för, utan jag är även för flexibilitet och för människors möjlighet att ta eget ansvar för sitt och sina anhörigas liv och bästa och därför ser jag hellre en gyllne medelväg än stenhård inflexibilitet.
 
Senast ändrad:
Jag vet redan att du är emot all flexibilitet i föräldraförsäkringen och att vi inte alls tycker lika 😉
Fast lärarkåren är en stor yrkesgrupp och det är många som jobbar dygn inom t ex vård och omsorg, så inte handlar det om några ovanliga, pyttesmå undantag detta med att en del yrkesgrupper har fler arbetsfria dagar än andra. However så är vår grundsyn i frågan olika. Jag är för jämställdhet men det är inte det enda jag är för, utan jag är även för flexibilitet och för människors möjlighet att ta eget ansvar för sitt och sina anhörigas liv och bästa och därför ser jag hellre en gyllne medelväg än stenhård inflexibilitet.
Men hur tänker du själv kring att många familjer idag faktiskt lyckas spara dagar och lösa krångliga situationer sålänge det är kvinnans del?
Oavsett hur man ser på flexibilitet så måste du väl dra några slutsatser av att många problem som lyfts faktiskt verkar gå att lösa idag?
Varför kan kvinnor lösa problemen och få ihop det med föräldraledighet oavsett yrke och situation? Varför skulle det vara så svårt för män att göra samma?

Sen har vi ju många delar som behöver ändras för att det ska funka. Mansdominerade arbetsplatser behöver ändra attityd, förskolan behöver vara tillgänglig olika tider på dygnet, kanske behöver ex universiteten se över vissa regler för flexibla studieuppehåll, egenföretagarna behöver stöttas osv. Men jag anser att man behöver lösa problemen där de finns. Ändrar man föräldraförsäkringen kommer det ju troligen tvinga fram förändring på flera av dessa delar.
 
Fast lärarkåren är en stor yrkesgrupp och det är många som jobbar dygn inom t ex vård och omsorg, så inte handlar det om några ovanliga, pyttesmå undantag detta med att en del yrkesgrupper har fler arbetsfria dagar än andra. However så är vår grundsyn i frågan olika. Jag är för jämställdhet men det är inte det enda jag är för, utan jag är även för flexibilitet och för människors möjlighet att ta eget ansvar för sitt och sina anhörigas liv och bästa och därför ser jag hellre en gyllne medelväg än stenhård inflexibilitet.
Jag har förövrigt svårt att se varför någon som sliter dygn inom vården skulle ha mindre behov av föräldraledighet. Ev arbetstidsförkortning på grund av nattjobb osv är ju för att de behöver ökad tid för återhämtning. Inte för att de ska slita med barn och hushåll på sina ”lediga” dagar och på så vis kunna spara in på fl-dagar.
Även om man jobbar hemifrån osv och på så vis kan finnas fysiskt närvarande mer så gör ju inte det att den personen ska ha mindre föräldraledighet?
 
Med ”bygga bort” menar jag att det bör vara självklart som förälder att finnas med vid förlossning oavsett vem som föder barnet. Vill man kan man också tänka utanför bröstbubblan kring bebisens mat och tex testa om det funkar att pumpa och flaskmata så att även pappan kan ansvara för att mata bebis tidigt. Bara två exempel.
Lite sen på bollen här nu, men har sen vi fick barn reflekterat en del över hur amningen påverkar jämställdheten. Ur det perspektivet är amning skit. Tycker inte heller det hjälper att pumpa och flaska (vilket iofs inte funkar för oss ändå eftersom bebis vägrar flaska), pumpa är betydligt jobbigare än att amma, tycker jag. Ur jämställdhetssynpunkt är ersättningsbebis bättre.

För oss - och jag gissar att detta är vanligt - innebär det att jag, förutom alla matningar, även tar de flesta sövningar och tröstningar även när pappan är hemma. (Detta påverkas såklart också av att det är jag som är hemma just nu.)
 
Lite sen på bollen här nu, men har sen vi fick barn reflekterat en del över hur amningen påverkar jämställdheten. Ur det perspektivet är amning skit. Tycker inte heller det hjälper att pumpa och flaska (vilket iofs inte funkar för oss ändå eftersom bebis vägrar flaska), pumpa är betydligt jobbigare än att amma, tycker jag. Ur jämställdhetssynpunkt är ersättningsbebis bättre.

För oss - och jag gissar att detta är vanligt - innebär det att jag, förutom alla matningar, även tar de flesta sövningar och tröstningar även när pappan är hemma. (Detta påverkas såklart också av att det är jag som är hemma just nu.)
Ja jag tror att du har helt rätt!
 
Men hur tänker du själv kring att många familjer idag faktiskt lyckas spara dagar och lösa krångliga situationer sålänge det är kvinnans del?
Oavsett hur man ser på flexibilitet så måste du väl dra några slutsatser av att många problem som lyfts faktiskt verkar gå att lösa idag?
Varför kan kvinnor lösa problemen och få ihop det med föräldraledighet oavsett yrke och situation? Varför skulle det vara så svårt för män att göra samma?

Sen har vi ju många delar som behöver ändras för att det ska funka. Mansdominerade arbetsplatser behöver ändra attityd, förskolan behöver vara tillgänglig olika tider på dygnet, kanske behöver ex universiteten se över vissa regler för flexibla studieuppehåll, egenföretagarna behöver stöttas osv. Men jag anser att man behöver lösa problemen där de finns. Ändrar man föräldraförsäkringen kommer det ju troligen tvinga fram förändring på flera av dessa delar.

Jag vet att det tyvärr är kvinnor som i många fall snålar med dagar etc etc och självklart är inte det rätt!! Återigen så är ändå inte MIN åsikt att den rätta vägen är stenhård inflexibilitet. Jag förstår inte riktigt varför du gång på gång ifrågasätter mig som om jag hade påstått att jag tyckte det var rätt att män som grupp tar mindre fl än kvinnor etc? Det tycker jag absolut inte. Jag tycker att hälften var är det rimligaste för de flesta familjer MEN att familjer även ska få en viss flexibilitet- av de anledningar jag har berättat. Och visst kan både kvinnor och män ha de yrken jag beskrivit ovan - lärare är väl definitivt ett unisexyrke och om t ex en kvinnlig lärare har möjlighet att vara ledig under lov etc med barn så kan jag väl tycka att det är rimligt att barnens pappa t ex blir den som får ta ut flest dagar f l, eller att en pappa som jobbar heldygn som personlig assistent och är ledig många dagar emellan hellre väljer att låta barnets mamma ta ut fler dagar. Båda exemplen ger ju föräldrar som är hemma med barn mer än uttaget av f p visar.

Jag tror inte att jag kan förklara tydligare än så? Vi har olika åsikter helt enkelt. Jag uppfattar det som om du tycker att jämställdhet i princip är det enda som är viktigt, jag tycker också att det är viktigt men jag ser även andra saker som viktiga (som en viss flexibilitet och möjlighet för barn till mycket tid med sina föräldrar) och därför håller jag inte med dig om att all flex i föräldraförsäkringen borde tas bort.

Jag är verkligen uppriktigt förvånad över att du och några till reagerar så enormt mot att jag inte håller med om en helt inflexibel föräldraförsäkring skulle vara att föredra utan tycker att ett antal obundna dagar bör finnas kvar. Jag ser förstås även jag de fördelar ni ser med 50/50, men tycker inte att fördelarna överväger nackdelarna så som ni tycker. För mig helgar inte ändamålet medlen helt enkelt.

Det är ju knappast direkt någon extrempolitisk åsikt jag framför.

Hade jag tyckt att kvinnan skulle ta all f l samt putsa mannens skor och laga frukost åt honom innan jobbet samt vänta underdånigt med en fantastisk middag när han kom hem från jobbet (för att han sedan skulle sätta sig och vila i soffan efter maten) hade jag ju förstått reaktionerna, men allvarligt, min ganska mainstreama åsikt är bara att jag tycker att det även fortsättningsvis ska finnas lite flex i föräldraförsäkringen - men SJÄLVKLART också öronmärkta dagar.
 
Senast ändrad:
Lite sen på bollen här nu, men har sen vi fick barn reflekterat en del över hur amningen påverkar jämställdheten. Ur det perspektivet är amning skit. Tycker inte heller det hjälper att pumpa och flaska (vilket iofs inte funkar för oss ändå eftersom bebis vägrar flaska), pumpa är betydligt jobbigare än att amma, tycker jag. Ur jämställdhetssynpunkt är ersättningsbebis bättre.

För oss - och jag gissar att detta är vanligt - innebär det att jag, förutom alla matningar, även tar de flesta sövningar och tröstningar även när pappan är hemma. (Detta påverkas såklart också av att det är jag som är hemma just nu.)

Mina barn ammades länge, och jag har aldrig kunnat pumpa ur etc, tyckte bara det var bökigt. Barnen tog ersättning om det behövdes för att jag inte var där, men undvek det eftersom det räckte med en missad amning för att min mjölkproduktion skulle gå ner, och så hamnade man i en ond cirkel där mjölken inte räckte etc.

Kort sagt, precis som du beskriver så innebar det att jag tog alla nattningar och tröstningar när barnen var små. Men, det är ju så väldigt kort tid. Redan när de var ett halvår så hade de ju börjat äta mat och helammades inte längre. Och föräldraledigheten är ju så lång, hela tretton månader. Så jag tyckte nog att det gick att kombinera amning och jämställdhet. Så nej, amningen är inte jämställd, men det är ju bara några månader som barnet helammas.

Och väldigt många helammar ju inte öht, ens i början. Men ändå är mamman hemma ett helt år. Det kan ju inte bero på amningen.
 
Jag vet att det tyvärr är kvinnor som i många fall snålar med dagar etc etc och självklart är inte det rätt!! Återigen så är ändå inte MIN åsikt att den rätta vägen är stenhård inflexibilitet. Jag förstår inte riktigt varför du gång på gång ifrågasätter mig som om jag hade påstått att jag tyckte det var rätt att män som grupp tar mindre fl än kvinnor etc? Det tycker jag absolut inte. Jag tycker att hälften var är det rimligaste för de flesta familjer MEN att familjer även ska få en viss flexibilitet- av de anledningar jag har berättat. Och visst kan både kvinnor och män ha de yrken jag beskrivit ovan - lärare är väl definitivt ett unisexyrke och om t ex en kvinnlig lärare har möjlighet att vara ledig under lov etc med barn så kan jag väl tycka att det är rimligt att barnens pappa t ex blir den som får ta ut flest dagar f l, eller att en pappa som jobbar heldygn som personlig assistent och är ledig många dagar emellan hellre väljer att låta barnets mamma ta ut fler dagar. Båda exemplen ger ju föräldrar som är hemma med barn mer än uttaget av f p visar.

Jag tror inte att jag kan förklara tydligare än så? Vi har olika åsikter helt enkelt. Jag uppfattar det som om du tycker att jämställdhet i princip är det enda som är viktigt, jag tycker också att det är viktigt men jag ser även andra saker som viktiga (som en viss flexibilitet och möjlighet för barn till mycket tid med sina föräldrar) och därför håller jag inte med dig om att all flex i föräldraförsäkringen borde tas bort.

Jag är verkligen uppriktigt förvånad över att du och några till reagerar så enormt mot att jag inte håller med om en helt inflexibel föräldraförsäkring skulle vara att föredra utan tycker att ett antal obundna dagar bör finnas kvar. Jag ser förstås även jag de fördelar ni ser med 50/50, men tycker inte att fördelarna överväger nackdelarna så som ni tycker. För mig helgar inte ändamålet medlen helt enkelt.

Det är ju knappast direkt någon extrempolitisk åsikt jag framför.

Hade jag tyckt att kvinnan skulle ta all f l samt putsa mannens skor och laga frukost åt honom innan jobbet samt vänta underdånigt med en fantastisk middag när han kom hem från jobbet (för att han sedan skulle sätta sig och vila i soffan efter maten) hade jag ju förstått reaktionerna, men allvarligt, min ganska mainstreama åsikt är bara att jag tycker att det även fortsättningsvis ska finnas lite flex i föräldraförsäkringen - men SJÄLVKLART också öronmärkta dagar.
Alltså jag skulle inte säga att jag reagerar extremt. Jag är intresserad av att höra hur du reflekterar kring frågorna jag tog upp.
Jag förstår faktiskt inte varför du tolkar inläggen såhär när jag bara frågar hur du tänker om vissa saker?

Du har skrivit såhär upprepade gånger nu. Jag har aldrig anklagat dig för någonting utan jag deltar bara i diskussionen. Att jag ställer motfrågor betyder att jag undrar hur du tänker om saken, inget annat.

Kan du inte bara svara på frågorna istället för att gå igång och känna dig påhoppad?
 
Jag tror att en anledning till att det ofta är kvinnorna som snålar på dagarna är att det är de som är hemma först. När barnet fyllt ett måste man ta ut minst 5 dgr/vecka för att behålla sin SGI, så då kan man inte längre snåla. Och eftersom papporna tenderar att vara hemma sist så blir det som det blir.
 
  • Gilla
Reactions: ako
Alltså jag skulle inte säga att jag reagerar extremt. Jag är intresserad av att höra hur du reflekterar kring frågorna jag tog upp.
Jag förstår faktiskt inte varför du tolkar inläggen såhär när jag bara frågar hur du tänker om vissa saker?

Du har skrivit såhär upprepade gånger nu. Jag har aldrig anklagat dig för någonting utan jag deltar bara i diskussionen. Att jag ställer motfrågor betyder att jag undrar hur du tänker om saken, inget annat.

Kan du inte bara svara på frågorna istället för att gå igång och känna dig påhoppad?

Extremt har jag inte sagt, men däremot enormt, och så uppfattar jag det faktiskt. Det verkar finnas väldigt liten förståelse för att jag resonerar annorlunda och inte tycker 50/50 är någon bra lösning. Jag tycker ju liksom inte att det är konstigt på något sätt att du tycker annorlunda än jag.

Vad det gäller hur jag tänker så har jag ju ett antal gånger sagt att jag anser att båda föräldrarna ska vara lika mycket föräldrar och att de bör dela någorlumda lika på föräldraledigheten. Däremot tycker jag det fortfarande ska finnas ett flex. Jag tror helt enkelt inte att tvång är rätt metod, utan tänker att samhällsutvecklingen fortsätter mot ett allt mer jämställt samhälle på många plan. Jag anser heller inte att jämställdhet är DET ENDA som är viktigt i samhället utan även eget ansvar, valfrihet, jämLIKhet etc. Därför tycker jag som jag tycker. Jag har inga andra svar. Att kvinnor fortfarande tar ut mer f p än män beror på traditioner och vanor, men samtidigt ser man ju att det faktiskt börjar förändras åt ett mer jämnt håll, vilket är jättebra och säkert också en verkan av att det införts öronmärkta dagar- vilket jag också tycker är jättebra, och för mig skulle det vara helt ok med fler sådana men inte helt utan flex. Jag tycker inte priset är värt att helt ta bort människors möjlighet att själva till viss del planera och bestämma om sin f p, och jag tror heller inte att det är något stort samhälleligt problem om det tar 50 eår till innan män och kvinnor på gruppnivå tar ut lika många föräldradagar. Jag tror heller inte att barn knyter an sämre till den förälder som är hemma 35 eller 40 procent om man skulle dela 35/65 eller 40/60. Jämställdhet är mer än så för mig helt enkelt.
Jag vet liksom inte mer vad du vill ha svar på?
 
Jag tror att en anledning till att det ofta är kvinnorna som snålar på dagarna är att det är de som är hemma först. När barnet fyllt ett måste man ta ut minst 5 dgr/vecka för att behålla sin SGI, så då kan man inte längre snåla. Och eftersom papporna tenderar att vara hemma sist så blir det som det blir.
Den lagstiftningen borde ju gå att se över tycker jag.
 
Mina barn ammades länge, och jag har aldrig kunnat pumpa ur etc, tyckte bara det var bökigt. Barnen tog ersättning om det behövdes för att jag inte var där, men undvek det eftersom det räckte med en missad amning för att min mjölkproduktion skulle gå ner, och så hamnade man i en ond cirkel där mjölken inte räckte etc.

Kort sagt, precis som du beskriver så innebar det att jag tog alla nattningar och tröstningar när barnen var små. Men, det är ju så väldigt kort tid. Redan när de var ett halvår så hade de ju börjat äta mat och helammades inte längre. Och föräldraledigheten är ju så lång, hela tretton månader. Så jag tyckte nog att det gick att kombinera amning och jämställdhet. Så nej, amningen är inte jämställd, men det är ju bara några månader som barnet helammas.

Och väldigt många helammar ju inte öht, ens i början. Men ändå är mamman hemma ett helt år. Det kan ju inte bero på amningen.

Såklart beror det inte på amningen att kvinnan är hemma mest. Jag är inte mot amning, jag har mest reflekterat över att det är dåligt ur ett jämställdhetsperspektiv. Ur många andra perspektiv är det bra, och jag förespråkar absolut inte att man inte ska amma - men kanske att medvetandegöra och problematisera kring just denna aspekt.
Visst är det kort tid i det stora hela som barnet helammas, även fast det inte alltid känns så när man är mitt i det. Tyvärr tror jag att det är lätt att fortsätta med samma beteende även när barnet börjat äta mat, speciellt om man inte reflekterar över det. Dvs, jag tror att det är lätt att mamman fortsätter göra mest även när amningen minskat/slutat, att man helt enkelt "sätter rutinerna" och att det sen är svårt att bryta. Ytterligare en anledning till att dela på fl alltså, snarare än en ursäkt för att kvinnan ska ha mest.
 
Extremt har jag inte sagt, men däremot enormt, och så uppfattar jag det faktiskt. Det verkar finnas väldigt liten förståelse för att jag resonerar annorlunda och inte tycker 50/50 är någon bra lösning. Jag tycker ju liksom inte att det är konstigt på något sätt att du tycker annorlunda än jag.

Vad det gäller hur jag tänker så har jag ju ett antal gånger sagt att jag anser att båda föräldrarna ska vara lika mycket föräldrar och att de bör dela någorlumda lika på föräldraledigheten. Däremot tycker jag det fortfarande ska finnas ett flex. Jag tror helt enkelt inte att tvång är rätt metod, utan tänker att samhällsutvecklingen fortsätter mot ett allt mer jämställt samhälle på många plan. Jag anser heller inte att jämställdhet är DET ENDA som är viktigt i samhället utan även eget ansvar, valfrihet, jämLIKhet etc. Därför tycker jag som jag tycker. Jag har inga andra svar. Att kvinnor fortfarande tar ut mer f p än män beror på traditioner och vanor, men samtidigt ser man ju att det faktiskt börjar förändras åt ett mer jämnt håll, vilket är jättebra och säkert också en verkan av att det införts öronmärkta dagar- vilket jag också tycker är jättebra, och för mig skulle det vara helt ok med fler sådana men inte helt utan flex. Jag tycker inte priset är värt att helt ta bort människors möjlighet att själva till viss del planera och bestämma om sin f p, och jag tror heller inte att det är något stort samhälleligt problem om det tar 50 eår till innan män och kvinnor på gruppnivå tar ut lika många föräldradagar. Jag tror heller inte att barn knyter an sämre till den förälder som är hemma 35 eller 40 procent om man skulle dela 35/65 eller 40/60. Jämställdhet är mer än så för mig helt enkelt.
Jag vet liksom inte mer vad du vill ha svar på?
Ja men jag frågade ju kring detaljfrågor, inte vad du tycker på en övergripande nivå.

Du argumenterade för att det finns situationer där det är svårt att ta viss mängd FL eller spara dagar, då undrar jag hur du tänker om det utifrån att många familjer idag tycks reda ut detta men bara när resultatet ska bli mer hemmatid för kvinnan?
Jag får nämligen inte ihop det så jag efterfrågade ett lite djupare resonemang kring just den frågan.

Oavsett vad man sen tycker är lämpligt på helhetsnivå.
 
... och jag har svarat att jag tror det betor på traditioner och strukturer som faktiskt så sakteliga är på väg bort. Några färdiga lösningar har jag inte, det är komplexa frågor och du får nog faktiskt nöja dig med de argument jag redan har upprepat många gånger för att motivera min åsikt.
 
Såklart beror det inte på amningen att kvinnan är hemma mest. Jag är inte mot amning, jag har mest reflekterat över att det är dåligt ur ett jämställdhetsperspektiv. Ur många andra perspektiv är det bra, och jag förespråkar absolut inte att man inte ska amma - men kanske att medvetandegöra och problematisera kring just denna aspekt.
Visst är det kort tid i det stora hela som barnet helammas, även fast det inte alltid känns så när man är mitt i det. Tyvärr tror jag att det är lätt att fortsätta med samma beteende även när barnet börjat äta mat, speciellt om man inte reflekterar över det. Dvs, jag tror att det är lätt att mamman fortsätter göra mest även när amningen minskat/slutat, att man helt enkelt "sätter rutinerna" och att det sen är svårt att bryta. Ytterligare en anledning till att dela på fl alltså, snarare än en ursäkt för att kvinnan ska ha mest.
Man får helt enkelt se till att vara medveten och att pappan tar mycket annat med bäbisen samt att man av både den och många andra anledningar bör dela på föräldraledigheten. Om amningen fungerar och man trivs med det då innebär den dock som du säger även väldigt många fördelar, och själv anser jag att det vore overkill att avstå amning bara för att man vill vara PK.
 
... och jag har svarat att jag tror det betor på traditioner och strukturer som faktiskt så sakteliga är på väg bort. Några färdiga lösningar har jag inte, det är komplexa frågor och du får nog faktiskt nöja dig med de argument jag redan har upprepat många gånger för att motivera min åsikt.
Är de?
Strukturer försvinner inte av sig själv. Så det är inte nån sorts historisk rest som är på väg att försvinna av sig själv.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 516
Senast: Anonymisten
·
Övr. Barn Det kommer ett barn till mig och rider rätt ofta och har gjort så i drygt ett år. Barnet är 12 år och har det rätt jobbigt med en...
Svar
14
· Visningar
1 645
Senast: Ninnurur
·
Övr. Barn Vi har 2 barn. Ett på 10 och ett på 7. Det yngre barnet är till vissa delar extremt olik sitt äldre syskon och saker som fungerat med...
Svar
16
· Visningar
1 131
Övr. Hund Vi passar ibland en äldre hund (11 år troligen korsning bichon havanais och terrier av något slag) som alltid haft svårt att vara ensam...
Svar
2
· Visningar
370

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp