Bara att fråga.
Även de mest ohyfsade frågorna kan ställas på ett vänligt och respektfullt sätt, och din undran är långt ifrån ohyfsad eller omotiverad.
Jag hade nog bara sagt något i stil med
"Jag hade gärna ridit oftare än en gång i veckan, och visste inte att du hade behovet av mer hjälp.. "
Beroende på hur konflikträdd du är kan du sedan fortsätta med typ:
"... nu är det ju kanske lite sent men då vet du om det skulle visa sig att du behöver ännu mer hjälp framöver"
Eller min personliga favorit:
"...och i och med att du inte frågade mig om möjlighet till att ta fler dagar uppfattar jag det som om du inte vill att just jag rider fler dagar i veckan, jag måste erkänna att jag känner mig lite besviken, då jag tyckt att allt fungerat så bra. Du får gärna säga till om du vill att jag gör något annorlunda när jag är ute. Eller du kanske rent av vill att vi är tre totalt? - Bara så jag vet hur du tänker
"
Men jag hade nog fortsatt såhär:
"... Jag tog det faktiskt lite personligt att du inte frågade mig först. Borde jag det eller är det något annat som gör att du vill ha in en tredje person?"
Jag säger ALLTID vad jag tycker och tänker.
Och du skall alltid veta du har all rätt i världen att känna dig besviken eller illa behandlad ibland och att ingen någonsin kan neka det du säger att du känner.
Utgå därför alltid från hur du känner och varför, oavsett situation i livet.
Detta kommer att berika dina relationer och din självkänsla otroligt mycket.
Sluta grubbla, ut med språket. Tala utifrån dig själv så kommer ingen att ta illa upp.
