Otrevlig upplevelse - är det detta som kallas "grannsamverkan"...???

Status
Stängd för vidare inlägg.
Fast "ta kontakt" med främlingar är väl att "hejja", kommentera vädret och/eller omgivningen, kommentera någons hund, osv. Jag är verkligen inte van vid att ge mer personliga uppgifter än så till en helt främmande person. Det är jag inte bekväm med. Är jag verkligen ensam om det, menar du?
Nej, du är inte ensam. Har inte mött på den öppenheten i en stad.

Men det är ett helt normalt beteende för de flesta som kommer från landsbygden. Särskilt är det äldre som förgyller sina dagar med att prata med andra.
 
Förstår det...

Mitt yrkesliv i ett nötskal :D och ja, vi polisanmäler det som går att anmäla :)

Jag har haft tur men i höstas var det verkligen nära att det gick riktigt illa, jag höll på att ramla ner för en slagghög. Samma dag hade jag pratat med en man vid ett hus jag körde förbi för att komma in på gruvområdet. Jag är övertygad om att hade jag ramlat och slagit mig medvetslös hade han sagt till de som letade efter mig att han inte sett mig köra ut igen, dvs de skulle ha letat på rätt ställe. En extra trygghet helt enkelt.
 
Fast "ta kontakt" med främlingar är väl att "hejja", kommentera vädret och/eller omgivningen, kommentera någons hund, osv. Jag är verkligen inte van vid att ge mer personliga uppgifter än så till en helt främmande person. Det är jag inte bekväm med. Är jag verkligen ensam om det, menar du?
Fast nu kokar väl hela den här historien ner till att du och den här mannen inte klickade alls?. Du tyckte att han var påträngande. Han tyckte antagligen att du var rätt avig?

Påminns om den äldre man som klev in i min hästhage invid huset med ena handen innanför jackan. Jag frågade om han sökte någon eller gått vilse. Mannen blev förbannad och sa att han i hela sitt liv gått just exakt där när han skulle in i skogen och påstod att jag var oförskämd. Han var på min gård, och den gården har varit i samma familjs ägo i 50 år typ. Jag hade aldrig sett honom förr.

Själv tyckte jag att han var märklig som både smög och gömde handen och dessutom klev rätt in i rasthagen invid huset och stallet. Ena stängselsidadn av hagen var min ridbana. I min värld så var han i princip inne på min tomt. Han hade parkerat sin bil väldigt mycket längre bort, Nästan bortom synhåll. Hade promenerat längs vägen och skogskanten, hade gått förbi flera stigar som leder in i skogen och valde att klättra över ett par besvärliga stenar förbi min traktor för att komma till grinden som han trasslade sig igenom.

Jag kan tänka mig att han har berättat för sina bekanta om den otrevliga jävla kärring som ifrågasatte att han gick in i rasthagen.

Själv har jag muttrat elakt om gubbjävlar som smyger sig in i hästhagar i en tid när tidningarna var fulla av berättelser om knivskurna ston.

TS - Vi har din sida av berättelsen. Jag kan sätta en slant på att mannens version av det hela är rätt annorlunda.
 
Att KÄNNA MIG IAKTTAGEN är bland det mest obehagliga jag vet. Och det hade jag ju känt i situationen TS beskriver.
Fast det är man ju överallt? :confused:

Så fort man sätter sig på en parkbänk. På en strand, när man bor längs en väg. Jag har bott större delen av mitt liv på en gård där vägen går rakt över gårdstunet. Jag har varit "iakttagen" hela mitt liv. Människor har ju knappat kunnat blunda när de passerat gården. I bil, traktor, cykel EPA.-traktor eller till fots. Snarare har de tittat för att kunna heja ifall nån av oss var ute.

Varför är det så farligt om någon ser en? Om man nu inte är kriminell? ;) Det är väl bara att heja och se glad ut?

De tär väl värre att bli helt negligerad eller nonchalerad?
 
Jag skulle då inte känna mig välkommen att gå/cykla i något område om jag råkade ut för något sådant och jag skulle troligen inte fara dit något mer.
Varför inte? Då vet ju gubben vem du är och vad du gör så jag ser inte riktigt problemet.

Här åkte det omkring en risig bil, ibland sent på kvällen och det visade sig vara grannens ena grabb som nyss tagit körkort och fått en besiktad skitbil att köra med av en bekant som har bilfirma. Inte blev han putt heller för att jag benämnde den "rishög som bara en haschpundare skulle älska". :p
 
Varför är det så farligt om någon ser en? Om man nu inte är kriminell? ;)
Exakt Tanten, EXAKT! Det finns dom som tittar åt andra hållet/döljer ansiktet när dom passerar min gård, dom vet ju inte åt vilket håll kamerorna är riktade eller ens var dom är?
Och, nej, kamerorna ser inte allmänna landsvägen utanför tomten.
 
Fast det är man ju överallt? :confused:

Så fort man sätter sig på en parkbänk. På en strand, när man bor längs en väg. Jag har bott större delen av mitt liv på en gård där vägen går rakt över gårdstunet. Jag har varit "iakttagen" hela mitt liv. Människor har ju knappat kunnat blunda när de passerat gården. I bil, traktor, cykel EPA.-traktor eller till fots. Snarare har de tittat för att kunna heja ifall nån av oss var ute.

Varför är det så farligt om någon ser en? Om man nu inte är kriminell? ;) Det är väl bara att heja och se glad ut?

De tär väl värre att bli helt negligerad eller nonchalerad?
Jag har inga problem med att någon tittar på mig eller mitt hus - alls. Och jag vinkar och "hejjar" mer än gärna. Varje morgon när jag kör till jobbet sammanfaller det med en farbror som är ute och rastar sin hund. Varje morgon. Om jag inte ser honom undrar jag om han är sjuk, har semester, eller vad det kan vara för "fel".... :p Trots att vi aldrig har bytt ett endaste ord med varandra.

Men. Att bli utfrågad av totala främlingar när jag är ute och rör mig i skog och mark, där drar jag faktiskt gränsen för vad som är okej för mig. Kanske vi inte "klickade", eller kanske var detta ett fall av diskriminering pga att han trodde att vi var "utlänningar". Vad vet jag. Det enda jag vet är att han gick över gränsen för vad jag anser vara för personligt för att dela med mig av till vem som helst. Vi får hoppas att det bara var så att vi helt enkelt hade olika gränser för detta. För att jag ska kunna svara på sådana frågor behöver jag någon slags "förhållande" till personen. Jag hade t.ex. utan problem kunnat svara på samma frågor om det var mannen med hunden som ställde dem.... Trots att vi inte känner varandra "på riktigt".
 
Jag har inga problem med att någon tittar på mig eller mitt hus - alls. Och jag vinkar och "hejjar" mer än gärna. Varje morgon när jag kör till jobbet sammanfaller det med en farbror som är ute och rastar sin hund. Varje morgon. Om jag inte ser honom undrar jag om han är sjuk, har semester, eller vad det kan vara för "fel".... :p Trots att vi aldrig har bytt ett endaste ord med varandra.

Men. Att bli utfrågad av totala främlingar när jag är ute och rör mig i skog och mark, där drar jag faktiskt gränsen för vad som är okej för mig. Kanske vi inte "klickade", eller kanske var detta ett fall av diskriminering pga att han trodde att vi var "utlänningar". Vad vet jag. Det enda jag vet är att han gick över gränsen för vad jag anser vara för personligt för att dela med mig av till vem som helst. Vi får hoppas att det bara var så att vi helt enkelt hade olika gränser för detta. För att jag ska kunna svara på sådana frågor behöver jag någon slags "förhållande" till personen. Jag hade t.ex. utan problem kunnat svara på samma frågor om det var mannen med hunden som ställde dem.... Trots att vi inte känner varandra "på riktigt".

Du missar liksom "poängen"

Du MÅSTE INTE berätta någonting om dej själv när du är ute och går osv MEN du kommer då få konstiga blickar på dej. Speciellt som du skrev pratar engelska i bilen.
Men oavsett kan du mkt väl bara svara "skit i det du"...

Jag tror helt enkelt "gubben" bara gick in med misstänksamhet gentemot er och iom det svarade du med att tycka att det kändes obehagligt... Så nu har du rätt ut det...
Men återigen... JAG personligen tycker inte "gubben" gjorde fel. Ja man får stå ut med (numer) att personer man träffar på i skog och mark KAN undra vem man är och vad man har för ärende i skogen...

Det KAN ju tex va så att "gubben" är den fula fisken, som är ute och rekar i skogen... Då vill han veta vem ni är ... Hur ofta ni går i den skogen osv... För att veta om ni kan komma att störa hans planer på vad han nu har i kikaren ... Nu tror jag inte det är fallet men visst kan de va så ...

Men som sagt du har nu sett i tråden att många inte tycker han gjorde fel... Nu tycker du det oavsett och du får tycka det.. Vi förringar dej inte din upplevelse men du kommer inte få mej att ändra mej ändå... Jag tycker fortfarande "gubben" gjorde rätt utefter vad han "såg".

Så som andra skriver... Släpp och gå vidare...
 
@Singoalla. FYI, enbart.

Japp, nu kommer jag ihåg, jag sa till dig att sluta leta i våra områden. Buke-aktivist. Du tog det ganska dåligt men det är väl Uppenbarligen, ingen hemlighet att en del du gör är kontroversiellt. Dessutom jobbar du väl för utländskt bolag som ska komma hit. Ditt arbete är kontroversiellt, tycker du ska byta.

??????? Vad är nu detta och vad har det med något öht att göra? Är absolut inte insatt men vilket otrevligt inlägg :crazy:
Hahaha.
Så olika man kan se på saker.

Jag hade tyckt det var att snoka rejält att kolla reg.nr. Men tyckt att det var helt OK att fråga ansikte mot ansikte. :)
håller helt klart med tanten!
 
Fast det är man ju överallt? :confused:

Så fort man sätter sig på en parkbänk. På en strand, när man bor längs en väg. Jag har bott större delen av mitt liv på en gård där vägen går rakt över gårdstunet. Jag har varit "iakttagen" hela mitt liv. Människor har ju knappat kunnat blunda när de passerat gården. I bil, traktor, cykel EPA.-traktor eller till fots. Snarare har de tittat för att kunna heja ifall nån av oss var ute.

Varför är det så farligt om någon ser en? Om man nu inte är kriminell? ;) Det är väl bara att heja och se glad ut?

De tär väl värre att bli helt negligerad eller nonchalerad?

Alltså detta med att vara iakttagen. Jag är uppväxt i en förort till Stockholm och senare i innerstan. Har bott på landet sen flera år. Men nu verkligen alltså på riktigt på landet och ibland undrar jag... Att gå ut med morgonrock för att köpa nån mjölk kunde jag göra förr. Möjligen var jag iakttagen. Möjligen brydde jag mig inte då. Men nu kan jag för 17 inte ens hämta posten i morgonrock för många som åker tidigt till jobbet och ser väl inte riktigt klokt ut att hämta posten i morgonrock. Ja ja tiderna förändras :D
Fast nu kokar väl hela den här historien ner till att du och den här mannen inte klickade alls?. Du tyckte att han var påträngande. Han tyckte antagligen att du var rätt avig?

Påminns om den äldre man som klev in i min hästhage invid huset med ena handen innanför jackan. Jag frågade om han sökte någon eller gått vilse. Mannen blev förbannad och sa att han i hela sitt liv gått just exakt där när han skulle in i skogen och påstod att jag var oförskämd. Han var på min gård, och den gården har varit i samma familjs ägo i 50 år typ. Jag hade aldrig sett honom förr.

Själv tyckte jag att han var märklig som både smög och gömde handen och dessutom klev rätt in i rasthagen invid huset och stallet. Ena stängselsidadn av hagen var min ridbana. I min värld så var han i princip inne på min tomt. Han hade parkerat sin bil väldigt mycket längre bort, Nästan bortom synhåll. Hade promenerat längs vägen och skogskanten, hade gått förbi flera stigar som leder in i skogen och valde att klättra över ett par besvärliga stenar förbi min traktor för att komma till grinden som han trasslade sig igenom.

Jag kan tänka mig att han har berättat för sina bekanta om den otrevliga jävla kärring som ifrågasatte att han gick in i rasthagen.

Själv har jag muttrat elakt om gubbjävlar som smyger sig in i hästhagar i en tid när tidningarna var fulla av berättelser om knivskurna ston.

TS - Vi har din sida av berättelsen. Jag kan sätta en slant på att mannens version av det hela är rätt annorlunda.
DET var väldigt misstänkt!
 
Alltså detta med att vara iakttagen. Jag är uppväxt i en förort till Stockholm och senare i innerstan. Har bott på landet sen flera år. Men nu verkligen alltså på riktigt på landet och ibland undrar jag... Att gå ut med morgonrock för att köpa nån mjölk kunde jag göra förr. Möjligen var jag iakttagen. Möjligen brydde jag mig inte då. Men nu kan jag för 17 inte ens hämta posten i morgonrock för många som åker tidigt till jobbet och ser väl inte riktigt klokt ut att hämta posten i morgonrock. Ja ja tiderna förändras :D
DET var väldigt misstänkt!

Edit! Det var @MacGyver ett av citaten! Inte tanten gånger två

Edit igen...:banghead: Sorry för många poster. Försöker lära mig att dubbelcitera :cool:
 
Alltså jag är född och uppvuxen på landet (och nu snackar vi landet alltså), har sedan bott i städer, bla storstad och bor sedan en del år på landet igen fast inte där jag är uppväxt utan ett annat ställe. Efter flera år här är vi fortfarande utbölingar. Jag måste säga att grannsamverkan i all ära men folk är ju för fasen H Y S T E R I S K A ! Det är inte okej att hålla förhör med förbipasserande, det är inte okej att fotografera folk och bilar/regskyltar, det är inte okej att skriva hysteriska varningar på Facebook så fort en bil man inte känner igen passerar byn osv. Det är många som borde skaffa sig ett liv i stället alltså. Så ja, jag förstår att TS inte har lust att rasta hunden där igen. Säger hon som nästan blivit polisanmäld för 1. letat hus i ett visst område efter dålig vägbeskrivning av mäklare och 2. När hon spelat Pokemon go. Flera gånger.
 
Ser inte problemet i att närboende vill ha ett hum på om personen ifråga är hederlig eller inte. Det har inget med reglerna i rättssalen att göra.

Sedan ett vanligt sätt att småprata, lära känna nykomlingar på bygden är just att få ett hum på vilka de är.

Jag menar ju att man kan göra detta på väldigt olika sätt. Som jag redan sagt några gånger: Ett "hej, kan jag hjälpa till?", eller "hej, jag har inte sett dig förut, bor du i närheten?" känns ju som lämplig inledning när man försöker pejla vem det är man har framför sig - oavsett om man vill lära känna en ny granne eller tala om för en potentiell tjuv att man har ögonen på dem. Jag skulle också acceptera ett: "Hej, ursäkta om jag verkar påflugen, men vi har haft mycket inbrott här på sistone, så jag ville kolla vilka som rör sig i grannskapet". Det jag liksom inte tycker är okej är regelrätta förhör eller hotfullt uppträdande mot människor man faktiskt inte har en aning om vilka de är eller varför...
 
@Petruska om det var jag skulle jag nog skriva honom på kontot Jaja, kufisk gubbe. Och sedan gå vidare i livet.
Ja, jag förstår så klart poängen med att göra så. Och jag kan absolut se situationer då jag skulle göra så.

Men så är det de andra situationerna. Som grannarna på landet som vill ha med mig i samtal om vem som sett något "skumt" och var. Samtal som jag tycker blivit mycket mer frekventa saden ett litet flyktingboende öppnade alldeles i närheten. Och hur grannar uppenbarligen håller koll på tex mina gäster. Och på mig - om jag dyker upp i en obekant bil.

Eller vänners grannar i ett av kommunens burgnare villaområden, som ohöljt glor genom fönstret när jag går förbi.

Det är något skrämmande med så misstänksamma människor. De oroar mig mycket mer än risken för brott utförda av främlingar.
 
Fast det är man ju överallt? :confused:

Så fort man sätter sig på en parkbänk. På en strand, när man bor längs en väg. Jag har bott större delen av mitt liv på en gård där vägen går rakt över gårdstunet. Jag har varit "iakttagen" hela mitt liv. Människor har ju knappat kunnat blunda när de passerat gården. I bil, traktor, cykel EPA.-traktor eller till fots. Snarare har de tittat för att kunna heja ifall nån av oss var ute.

Varför är det så farligt om någon ser en? Om man nu inte är kriminell? ;) Det är väl bara att heja och se glad ut?

De tär väl värre att bli helt negligerad eller nonchalerad?
Jag vet inte om du missförstår med avsikt?

Nej, iakttagen på det viset att någon frågar vad jag har för ärende och håller koll på mina gäster osv är jag vid mitt sommarhus och i några villaområden som jag ibland besöker. Men oftast inte. De allra flesta människor passerar i princip mig obemärkta och vice versa. Folk, liksom. Ungefär som husen i staden eller träden i skogen. Man KAN relatera till dem, men de flesta passerar man bara. Och får vara ifred. Slipper redogöra för sina förehavanden för någon annan, mer eller mindre främmande, för att den tycker sig ha behov av att veta.

Självklart handlar inte min.motvilja om att jag "är kriminell". Det kan du väl för fan inte tro?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Ni som vet vem jag är IRL får gärna hålla det för er själva. Skiter i att ha nåt anonymt nick, jag har ju ändå redan ältat allt detta i...
2
Svar
36
· Visningar
8 454
Senast: _Taggis_
·
Hundavel & Ras Dags för ännu en rastråd. Om två-tre år planerar jag att skaffa en till hund, då min äldsta hund då börjar bli lite äldre (jag har två...
5 6 7
Svar
126
· Visningar
13 904
Senast: linnsan
·
Hundhälsa Hej alla Bukefalister, då ämnet är så pass jobbigt för mig, väljer jag att vara anonym och skulle det vara någon som känner igen oss, så...
Svar
19
· Visningar
4 551
Senast: jolan
·
Äldre Sitter nu och känner mig totalt slutkörd, trots flera dagars ledighet från jobbet, trevligt folk omkring mig som jag är jätteglad över...
2
Svar
33
· Visningar
8 614

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp