Vilka raser -i Sverige- kan det anses motiverat att avla på sådana egenskaper?
Ingen, enligt mig. Reserverad betyder något helt annat än detta.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vilka raser -i Sverige- kan det anses motiverat att avla på sådana egenskaper?
Ja det tänker jag också men är i ärlighetens namn inte så insatt i avelsarbeten utanför min egen ras så tänker att det kanske tolkas olika beroende av rasIngen, enligt mig. Reserverad betyder något helt annat än detta.
Allför många bortförklarar sociala rädslor hos hundar med att de ska vara reserverade och avlar på det.Ja det tänker jag också men är i ärlighetens namn inte så insatt i avelsarbeten utanför min egen ras så tänker att det kanske tolkas olika beroende av ras
Inga. Reserverad betyder för mig att den inte är intresserad av främmande människor, inte att den är rädd för främmande.Fundering på lördagskvällen så här.
Reserverad eller likvärdigt står det väl i vissa ras-standarder.
Vart går gränsen mellan att avla på en reserverad hund och en rena rädslor? Kan man avla på det ena utan att nudda vid det anda?
Har under kort tid nu mött människor som-i mitt tycke- bortförklara hundarnas dåliga nerver med att rasen ska vara så.
Har hört det om ett par individer av olika raser.
Den ena "försiktig" och skvätten. Flyr kopplets längd om en främmande människa kommer för nära när de är på appelplanen.
Den andra pendlar snabbt mellan att vara överdrivet social till att inte ens vilja vara närheten av människor överhuvudtaget (alltså inte ens familjen)
Båda individerna planeras att användas i avel.
Vilka raser -i Sverige- kan det anses motiverat att avla på sådana egenskaper?
Antar det handlar om just detta och räcker väl att det finns en utställningstitel eller tvåSkulle tro att många med bra hanar inte lånar ut dem till dåliga tikar. Eller jag hoppas i alla fall att så är fallet.
Fundering på lördagskvällen så här.
Reserverad eller likvärdigt står det väl i vissa ras-standarder.
Vart går gränsen mellan att avla på en reserverad hund och en rena rädslor? Kan man avla på det ena utan att nudda vid det anda?
Har under kort tid nu mött människor som-i mitt tycke- bortförklara hundarnas dåliga nerver med att rasen ska vara så.
Har hört det om ett par individer av olika raser.
Den ena "försiktig" och skvätten. Flyr kopplets längd om en främmande människa kommer för nära när de är på appelplanen.
Den andra pendlar snabbt mellan att vara överdrivet social till att inte ens vilja vara närheten av människor överhuvudtaget (alltså inte ens familjen)
Båda individerna planeras att användas i avel.
Vilka raser -i Sverige- kan det anses motiverat att avla på sådana egenskaper?
Och hur tusan blev den merle?
Massor med fall av doodle-ägare som gjort DNA-test och fått reda på det finns mer än två raser i sin blandras. Finns flera raser med merle du kan smyga in i en sådan blandning.
OT: Jag har alltid undrat hur pålitliga de där testen är? Är det samma test som folk köper för att få reda på vilken/vilka raser deras blandis är? Vad händer om man testar en ren gatuhund
OT: Jag har alltid undrat hur pålitliga de där testen är? Är det samma test som folk köper för att få reda på vilken/vilka raser deras blandis är? Vad händer om man testar en ren gatuhund
Mina är testade med mydogdna (fast det är ju ett annat test förstås). Där ser man jämförelse mellan alla testade whippets och intressant nog är alla (!) de som springer snabbast i Finland löjligt nära greyhound genetiskt. Så. Jävla. Trött.Nu blir jag lite sugen på att göra ett test på shiban bara för att se vad det visar. Lite för dyrt för att göra det bara för skojs skull dock.
Vad innebär det? Att någon har korsat in greyhound för att öka prestationen och reggat med felaktiga föräldrar (felaktig far)? Har man i så fall någon aning om hur länge sedan detta är?Mina är testade med mydogdna (fast det är ju ett annat test förstås). Där ser man jämförelse mellan alla testade whippets och intressant nog är alla (!) de som springer snabbast i Finland löjligt nära greyhound genetiskt. Så. Jävla. Trött.
Ja exakt så. Händer hela tiden tyvärr. Främst händer det väl i mellaneuropa.Vad innebär det? Att någon har korsat in greyhound för att öka prestationen och reggat med felaktiga föräldrar (felaktig far)? Har man i så fall någon aning om hur länge sedan detta är?
Fråga av rent intresse.
Fundering på lördagskvällen så här.
Reserverad eller likvärdigt står det väl i vissa ras-standarder.
Vart går gränsen mellan att avla på en reserverad hund och en rena rädslor? Kan man avla på det ena utan att nudda vid det anda?
Har under kort tid nu mött människor som-i mitt tycke- bortförklara hundarnas dåliga nerver med att rasen ska vara så.
Har hört det om ett par individer av olika raser.
Den ena "försiktig" och skvätten. Flyr kopplets längd om en främmande människa kommer för nära när de är på appelplanen.
Den andra pendlar snabbt mellan att vara överdrivet social till att inte ens vilja vara närheten av människor överhuvudtaget (alltså inte ens familjen)
Båda individerna planeras att användas i avel.
Vilka raser -i Sverige- kan det anses motiverat att avla på sådana egenskaper?
för några år sen gjordes det på en skk reg hund,den "visade" sig innehålla 3 raser,ingen av dom var den reg somNu blir jag lite sugen på att göra ett test på shiban bara för att se vad det visar. Lite för dyrt för att göra det bara för skojs skull dock.
Nu blir jag lite sugen på att göra ett test på shiban bara för att se vad det visar. Lite för dyrt för att göra det bara för skojs skull dock.
Enligt mig är reserverad (som egentligen kanske borde kallas ointresserad/obrydd) långt ifrån rädd.
Rädda hundar är hundar som beter sig som de du beskriver. Reserverade hundar - hundar som är ointresserade men också obrydda, accepterar hantering men kanske inte direkt svarar med kontakt.
Jag har själv en ras där man sagt reserverad om hundar som faktiskt helt enkelt är rädda. Tack och lov har aveln förbättrats rätt mycket senaste 20 åren - jag ser STOR skillnad på mentaliteten då mot nu. Men jag har nog bara träffat ett fåtal beauceroner som verkligen varit reserverade - en av dem var pappa till en av mina tidigare beauceroner. Den hanen (alltså pappan till min) hälsade lugnt och lite avmätt på folk, kunde slå ett slag med svansen, lät sig hanteras utan tvekan men varken försökte dra sig undan eller blev social, det var liksom inte mer med det, han var stadig och trygg och obrydd.
Efter att ha haft några stycken rädda hundar (social rädsla men även ljudrädsla) så skulle jag säga att inom INGEN ras är det motiverat att använda rädda hundar. Jag skulle hellre använda en hund med lite sämre höfter, typ C, om hunden i övrigt besatte riktigt bra egenskaper och rasen var så numerärt liten att det var svårt med avelsmaterial.
för några år sen gjordes det på en skk reg hund,den "visade" sig innehålla 3 raser,ingen av dom var den reg som
Efter det är min tilltro till dom testerna 0
Alltså, när någon säger "inte så dyrt" tänker jag på en summa någonstans mellan 50-200spänn, max.Dom behöver inte vara så dyra alls, kanske runt en tusenlapp för ett bra test. Ett bra test visar även vilka hundar i databasen din är släkt med, vilka sjukdomar och gener den bär på osv.
Tack för förtydligandet.Ja exakt så. Händer hela tiden tyvärr. Främst händer det väl i mellaneuropa.
Alltså, när någon säger "inte så dyrt" tänker jag på en summa någonstans mellan 50-200spänn, max.
Jag anser att framförallt min första tik var reserverad. Det spelade ingen roll om folk försökte flörta till sig henne med godis eller vad som, hon kunde ta godisen men var sedan totalt likgiltig inför deras existens och efter att hon umgåtts med min mor i något år(!) så sa plötsligt min mor att "Jag tror att vi blivit Du med varandra nu" Hon var dock inte det minsta osäker. Hon gick avslappnat i stadsmiljö, på tävlingar, hos veterinären och alla tänkbara situationer. Det var inte heller några som helst problem att lämna henne till hundvakter, hon behövde inte ens känna dem, hon traskade lugnt in i deras hem, letade upp en bekväm soffa och la sig där. En på så sätt mycket enkel hund att ha.Fundering på lördagskvällen så här.
Reserverad eller likvärdigt står det väl i vissa ras-standarder.
Vart går gränsen mellan att avla på en reserverad hund och en rena rädslor? Kan man avla på det ena utan att nudda vid det anda?
Har under kort tid nu mött människor som-i mitt tycke- bortförklara hundarnas dåliga nerver med att rasen ska vara så.
Har hört det om ett par individer av olika raser.
Den ena "försiktig" och skvätten. Flyr kopplets längd om en främmande människa kommer för nära när de är på appelplanen.
Den andra pendlar snabbt mellan att vara överdrivet social till att inte ens vilja vara närheten av människor överhuvudtaget (alltså inte ens familjen)
Båda individerna planeras att användas i avel.
Vilka raser -i Sverige- kan det anses motiverat att avla på sådana egenskaper?