Oro, nedstämdhet etc

[Erik01]

Oj hjälp.... tråden. .

 

[mandalaki]

Oj hjälp.... tråden. .

Buke, på gott och ont ...

Hur går det för dig?

 

[Kattennizze]

Jag är så fantastiskt glad att min partner är ungefär som @Petruska beskriver sig själv. Hade han varit annorlunda så hade det inte varit vi. Jag hade blivit tokig om min partner skulle vårda mig när jag var som sjukast. Jag vill ha min partner, jag vill inte att han ska vara en vårdare. Folk får gärna tycka att det låter kyligt men det kan jag lova att det inte är. Det är helt perfekt.

Och jag kan bara hålla med.

 

[Erik01]

Buke, på gott och ont ...

Hur går det för dig?

Vi har pratat mkt.
Som ett första steg kommer han att prata med nuvarande terapeuten om de saker vi pratat om. Dvs han ska göra en lista och vara tydlig med att detta påverkar honom i vardagen.
Och fråga terapeuten vilken väg han bör ta då han inte tror hon är rätt för att hjälpa med ångest.
Han ville helst börja med att prata med henne. Jag föreslog VC men som första steg ville han prata med henne.
Jag tror det är ett stort steg bara att vi pratat. Eftersom han i stort sett inte berättar för någon annan.
Jag har varit tydlig med min roll dvs jag kan inte vara terapeut utan han måste göra jobbet. Men jag har berättat hur mkt jag känner för honom och också pratat om att han inte ska skämmas över detta och att det finns hjälp att få. Men han måste själv vilja ha hjälpen.

Sen har jag också varit tydlig med vad jag vill ha ut av livet. Och att jag lämna om jag inte mår bra i förhållandet eller om det inte funkar med hur jag vill leva.

Jag har också pratat med mamma och syster. Vilket är bra eftersom vi träffas flera gånger i veckan. Och jag vill att de ska veta en del om jag börjar må dåligt av detta. Det var bra- för efter att vi pratat släppte en klump i magen som jag haft länge

 

[mandalaki]

Vi har pratat mkt.
Som ett första steg kommer han att prata med nuvarande terapeuten om de saker vi pratat om. Dvs han ska göra en lista och vara tydlig med att detta påverkar honom i vardagen.
Och fråga terapeuten vilken väg han bör ta då han inte tror hon är rätt för att hjälpa med ångest.
Han ville helst börja med att prata med henne. Jag föreslog VC men som första steg ville han prata med henne.
Jag tror det är ett stort steg bara att vi pratat. Eftersom han i stort sett inte berättar för någon annan.
Jag har varit tydlig med min roll dvs jag kan inte vara terapeut utan han måste göra jobbet. Men jag har berättat hur mkt jag känner för honom och också pratat om att han inte ska skämmas över detta och att det finns hjälp att få. Men han måste själv vilja ha hjälpen.

Sen har jag också varit tydlig med vad jag vill ha ut av livet. Och att jag lämna om jag inte mår bra i förhållandet eller om det inte funkar med hur jag vill leva.

Jag har också pratat med mamma och syster. Vilket är bra eftersom vi träffas flera gånger i veckan. Och jag vill att de ska veta en del om jag börjar må dåligt av detta. Det var bra- för efter att vi pratat släppte en klump i magen som jag haft länge

Det låter som kloka drag, alltihop. Det är viktigt att du gör vad som känns rätt och bra för dig själv - och det verkar du ju göra nu.

 

[Erik01]

Det låter som kloka drag, alltihop. Det är viktigt att du gör vad som känns rätt och bra för dig själv - och det verkar du ju göra nu.

Ja det känns som jag fått en annan balans till detta. Jag har fått lite lugn och ro när jag förut var så enormt stressad över detta. Och då kom min stressmage och då blir det också jobbigt
Så jag känner mig mer i balans nu.
Jag kommer avvakta lite och se hur det blir.
Men samtidigt är jag tydlig med min roll.
Och jag är medveten om vad jag själv vill ha i livet.

 

[EmmaBovary]

Vi har pratat mkt.
Som ett första steg kommer han att prata med nuvarande terapeuten om de saker vi pratat om. Dvs han ska göra en lista och vara tydlig med att detta påverkar honom i vardagen.
Och fråga terapeuten vilken väg han bör ta då han inte tror hon är rätt för att hjälpa med ångest.
Han ville helst börja med att prata med henne. Jag föreslog VC men som första steg ville han prata med henne.
Jag tror det är ett stort steg bara att vi pratat. Eftersom han i stort sett inte berättar för någon annan.
Jag har varit tydlig med min roll dvs jag kan inte vara terapeut utan han måste göra jobbet. Men jag har berättat hur mkt jag känner för honom och också pratat om att han inte ska skämmas över detta och att det finns hjälp att få. Men han måste själv vilja ha hjälpen.

Sen har jag också varit tydlig med vad jag vill ha ut av livet. Och att jag lämna om jag inte mår bra i förhållandet eller om det inte funkar med hur jag vill leva.

Jag har också pratat med mamma och syster. Vilket är bra eftersom vi träffas flera gånger i veckan. Och jag vill att de ska veta en del om jag börjar må dåligt av detta. Det var bra- för efter att vi pratat släppte en klump i magen som jag haft länge

Det låter som att du har gjort "alla rätt" Hoppas att allt faller på plats så småningom.

 

[Erik01]

Jag tänkte att jag skulle göra en uppdatering. I tråden som ett tag handlade om diskmaskiner.

Han sökte hjälp igen på VC. Och där fick han antidepressiva. Men jag hade trott att man då också får någon behandling? Men nu fick han tabletter och så skulle han förnya dom via telefon om nån månad. Även framöver räcker det att han förnyar på telefon. Jag blev inte så förvånad men hade hoppats att VC gör någon plan och jobbar med ens oro etc.

Men i alla fall så har jag insett vissa saker. Dvs jag vet att han och jag inte kommer kunna dela vardagen. Vi kommer inte kunna bo ihop etc. Jag skulle inte orka det. Så det handlar om att ses då och då och ett par dagar här och där.

Och frågan är ju vad jag vill. Om jag är riktigt ärlig mot mig själv så vet jag att Jag skulle vilja ha ett annat liv. Jag har svårt att sätta ord på det men: jag vill att det ska vara enklare och jag vill skratta mer i min relation och vara gladare.

Sen rent praktiskt så hade jag tyckt det varit roligt att kunna dela vardagen med partnern , kul att skaffa barn, roligt att resa ihop och en massa andra

Men framförallt, så vill jag skratta mer och vara gladare. Jag hade kunnat släppa barn etc om jag kände mig gladare och det var enklare.

Så jag vet vad jag så småningom kommer göra. Men det kommer göra ont! Och vara smärtsamt!

Sen blev jag lite ställd när jag pratade med en släkting. Hen tyckte jag inte skulle bryta upp. För gör du det kanske du ändå inte träffar någon ny.. Och det du har idag är väl bättre än att vara själv? Varför ska du leta efter något som är perfekt när du kanske ändå inte hittar det? Hen menade att jag bara måste lära mig att leva i relationer då jag varit mkt singel
Men så vill inte jag tänka. ..

 

[Monstermom]

Så jag vet vad jag så småningom kommer göra. Men det kommer göra ont! Och vara smärtsamt!

Varför så småningom? Det låter som du kommit fram till att du inte vill vara kvar i relationen?

Sen blev jag lite ställd när jag pratade med en släkting. Hen tyckte jag inte skulle bryta upp. För gör du det kanske du ändå inte träffar någon ny.. Och det du har idag är väl bättre än att vara själv? Varför ska du leta efter något som är perfekt när du kanske ändå inte hittar det? Hen menade att jag bara måste lära mig att leva i relationer då jag varit mkt singel

Vilka dumheter! Härda ut i en relation för att du kanske inte träffar någon ny?! Och vad händer i så fall, ramlar alla tår av och sen kommer en utomjording och hämtar dig?

Vi har bara ett liv, göm dig inte i hörnen och bit ihop utan ge dig ut och ta för dig.

 

[nightcrawler]

man ska må bra av en relation. upp och nergångar är smällar man får ta. ibland är det värre än när det var som värst. men mår man inte bra i relationen så är det bara att gå. du ska inte stanna och må dåligt för att din partner mår dåligt. kan du inte hantera eller få ut det du vill ha i ett förhållande så ska du inte stanna. du verkar ju vara inne på att du vill mer. och vad gäller att du kanske inte hittar nån ny, man kan vara singel och lycklig. hellre singel och lycklig än fast i ett förhållande där man mår dåligt och är olycklig.
stannar du så kommer du med all säkerhet bli bitter och olycklig. det blir absolut inte bättre om båda mår dåligt!
sånt här tär. jag var i din partners sits och det är största orsaken till varför det tog slut för mej. jag är fortfarande ledsen och arg, trots flera år har gått. men jag mår bättre nu och har trots allt gått vidare. det var nog det bästa som kunde hända OSS båda trots allt. så jag har förståelse för er båda.

 

[Lovisaleonora]

Jag har en bättre lösning. Sluta prata med släktingen. Denne har uppenbarligen ingen aning om hur livet ser ut.

 

[Erik01]

Jag har en bättre lösning. Sluta prata med släktingen. Denne har uppenbarligen ingen aning om hur livet ser ut.

Haha... Så kan man också göra

 

[mandalaki]

Hen menade att jag bara måste lära mig att leva i relationer då jag varit mkt singel

Jag gick in i en relation en gång med just den motiveringen. Och bland alla dåliga relationsbeslut jag någonsin tagit, så var nog det det sämsta ...

 

[Erik01]

@Monstermom @Lovisaleonora @nightcrawler

Släktingen menade att denna relationen är bättre än att vara singel. Dvs den tänker bara på de två alternativen. Alternativet att träffa någon ny verkar inte finnas. Och det tycker jag låter deprimerande.
Samtidigt så kan jag också tänka lite så.. Att Relationen är bättre än att vara singel. Och eftersom jag var singel i nästan hela mitt vuxna liv så tror jag inte att jag självklart kan träffa någon och få det perfekt.
Och jag tror jag kommer fundera på detta även om jag bryter upp.

Vi hade ett ärligt samtal ikväll. Han sa hela tiden att han tycker vi har det bra och förstår inte varför jag känner som jag gör

 

[Erik01]

Anledningen till att jag stannar är ju för att ibland är det riktigt bra dvs de dagar då han mår bra.
Och jag skulle sakna honom jättemkt om jag lämnar.
Så ja... jag vet inte vad jag vill göratt. .
Brukar aldrig vara såhär velig. Brukar alltid veta vad jag vill

 

[stjarnhimmel]

@Erik01
Hur har det gått?

 

[Erik01]

@Erik01
Hur har det gått?

Tja.. vi har bestämt oss för att bryta upp.
Jag tycker mkt om honom och det gör ont.

Men- jag tänker att vi inte kommer ha en framtid på längre sikt ihop.

Det blev extra tydligt då jag haft en tuff period. Dvs jag mådde själv inte så bra med mina sjukdomar. Jag hade en vän som gick bort. Medryttarhäst som avlivades.
Och då blev det tydligt att han tyckte det blev riktigt jobbigt när jag under en period inte var den starka och glada personen. Vi pratade mkt om det sen då han ville knappt prata i telefon eller träffas under en period.
Och jag kände att jag behöver en person som vill vara mitt stöd. När jag ringer och är rejält ledsen för att en vän gått bort vill jag inte få höra ett "jaha. ja det var ju trist och tråkigt. Och sen säger han att han behöver lägga på och sen hör jag inget av personen på flera dagar. När jag ringer fick jag inget svar. Och då kände jag mig så ensam och tänkte att jag lika gärna kunde vara själv.

Sådana saker pratade vi om och då kände jag att vi inte matchade. Han hade en önskan om att vara med någon som är trygg och glad och kan stötta honom i hans osäkerheter och ångest.
Och jag känner att jag inte alltid orkar vara glad och trygg och vill vara i en relation där jag också kan vara svag och med någon som vill stötta mig också tillbaka.

Så... där är vi nu..

 

[EmmaBovary]

Tja.. vi har bestämt oss för att bryta upp.
Jag tycker mkt om honom och det gör ont.

Men- jag tänker att vi inte kommer ha en framtid på längre sikt ihop.

Det blev extra tydligt då jag haft en tuff period. Dvs jag mådde själv inte så bra med mina sjukdomar. Jag hade en vän som gick bort. Medryttarhäst som avlivades.
Och då blev det tydligt att han tyckte det blev riktigt jobbigt när jag under en period inte var den starka och glada personen. Vi pratade mkt om det sen då han ville knappt prata i telefon eller träffas under en period.
Och jag kände att jag behöver en person som vill vara mitt stöd. När jag ringer och är rejält ledsen för att en vän gått bort vill jag inte få höra ett "jaha. ja det var ju trist och tråkigt. Och sen säger han att han behöver lägga på och sen hör jag inget av personen på flera dagar. När jag ringer fick jag inget svar. Och då kände jag mig så ensam och tänkte att jag lika gärna kunde vara själv.

Sådana saker pratade vi om och då kände jag att vi inte matchade. Han hade en önskan om att vara med någon som är trygg och glad och kan stötta honom i hans osäkerheter och ångest.
Och jag känner att jag inte alltid orkar vara glad och trygg och vill vara i en relation där jag också kan vara svag och med någon som vill stötta mig också tillbaka.

Så... där är vi nu..

Det låter avgjort som att det var rätt beslut att bryta upp. Jag har väldigt svårt att förstå mig på personer som själva är svaga men inte tycks vilja stötta någon annan, en sak om man verkligen inte kan, men när viljan inte tycks finnas där blir jag så konfunderad. Hoppas du är okej trots allt!

 

[Erik01]

Det låter avgjort som att det var rätt beslut att bryta upp. Jag har väldigt svårt att förstå mig på personer som själva är svaga men inte tycks vilja stötta någon annan, en sak om man verkligen inte kan, men när viljan inte tycks finnas där blir jag så konfunderad. Hoppas du är okej trots allt!

Tack.
Det var rätt beslut känner jag. Men det gör ont... jag tycker fortfarande mkt om honom

 

[EmmaBovary]

Tack.
Det var rätt beslut känner jag. Men det gör ont... jag tycker fortfarande mkt om honom

Nog för att jag brukar hävda att det ska gå att ha en jämlik relation med någon som mår psykiskt dåligt, men det fungerar ju inte om personen uttalat vill ha en partner som ska vara pigg, glad och stötta.

Kommer ni ha fortsatt kontakt eller inte?