Sv: Operera bort brösten
Jag menar inte att ditt hopp är ute som att du inte vill leva utan som att du är utan hopp helt enkelt. Som om du tror att dina drömmar ändå aldrig kommer bli verkliga och som om att livet alltid kommer att vara så jobbigt som det är just nu på olika plan.
Skillnaden mellan att se sitt barn som pojkflicka som plockar det bästa mellan två världar och att anse att det är självklart att ens barn ska ha rätt till hela världens smörgåsbord är stor. Du pratar om begränsningar, jag pratar om att ge barnet hela vida världen. Jag menar inte pojk och flicksaker. Jag menar barnsaker. Förstår du skillnaden? Det spelar ingen roll om barnet väljer att vara klädd i rosa dygnet runt eller om det väljer att vara klätt i svarta kläder prydda med döskallar eller blandar friskt däremellan. Det viktiga är att allting erbjuds och att inget egentligen är någon annans som man får låna lite av.
Jag tror att din bröstfixering kommer sig av något och jag tror att du hade mått mycket bättre om du tog reda på vad det är.
Men spelar det någon roll vad en kvinna egentligen är? Du kommer ju få olika svar beroende på vem du frågar för alla har sin definition om vad en kvinna är. Det viktiga är väl att du är du och att du mår bra och att du lever livet nu som du vill leva livet istället för att hela tiden vänta på sen.
Skäm bort dig själv med att göra saker som du tycker är roliga och som du mår bra av. Tillåt dig att njuta av livet. Idag. Vänta inte på sen.
Du skriver som vanligt bra saker, TW.
Jag känner att jag måste påpeka att jag inte alls ser det som att mitt hopp är ute egentligen. På vilket sätt menar du? Om jag inte, på något plan, hade accepterat hur jag ser ut så hade jag gjort något åt det för länge sedan, på ett eller annat vis. Självmordsbenägen är jag inte (tycker du att jag verkar det, av det du läst och förstått om mig?) och vill inte ta livet av mig. Att karva i mig har jag inte heller gjort och det betyder väl att brösten, rumpan, ansiktet eller låren trots allt inte har så stor plats i mitt liv egentligen, inte så som folk verkar tro i tråden. Kanske är det lätt att tolka mig så, men jag delar inte den uppfattningen faktiskt. Det jag tycker minst om på mig är mitt ansikte men jag skulle aldrig ändra på det oavsett om jag får pengar nog eller får operationen gratis, det är ju inte jag kvar. Om jag får operera bort brösten gratis skulle jag nog verkligen tänka efter både en gång och 10 gånger för jag förstår givetvis att det inte bara är så bara det här. Jag skulle troligen aldrig ens göra det, jag skulle antagligen backa ur och säga att det inte är värt det, att brösten inte är värda det för mig. Det är inte detta jag tänker på i mitt liv liksom, för där är inte så stor plats för bröstoperationer
Att jag startade tråden handlar mer om att jag funderar på skillnaden mellan att operera bort brösten och att förminska eller förstora dem och varför det ena är mer acceptabelt men inte det andra. Jag tycker att det är intressant helt enkelt. Och det är där min huvudpunkt ligger, inte på mina egna bröst i sig.
Jag förstår hur du menar med ordet pojkflicka. Samtidigt ser jag det som ett bra ord för att beskriva en människa på något vis. Pojkflicka eller flickpojke, för mig spelar det ingen roll vilken del av ordet som kommer före det andra. Om jag får ta min dotter som exempel så är hon ju en pojkflicka. För mig är det ett ord som beskriver hur hon är: en liten människa som tar det bästa av två världar, som gör könet till en liten detalj och inte en stor del i livet. Hon råkar ha snippa och inte snopp, men det är inte snippan som gör att hon leker med dockor, nallar, pärlar rosa halsband, bär klänning, har klämmor i håret och vill ha flickskor. För på samma gång bär hon pojkläder, pärlar ödlor, leker med bilar och lego, klättrar i träd och gungar högt. Hon utforskar båda sidorna, blandar hejvilt och separerar hejvilt också, efter just hennes önskemål. Och det tycker jag är så bra! Hon säger ofta att bara för att hon inte är pojke betyder inte det att hon inte får göra det som anses vara pojkgrejer och bara för att hennes brödrar är pojkar betyder inte det att de inte får göra det som anses som flickgrejer. I hennes värld finns det en skillnad och uppdelning mellan flicka och pojke, men enligt henne är könet alltså inget hinder för att man gör som man vill och som man tycker om.
I går var hon pojke, klädd som en pojke och väldigt glad för att vara pojke en dag. I dag var hon flicka, bar klänning och Lilla huset på prärienflätor och lekte med flickor. För det mesta är hon en blandning helt enkelt och det är väl så hon kommer bli när hon växer upp Stolt över att vara människa och inte bara specifikt BARA över att vara kvinna. Hon är nu stolt över att vara Elin. I hennes värld duger hon som flicka. I hennes värld duger hon som pojke. I hennes värld finns det snippa och snopp och det skiljer könen åt och inget annat.
Jag ser mig som kvinna. Inte som man. Inte som pojkflicka, som jag var som barn. För jag ÄR kvinna. Jag vill se ut som en kvinna. Nu gör inte jag det och samtidigt som jag varit glad över det har jag också känt sorg över det. Många saker här i livet väcker dubbla känslor. Jag är inte en sämre människa för att jag har många dubbla känslor och att mina känslor just nu handlar om klimakteriet och funderingar på att vara riktig kvinna. För just nu är det det som står för dörren för mig. För plötsligt harj ag ingen aning om vad en kvinna är för mig.
På vilket sätt ska jag skämma bort mig själv och hur menar du att just den biten skulle hjälpa mig att inte tycka illa om min kropp?
Jag menar inte att ditt hopp är ute som att du inte vill leva utan som att du är utan hopp helt enkelt. Som om du tror att dina drömmar ändå aldrig kommer bli verkliga och som om att livet alltid kommer att vara så jobbigt som det är just nu på olika plan.
Skillnaden mellan att se sitt barn som pojkflicka som plockar det bästa mellan två världar och att anse att det är självklart att ens barn ska ha rätt till hela världens smörgåsbord är stor. Du pratar om begränsningar, jag pratar om att ge barnet hela vida världen. Jag menar inte pojk och flicksaker. Jag menar barnsaker. Förstår du skillnaden? Det spelar ingen roll om barnet väljer att vara klädd i rosa dygnet runt eller om det väljer att vara klätt i svarta kläder prydda med döskallar eller blandar friskt däremellan. Det viktiga är att allting erbjuds och att inget egentligen är någon annans som man får låna lite av.
Jag tror att din bröstfixering kommer sig av något och jag tror att du hade mått mycket bättre om du tog reda på vad det är.
Men spelar det någon roll vad en kvinna egentligen är? Du kommer ju få olika svar beroende på vem du frågar för alla har sin definition om vad en kvinna är. Det viktiga är väl att du är du och att du mår bra och att du lever livet nu som du vill leva livet istället för att hela tiden vänta på sen.
Skäm bort dig själv med att göra saker som du tycker är roliga och som du mår bra av. Tillåt dig att njuta av livet. Idag. Vänta inte på sen.
