Sv: Omskärelse?
För troende föräldrar är det absolut så att det görs för barnets skull. Att anamma judendomen är så mycket mer än omskärelse men det är ett av våra bud att göra så, eftersom det är tecknet på förbundet mellan Gud och det judiska folket.
De flesta barn till religiösa föräldrar fostras in i föräldrarnas religion och har förhoppningsvis möjlighet att ta avstånd som vuxna. Om mina barn inte vill praktisera judendom eller om de vill konvertera till en annan religion så hoppas jag att de kommer att göra så. Om de känner sig hemma i vår religion hoppas jag att de kommer att praktisera den, på ett eller annat sätt.
För mig är det bästa för mina barn att ge dem den här grunden att stå på, liksom det är för kristna, muslimska, ateistiska eller andra föräldrar.
Mina barn är stolta över att de är judar. Det gläder mig.
Jämförelsen med mediciner haltar förstås, men är ändå ett exempel på beslut som fattas för det man anser vara barnets bästa.
Alltså är omskärelse på intet sätt någonting föräldrarna gör för barnets skull, utan för sin egen. För skulle barnet självt vid mogen ålder känna att han vill följa sina föräldrars fotspår och anamma deras religion (= omskära sig), så är det ett beslut han är fullt kapabel att ta själv. Men det barn som växer upp och själv vill ta avstånd från sina föräldrars religion... ja, han står där. Utan förhud.
För troende föräldrar är det absolut så att det görs för barnets skull. Att anamma judendomen är så mycket mer än omskärelse men det är ett av våra bud att göra så, eftersom det är tecknet på förbundet mellan Gud och det judiska folket.
De flesta barn till religiösa föräldrar fostras in i föräldrarnas religion och har förhoppningsvis möjlighet att ta avstånd som vuxna. Om mina barn inte vill praktisera judendom eller om de vill konvertera till en annan religion så hoppas jag att de kommer att göra så. Om de känner sig hemma i vår religion hoppas jag att de kommer att praktisera den, på ett eller annat sätt.
För mig är det bästa för mina barn att ge dem den här grunden att stå på, liksom det är för kristna, muslimska, ateistiska eller andra föräldrar.
Mina barn är stolta över att de är judar. Det gläder mig.
Jämförelsen med mediciner haltar förstås, men är ändå ett exempel på beslut som fattas för det man anser vara barnets bästa.