Vad dystra alla verkar vara ! Jag har upplevt en vår där Sverigedemokraterna är mer ogillade än någonsin. Det har aldrig varit så stor andel av befolkningen som ogillar eller starkt ogillar deras rasism och politik. Jag har sett människor på gatorna - och det är inte framförallt vänsteraktivister utan människor med allehanda politiska sympatier, protestera mot idiotin och rasismen. Jag har diskuterat med ett otal människor om varför de ens funderar att rösta på SD, jag har framfört fakta och andra världsbilder. Diskussionen är här för att tas på vårt sätt. Vi ska inte låta SD sätta agendan på något sätt, och vi ska inte låta dem få ett enda uns makt, oavsett om de får 5, 10 eller 15 % i höst. Vi är starka. Vi är vänner av Sverige. Vi vill ha en utveckling i Sverige där människovärdet är okuvligt. Vi är många; många, många fler än nissarna som röstar och arbetar för SD. Jag känner ganska många som arbetar för SD och det är inte de skarpaste knivarna i lådan; och det får vi bekräftat varje gång en ny intervju sänds (undantag Åkesson som är en hal smart ål).
Jag är mer fundersam kring utvecklingen i exempelvis Frankrike, men min minsta oro just nu är att samarbetet mellan högerextrema krafter kommer gå särskilt bra i EU. Det finns en inneboende misstro mot andra som gör det svårt att lyckas med sådana samarbeten.